SAMMANFATTNING Bakgrund: Stress är en del av dagens psykiska ohälsa som kan påverka koncentrationsförmågan. Studier har visat ett samband mellan måltidsordning samt val av livsmedel och psykisk hälsa och att fysisk aktivitet kan påverka hälsan positivt.   Syfte: Syftet var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.   Metod: En webbaserad enkät skickades till elever vid två gymnasieskolor i Västernorrland, under våren 2017. Enkäten besvarades av 212 deltagare och analyserades med Chi2-test, Fischers Exact test, Independent samples T-test och Mann-Whitney U test.   Resultat: Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sin stressnivå som låg och att de oftast kunde koncentrera sig under lektionerna. Vidare var flertalet deltagare fysiskt aktiva och hade en god måltidsordning, däremot konsumerade 47 % sötade livsmedel flera gånger per vecka. Kvinnor upplevde sig vara mer stressade än män (p = <0,001) och en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (p = 0,016). De gymnasieelever som hade en regelbunden måltidsordning upplevde sig mer stressade (p = 0,043) än övriga och de fysiskt aktiva upplevde sig oftare kunna koncentrera sig på lektionerna (p = 0,045). Slutsats: Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration, regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och intressant vore att studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.

<p>Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school.</p> / <p>Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.</p>

Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school. / Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.

Benskörhet (osteoporos) och frakturer orsakade av osteoporos är ett stort globalt problem. Syftet med det tioåriga projektet ”Vadstena en benhård kommun” var att utvärdera om man med en befolkningsinriktad interventionsstrategi kunde minska osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer i en kommun. Ett representativt urval av befolkningen i åldern 20-79 år, 15% av en population på 7800 personer, blev tillfrågade om att delta vid fyra undersökningstillfällen som innebar att fylla i en enkät och att bentäthetsmätas. Vid första tillfället deltog 70%, första uppföljningen 69%, andra uppföljningen 79% och vid den tredje uppföljningen 65%.Syftet med denna MPH-uppsats är att beskriva det praktiska interventionsarbetet utifrån dagboksanteckningar och att presentera befolkningens upplevelser av interventionsarbetet.Vi nådde uppskattningsvis 5000 personer (65%) av befolkningen med direkt information.De personer som fick individuella riskprofiler baserade på angivna svar i frågeformulär och bentäthetsvärden var de som gav mest positiv respons och kan tillskrivas en lyckad individuell intervention.Den grupp som varit med en eller flera gånger tidigare (interventionsgruppen) var de som vid sista undersökningen 1999, hade fått ökad kunskap om osteoporos (P&lt;0,001). Den gruppen kände även bäst till projektet (P&lt;0, 001), men även den nya gruppen (befolkningsgruppen) kände i hög grad till projektet (75 %). På frågan om deltagarna ville förändra sina vanor var båda grupperna lika villiga (65 % respektive 64 %), vilken kan tillskrivas en lyckad generell intervention.Sjukdomen osteoporos och dess följder tar lång tid att utveckla. Det tar därför även lång tid att mäta effekt av att projekt som detta, som dessutom innefattar en hel befolkning. Nu, 18 år efter projektets start görs en uppföljning av projektet där delar av de mål som sattes upp i början av projektet mäts, bland annat frakturincidens och kunskap om osteoporos hos befolkningen.Nyckelord / Osteoporosis and fractures due to osteoporosis are an increasing global health problem. The aim ofthe ten-years Vadstena Osteoporosis Prevention Project (VOPP) was to evaluate if it was possible toreduce osteoporosis and osteoporotic-related fractures with a community-based prevention programA representative sample aged 20-79 years (Vadstena population of 7800) was invited to participatein the study comprising four measurements including questionnaire and bone mineral densitymeasurement. At baseline 70% participated, at first follow-up 69%, second follow-up 70% and at thethird follow-up 65 %.The aim with this MPH- essay is to describe the intervention from a diary and to present thepopulations experience of the VOPP.We met approximately 5000 persons (65%) of the citizens directly with our intervention. Theparticipators who received individual feedback letters on their answers in the questionnaire and theresults from the bone measurement gave us the best response.The group that participated once or more had the best knowledge about osteoporosis (p&lt; 0.001)and were to an high extent familiar with the project (p&lt;0.001). Even the single participating grouphad god knowledge about the project (75 %). Both groups stated that they wanted to change lifestyle(65 % vs. 64 %) showing a successful general intervention.Osteoporosis is a disease that is present for a long period without signs, before resulting in theclinical sign, fractures. Therefore results of a preventive program towards a whole population isexpected to be found not until after several years. Now eighteen years later a follow up is planned inorder to measure the incidence of osteoporotic fractures and the knowledge about osteoporosis in thepopulation. / <p>ISBN 978-91-85721-45-0</p>

