Abstract In order to investigate whether people living in Linköping city feel that the built environment affects their exercise habits, a quantitative cross-sectional study with qualitative elements was conducted. A questionnaire was the chosen approach in which information about exercise habits, education level, built environment was requested. The selected group was people working at Skatteverket in Linköping where many people work and where age, gender and education level varies. The built environment does affect the exercise habits, where major proportions choose to exercise in areas considered inviting. The majority of the respondents had a tertiary education, and many lived in the city of Linköping. More non-city residents found that their built environment invited them to exercise compared to those living in the city. People who lived in the city usually choose to walk, run and ride bicycle in their built environment. Lighting, streets suited for walking and better trails were factors that affected respondents' exercise habits. The factor that had the greatest impact upon the respondents exercise habits was the vicinity to the activity. The most common exercise frequency was 3-5 times a week and the workout usually lasted for 30-60 minutes. Most people living in Linköping city, exercised 2-3 times a week, while those who did not live in Linköping city, usually exercised 3-5 times a week. The main motivation to exercise more among residents in Linköping would be better lighting, while non-city inhabitants reported the weather.   Keywords: built environment, exercise habits A. Boström (2011). Den byggda utemiljöns betydelse för människors motionsvanor - Sett ur ett hälsopedagogisk perspektiv. Akademin för hälsa och arbetsliv. Gävle Högskola

Bakgrund: Barnövervikten är ett problem som vuxna bör se upp för. Syftet med studien är att undersöka vilken syn vuxna har på barnövervikten i den valda skolan och om de har en bra handlingsplan för att förebygga övervikten. Studien är av en undersökande karaktär som skall slutligen besvara de frågeställningar som har ställs. Relevant litteratur och tidigare forskning på området övervikt, samt två empiriska delstudier har används för att få svar på studiens frågeställningar. – Vilka insatser gör den valda skolan för att motverka övervikt bland barn och ungdomar? – Vad anser respondenterna att deras skola bör göra för att hjälpa barn med övervikt? Metod: For att fa en klarare overblick pa barnoverviktsproblematiken i den valda skolan har korta visuella observationer genomforts i tolv olika klasser fran ar 1 till ar 6. Iakttagelserna skedde under idrott och halsa lektionen for varje klass under ett tillfalle. Det man fokuserade pa var om eleverna hade tydliga tecken pa overvikt, i form av bukfetma och runda kroppar. Dessa var de indikatorer som avgjorde om barnen ansags vara overviktiga eller inte. Vidare har en kvalitativ metod anvands med hjalp av strukturerade intervjuer, dar sex utvalda personer som ansags representativa for hela skolans personal, tillfragades. Resultat: Totalt identifierades tjugotre barn som ansags vara synlig overviktiga av 260 observerade elever. Alla respondenterna hade olika uppfattningar om laget pa skolan betraffade overviktsproblematiken. Tre av dem hade till viss del en klarare bild om att det kan finnas i snitt tva elever per klass som hade overvikt. Kost- och motionsvanor var tva viktiga faktorer som respondenterna ansag vara avgorande, om man var overviktig eller inte. Ingen handlingsplan gallande overvikten fanns narvarnade pa skolan. Information om kost- och motion till bade elever och foraldrar ansags vara viktigt, men att den inte har riktigt natt fram till dessa elever som ansags ha problem med vikten. Inom skolan skall kunskap om kost och motion finnas med pa alla nivaer for att overviktsproblematiken skall forebyggas och motverkas. Hela personalstyrkan pa skolan fran ledningen och nedat, skall aktiv arbeta med dessa tva viktiga halsofragor om vad kost och motion betyder for halsan. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

No description available.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området. Insamling av artiklar har skett genom sökningar via databaserna Pubmed och Academic Search Elite. Studiens urval innehåller tio artiklar som fokuserar på barn mellan 6-12 år och skolans åtgärder för att öka deras fysiska aktivitet. Relevanta artiklar för studien har kritiskt granskats och bedömts efter en vedertagen mall. Materialet bearbetades systematiskt för att nå det väsentliga och kunna identifiera mönster och tematisera dessa. Resultat: Studien resulterade i tre teman som skolor kan arbeta med för att främja fysisk aktivitet hos barn. Skolor kan förändra schema och undervisning, påverka barnens transport till och från skolan samt utveckla skolans omgivning. Tidigare studier har visat att genom att fördubbla antalet idrottslektioner, integrera fysisk aktivitet i undervisningen, uppmana elever att aktivt transportera sig till skolan samt utveckla omgivning kring skolan har varit bra metoder för att främja fysisk aktivitet hos skolbarn. Implikation: Den praktiska nyttan av studien är att skolor kan arbeta vidare mot att förbättra barns fysiska aktivitet. Detta genom att ta del av föreliggande studiens resultat och implementera dessa i sin ordinarie verksamhet. För vidare forskning kan en kvalitativ studie genomföras för att undersöka vad skolan som verksamhet gör för att främja fysisk aktivitet för barn. Ett tillvägagångssätt skulle kunna vara att besöka skolor i olika delar av landet för att intervjua rektor eller andra lämpliga informanter som arbetar med hälsofrämjande frågor. Detta för att få en inblick i hur skolorna arbetar med dessa frågor. En möjlighet är att utifrån studiens resultat skapa en intervention som kan implementeras för att påvisa de eventuella positiva effekter som kan ge barnen en ökad fysisk aktivitet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ämnet idrott och hälsa för att se hur undervisningen bedrivs av lärarna samt vad elevernas inställning är till ämnet och om det ser det som ett kunskapsämne. Syftet är även att jämföra elevernas inställning jämt emot lärarnas uppfattningar och se om det finns någon skillnad beroende på om de bor i storstaden eller på landsbygden. Arbetet besvarar frågorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det någon könsskillnad? Hur gör idrottslärarna för att förändra inställningen hos de elever som är negativa till skolidrotten? Bedrivs ämnet hälsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lärarna förändra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna på fritiden? Studien utgår ifrån det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval består av några idrottslärare samt elever i år 3-5 på en skola på landsbygden och en i storstaden. Med idrottslärarna genomfördes intervjuer och enkäter delades ut till eleverna. Resultatet visar att elevernas attityder för de mesta är positiva men att tävling kan bidra till en mer negativ inställning. En intressant slutsats är att elever som ogillar skolidrotten idrottar frekvent på fritiden. Ytterligare en slutsats är att hälsoundervisning sällan visar sig förekomma i ämnet idrott och hälsa fastän den har en betydelsefull roll inom ämnet.

Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien är "hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset. I resultatet framkom det bland annat att skolan arbetar med hälsa i många ämnen. Eleverna får även ett aktivitetskort som de får utnyttja fritt. Elevernas vanor varierar något mellan könen, och vanorna skiljer sig emellanåt gentemot tidigare forskning. I diskussionen lyfts först hur lärarnas definition på hälsa och hur deras undervisning verkar påverka eleverna. Sedan diskuteras deras kost- och motionsvanor i förhållande till lärarnas intervjuer, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Diskussionen innehåller även en metoddiskussion. Uppsatsen avslutas med pedagogiska implikationer där det teoretiska perspektivet, förslag på framtida forskning och egna tankar tas upp.

<p>Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie.</p><p>Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.</p>

Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie. Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.

The study was about employees’ perception of wellness in the workplace, where a company had to exemplify the workplace as an arena for health promotion. The study was conducted to provide more knowledge about how the wellness in the workplace can be developed to change exercise habits and increase physical activity. The aim of the study is to investigate how the wellness is carried out at a midsize company and also on this basis to analyze and propose actions in the purpose to activate all the employees in a workplace. The questions that were asked were how the wellness in the workplace is being used, the employees’ perception of wellness in their workplace, and how actions for wellness can be developed in purpose to increase employees’ physical activity. The methodology of the study was based on a qualitative methodology with semi-structured interviews on ten employees in various professional groups. The study concluded that three main obstacles to employees ‘participation in wellness programs, and physical exercise exist. These were time, motivation and work situation. The results also show that there are certain factors that can reduce these barriers.

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien. Enkäten bestod av 20 frågor, varav 19 slutna. Data bearbetades och analyserades i SPSS 17.0 med chi-2 test, signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett rapporterat intag lägre än rekommendationen (74 %). Av respondenterna hade 40 individer ett lågt frukt- och grönsaksintag (&lt;3ggr/dag), 19 individer hade ett medelhögt intag (3ggr/dag) och 42 individer hade ett högt intag (&gt;3ggr/dag). En signifikant större andel av respondenterna med högt frukt- och grönsaksintag fanns i grupperna med hög utbildningsnivå, hög fysisk aktivitet, lågt alkoholintag, icke rökare, kunskap om Livsmedelsverkets kostråd om 500 gram frukt och grönsaker per dag samt de som ansåg att detta kostråd var viktigt. Slutsats: Resultaten från denna studie tyder på att ytterligare insatser för att främja ett högre frukt- och grönsaksintag behövs, framförallt i de grupper som tenderar att ha lägst intag. Livsstilen kan ha större påverkan på frukt- och grönsaksintaget än enskilda faktorer. Sambandet mellan utbildningsnivå och frukt- och grönsaksintag gör att det blir viktigt att identifiera vilka yrkesgrupper som representerar lägre utbildningsnivåer för att se var fler insatser behövs. / Background: Earlier studies have shown associations between factors such as smoking and low education level and a lower fruit and vegetable intake. To increase fruit and vegetable consumption it is important to identify groups with low intake. Objective: The aim of this study was to investigate the intake of fruit and vegetables among adults and if lifestyle and social factors may be associated with this intake. Method: A study was conducted in Umeå and Örnsköldsvik where convenience samples of 275 adults were asked to participate. After external loss and after exclusion of incomplete questionnaires there were a total of 101 participants in the study. The survey was based on 20 questions, of which 19 were closed. The data was processed and analyzed in SPSS 17.0 with chi-square tests, the level of significance was set to p&lt;0,05. Results: The majority of respondents reported an intake below the recommendation (74%). Of all respondents, 40 participants had low fruit and vegetable intake (&lt;3times/day), 19 had moderate intake (3 times/day) and 42 respondents had high intake (&gt;3 times/day). A significant higher proportion of respondents with high fruit and vegetable intake where found in the groups with high level of education, high physical activity, low alcohol intake, non- smoking, awareness of the National Food Agency´s dietary advice about 500 gram fruit and vegetables per day and the opinion that this advice was important. Conclusion: The results from this survey suggest that further efforts to promote a higher fruit and vegetable intake are needed, especially in the groups who tend to have the lowest intake. Lifestyle may have a greater impact on fruit and vegetable intake than single factors alone. The association between level of education and fruit and vegetable intake makes it important to identify professions who represent a lower education level to see where more effort is needed.