<p>Det här arbetet är skrivet med utgångspunkten att försöka ta reda på hur man kan få ihop aspekterna nutid och dåtid i en äldre trädgård på ett bra sätt. Målet är att genom ett utformningsförslag till en trädgård vid ett gammalt soldattorp se om det går anpassa en äldre trädgård efter dagens behov och samtidigt framhäva ett tidskaraktäristiskt utseende.</p><p>Utifrån en litteraturstudie redovisas först bakgrundsfakta om torp och dess trädgårdar. Därefter redovisas råd kring hanteringen av äldre trädgårdar från litterära källor och från samtal med ett företag som arbetar med äldre trädgårdar. En platsstudie vid soldattorpet i Bjälkared i Västergötland redovisas också samt samtal med ägarna till torpet om deras tankar kring trädgården. Sist i arbetet kommer en beskrivning av utformningsförslaget, hur det utvecklades och vilken inverkan den inhämtade informationen har haft på resultatet. I det slutliga utformningsförslaget har trädgårdens nutida funktion fått ta stor plats medans ett växtmaterial som speglar historien har använts.</p>

Det här arbetet är skrivet med utgångspunkten att försöka ta reda på hur man kan få ihop aspekterna nutid och dåtid i en äldre trädgård på ett bra sätt. Målet är att genom ett utformningsförslag till en trädgård vid ett gammalt soldattorp se om det går anpassa en äldre trädgård efter dagens behov och samtidigt framhäva ett tidskaraktäristiskt utseende. Utifrån en litteraturstudie redovisas först bakgrundsfakta om torp och dess trädgårdar. Därefter redovisas råd kring hanteringen av äldre trädgårdar från litterära källor och från samtal med ett företag som arbetar med äldre trädgårdar. En platsstudie vid soldattorpet i Bjälkared i Västergötland redovisas också samt samtal med ägarna till torpet om deras tankar kring trädgården. Sist i arbetet kommer en beskrivning av utformningsförslaget, hur det utvecklades och vilken inverkan den inhämtade informationen har haft på resultatet. I det slutliga utformningsförslaget har trädgårdens nutida funktion fått ta stor plats medans ett växtmaterial som speglar historien har använts.

<p>På Skärmarö som ligger utmed Värmdös kust finns idag Skärmarö sjökrog. Detta område hör till innerskärgården i Stockholms skärgård. Krogen omgivs av en vacker skärgårdsmiljö, men dess utomhusmiljö är i behov av någonting nytt för att kännas mer attraktiv och tilltalande. Den typiska skärgårdskänslan råder på platsen men ingen större ansträngning har gjorts för att utforma miljön till något mer speciellt. Syftet med arbetet var att komma fram till ett designförslag över Skärmarö sjökrogs utemiljö med anpassning till skärgårdens speciella miljö och kultur samt miljöpsykologiska studier som visar hur man utfomar miljöer som är tydliga och inbjudande. För att anpassa förslaget till den omkringliggande miljön har frågor gällande vilka växter som trivs i Stockholms skärgård och hur man utformar miljön så den passar in i helheten besvarats. Uppsatsen är en processbeskrivning över hur arbetet har gått till väga och hur val i gestaltningen gjorts. Förslaget presenteras med skisser och växtlistor. Resultatet, arbetsmetoden och målen diskuteras slutligen i ett kommenterande stycke.</p>

På Skärmarö som ligger utmed Värmdös kust finns idag Skärmarö sjökrog. Detta område hör till innerskärgården i Stockholms skärgård. Krogen omgivs av en vacker skärgårdsmiljö, men dess utomhusmiljö är i behov av någonting nytt för att kännas mer attraktiv och tilltalande. Den typiska skärgårdskänslan råder på platsen men ingen större ansträngning har gjorts för att utforma miljön till något mer speciellt. Syftet med arbetet var att komma fram till ett designförslag över Skärmarö sjökrogs utemiljö med anpassning till skärgårdens speciella miljö och kultur samt miljöpsykologiska studier som visar hur man utfomar miljöer som är tydliga och inbjudande. För att anpassa förslaget till den omkringliggande miljön har frågor gällande vilka växter som trivs i Stockholms skärgård och hur man utformar miljön så den passar in i helheten besvarats. Uppsatsen är en processbeskrivning över hur arbetet har gått till väga och hur val i gestaltningen gjorts. Förslaget presenteras med skisser och växtlistor. Resultatet, arbetsmetoden och målen diskuteras slutligen i ett kommenterande stycke.

No description available.