Bakgrund   Fertilitet beskrivs som kvinnans biologiska natur och definieras ofta som förmågan att kunna bli gravid. Fertilitet kan även ses som ett tecken på hälsa och att kroppen är i balans. Idag är det många kvinnor som lider av nedsatt fertilitet. Det finns flera olika faktorer som kan påverka en kvinnas fertilitet varav vissa av dessa kan vara livsstilsfaktorer som kvinnan själv skulle kunna påverka om hon får tillgång till rätt kunskap. Syfte  Syftet var att belysa livsstilsfaktorer som kan förbättra kvinnans fertilitet med hjälp av sjuksköterskans informativa roll.   Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar där majoriteten var av kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på de valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: livsstilsfaktorer, kost och sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Resultat Från huvudkategorierna skapades subkategorier gällande livsstilsfaktorer; vikt och träning, stress och sömn, mikronäringsämnen, jod, Omega-3, D-vitamin, koffein samt gällande  sjuksköterskans hälsofrämjande arbete; behov och utbildning. Samtliga livsstilsfaktorer visade sig inverka på fertiliteten. Ett behov gällande utbildning och information kring detta framhålls som betydelsefullt för kvinnor och det framgick att redan aktuella sjuksköterskor efterfrågar utbildning för att kunna tillgodose kvinnor med detta. Slutsats Det finns livsstilsfaktorer som har en direkt påverkan på kvinnans fertilitet och som kvinnor själva kan påverka så länge de har kunskapen. Att sjuksköterskor utbildar kvinnor gällande livsstilsfaktorer och fertilitetsförståelse skulle vara värdefullt för kvinnor för resten av livet, inte enbart för att gynna fertilitet men även för varje kvinnas allmänna hälsa eftersom ägglossning inte enbart är ett tecken på fertilitet utan även kan ses som ett hälsotecken. / Background Fertility is described as the biological nature of a woman and is often defined as the ability to conceive. Fertility means more than the ability to get pregnant, it can also be seen as a sign of health and that the body is in balance. Nowadays many women suffer from infertility. There are several factors that can affect a woman's fertility where some of them are lifestyle factors that the woman may be able to affect if she gets the right information. Aim The aim of this study was to describe how lifestyle factors can improve a woman's fertility with help from information provided by a nurse.  Method A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles where the majority were of quantitative study design. The database searches were performed inCINAHL and PubMed, using relevant keywords for the aim of the study. The quality of the selected articles were reviewed and the content was analyzed to be grouped into three main categories: lifestyle habits, diet and the nurse's health promotion work. Results The main categories were divided into subcategories. Lifestyle factors into; weight and exercise, stress and sleep, micronutrients, iodine, Omega-3, vitamin D, caffeine and the nurse's health promotion work into; needs and education. All lifestyle factors were shown to affect fertility. A need regarding education and information about this was shown to be important for women and it appears that nurses already request an education about fertility and lifestyle factors to provide women with this knowledge.  Conclusions There are lifestyle factors that have a direct impact on a woman's fertility and that women themselves can influence as long as they have the knowledge. If nurses were able to educate women regarding these lifestyle factors and fertility awareness it would benefit women for the rest of their lives - not only to prevent infertility but also for each woman's general health since ovulation is both a sign of fertility and a sign of health.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av att kunna arbeta preventivt gällande de olikalivsstilsfaktorerna. Det preventiva arbetet anses vara en viktig faktor när det gällerhälsoutvecklingen hos Sveriges befolkning. Syfte: Syftet med studien var att beskrivasjuksköterskans undervisande arbete då det gäller frågor kring livsstil i arbetet med patienter som vårdas för hjärt- och kärl sjukdomar. Metod: Empirisk observationsstudie utifrån en kvalitativansats och enkätstudie utifrån en kvantitativ ansats. Resultatet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: De rådgivande samtalen fungerade överlag bra. Vissa undantag föreföll dock. Under observationerna observerades det att alkohol var ett av de ämnen som diskuterades minst, då det uppgavs vara ett känsligt ämne. Samtalsstrategierna överensstämde med litteraturen om hur ett rådgivande samtal bör utformas. Slutsats: Resultatet tyder på att små förändringar bör ske vid de rådgivande samtalen. En öppnare inställning kring alkohol och rökning bör tillämpas då dessa är två av de störst bidragande faktorerna gällande hjärt- och kärl sjukdomar och många andra sjukdomstillstånd. / Background: A nurse's work is characterized by working in a preventive manor concerning the different lifestyle factors.The preventive work is considered to be an important factor in the health development of the Swedish population. Objective: The purpose of the study was to describe the nurse's educational work concerning questions about lifestyle habits for patients who are treated for cardiovasculardiseases. Method: Empirical observational study based on a qualitative approach and a survey based on a quantitative approach. The results were analyzed by using a manifest content analysis.Results: Overall, the consultative talks was working fine. Some exceptions appeared, however.During observations, it was noticed that alcohol was one of the subjects that was least frequently mentioned, as it was stated to be a sensitive topic. Call strategies were consistent with the literature and the recommendations for how consultative talks should be designed. Conclusions: The results suggest that small changes should be made at the consultative talks. A more open attitude should be applied about alcohol and smoking . This because these are two of the greatest contributing factors for cardiovascular disease and many other diseases.

Endometriosis affect 11% of women of reproductive years worldwide. The project made use of lifestyle factors coming from the Lucy application. The Pearson correlation test was used to find linear correlation between endometriosis and lifestyle factors, while different machine learning models and logistic regression was used for finding non-linear correlations. The strongest linear correlation found (-0.23) was irregular menstruation however, the score does suggest a weak linear correlation. Decision Tree, Gradient boosted DT, XgBoost, Random Forest, and Logistic regression were usedto find patterns within the dataset. Risk stratification results proved to be unreliable. Decision Tree and its variants show strong evidence of correlation between endometriosis and the following features: weight, irregular menstruation, menstruation length, height, cycle length, irregular cycle, age, pregnancy, and daily symptoms. Additional analysis on those features could give more insight on what may be correlated as well as cause endometriosis. / Endometrios är en sjukdom som påverkar 11% av kvinnor i fortplantningsålder över hela världen. Det här projektet kommer använda livsstilsfaktorer som kommer från Lucy applikationen. Pearsons korrelations test används för att leta efter linjära korrelationer medans maskininlärnings modeller samt logistiskregression användes för att hitta icke-linjära korrelationer. Den starkaste linjärakorrelationen som hittades (-0.23) var oregelbunden menstruation, däremot tydervärdet på en svag linjär korrelation. Decision Tree, Gradient boosted DT, XgBoost, Random Forest, and Logistisk regressionsanalys användes för att hitta samband i datamängden. Riskstratifiering visades sig vara opålitliga. Decision Tree och deras varianter visade starka bevis på att det finns korrelationer mellan endometrios och följande egenskaper: vikt, oregelbunden menstruation, menstruationslängd, längd, cykellängd, oregelbunden cykel, ålder, graviditet samt dagliga symtomer. Mera analyser med dessa egenskaper kan ge mer insikt om vad som är korrelerat men även vad som orsakar endometrios

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien. Enkäten bestod av 20 frågor, varav 19 slutna. Data bearbetades och analyserades i SPSS 17.0 med chi-2 test, signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett rapporterat intag lägre än rekommendationen (74 %). Av respondenterna hade 40 individer ett lågt frukt- och grönsaksintag (&lt;3ggr/dag), 19 individer hade ett medelhögt intag (3ggr/dag) och 42 individer hade ett högt intag (&gt;3ggr/dag). En signifikant större andel av respondenterna med högt frukt- och grönsaksintag fanns i grupperna med hög utbildningsnivå, hög fysisk aktivitet, lågt alkoholintag, icke rökare, kunskap om Livsmedelsverkets kostråd om 500 gram frukt och grönsaker per dag samt de som ansåg att detta kostråd var viktigt. Slutsats: Resultaten från denna studie tyder på att ytterligare insatser för att främja ett högre frukt- och grönsaksintag behövs, framförallt i de grupper som tenderar att ha lägst intag. Livsstilen kan ha större påverkan på frukt- och grönsaksintaget än enskilda faktorer. Sambandet mellan utbildningsnivå och frukt- och grönsaksintag gör att det blir viktigt att identifiera vilka yrkesgrupper som representerar lägre utbildningsnivåer för att se var fler insatser behövs. / Background: Earlier studies have shown associations between factors such as smoking and low education level and a lower fruit and vegetable intake. To increase fruit and vegetable consumption it is important to identify groups with low intake. Objective: The aim of this study was to investigate the intake of fruit and vegetables among adults and if lifestyle and social factors may be associated with this intake. Method: A study was conducted in Umeå and Örnsköldsvik where convenience samples of 275 adults were asked to participate. After external loss and after exclusion of incomplete questionnaires there were a total of 101 participants in the study. The survey was based on 20 questions, of which 19 were closed. The data was processed and analyzed in SPSS 17.0 with chi-square tests, the level of significance was set to p&lt;0,05. Results: The majority of respondents reported an intake below the recommendation (74%). Of all respondents, 40 participants had low fruit and vegetable intake (&lt;3times/day), 19 had moderate intake (3 times/day) and 42 respondents had high intake (&gt;3 times/day). A significant higher proportion of respondents with high fruit and vegetable intake where found in the groups with high level of education, high physical activity, low alcohol intake, non- smoking, awareness of the National Food Agency´s dietary advice about 500 gram fruit and vegetables per day and the opinion that this advice was important. Conclusion: The results from this survey suggest that further efforts to promote a higher fruit and vegetable intake are needed, especially in the groups who tend to have the lowest intake. Lifestyle may have a greater impact on fruit and vegetable intake than single factors alone. The association between level of education and fruit and vegetable intake makes it important to identify professions who represent a lower education level to see where more effort is needed.