<p>Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i Gävle skulle kunna planeras baserat på systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett växtsamhälle byggs upp med passande växter. Fortsättningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsättningarna och förvaltarens önskemål. Ett förslag presenteras, där tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning på lämpliga växter och deras egenskaper ingår. Därefter anges övergripande skötselanvisningar för matrix-planteringar. I processbeskrivningen konstateras slutligen att det är oerhört svårt att förutse hur ett växtsamhälle kommer att utvecklas, och att det inte går att lämna någon garanti för att en matrix-plantering kommer att uppnå stabilitet. Likväl kan skötselbehovet minskas genom att använda matrix planting som metod och genom noggranna växtval. En illustrationsplan i tre delar bifogas till processbeskrivningen.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen. Jag har också fokuserat mycket på användningen av trädgårdsrummen och min målsättning har varit att rummen ska kunna användas bl a för motorisk träning, finmotorisk träning, stimulering av sinnena, rekreation, återhämtning från stress, och att umgås med andra barn. En målsättning med utformningen är att den ska ses som ett koncept som går att använda i många sammanhang, på andra skolgårdar, som lekparker eller i mindre form i en hemträdgård. Även om min målgrupp är barn med diagnosen autism så anser jag att alla barn kan ha nytta av en sådan här trädgård därför att jag tror att alla barn behöver den struktur, ordning, sinnesstimulans och rekreation som den erbjuder.</p><p> </p>

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen. Jag har också fokuserat mycket på användningen av trädgårdsrummen och min målsättning har varit att rummen ska kunna användas bl a för motorisk träning, finmotorisk träning, stimulering av sinnena, rekreation, återhämtning från stress, och att umgås med andra barn. En målsättning med utformningen är att den ska ses som ett koncept som går att använda i många sammanhang, på andra skolgårdar, som lekparker eller i mindre form i en hemträdgård. Även om min målgrupp är barn med diagnosen autism så anser jag att alla barn kan ha nytta av en sådan här trädgård därför att jag tror att alla barn behöver den struktur, ordning, sinnesstimulans och rekreation som den erbjuder.

Denna processbeskrivning undersöker hur en plantering i parkmiljö i Gävle skulle kunna planeras baserat på systemet matrix planting. Begreppet matrix planting beskrivs, samt grunderna för hur ett växtsamhälle byggs upp med passande växter. Fortsättningsvis redovisas inventeringen av den aktuella platsen, med beskrivning av de ekologiska förutsättningarna och förvaltarens önskemål. Ett förslag presenteras, där tankarna bakom formgivningen förklaras. En förteckning på lämpliga växter och deras egenskaper ingår. Därefter anges övergripande skötselanvisningar för matrix-planteringar. I processbeskrivningen konstateras slutligen att det är oerhört svårt att förutse hur ett växtsamhälle kommer att utvecklas, och att det inte går att lämna någon garanti för att en matrix-plantering kommer att uppnå stabilitet. Likväl kan skötselbehovet minskas genom att använda matrix planting som metod och genom noggranna växtval. En illustrationsplan i tre delar bifogas till processbeskrivningen.

The purpose behind this thesis is to create a design proposal for how a present day garden created at the early 1900 can be recreated to its original design. In order to do so, the style of the garden specified to this era must be defined along with an inventory of the plants. The garden used for this specific assignment is located in Söderhamn and the property is called ‘Killingen’. The main house as well as the garden was created in the beginning of 1900. Killingen´s garden is classed as a ‘own-home garden’. These kinds of gardens were influenced by the ‘own-home movement’ which started in the 1900-century. The main purpose of this movement was to help low income families finding a better and own home with a garden. It was also there in aid of preventing the mass emigration around that period. Around this time, a very influential gardener, Rudolf Abelin, played a key role for the own-home garden’s development through his writing and widespread knowledge. For him the garden was part of the society development which also was affected and influenced by his ideas and involvement. The methods used in this thesis are mainly literature studies but also includes observations of current gardens and conversations with relevant people. Thanks to the current owner’s very ambitious and existing list of plants of the garden, it’s actually been possible to rely on literature in order to propose new plants as well as suggesting which plants were not part of the own-home movement and could therefore be removed as they are not part of the same style. / Den här uppsatsen har till syfte att ta fram ett designförslag på hur en nutidsträdgård som anlades i början på 1900-talet kan återskapas till sin ursprungliga design. För att göra det måste trädgårdsstilen definieras och växterna inventeras. Den trädgård som ligger till grund av detta arbete finns i Söderhamn och tomten heter Killingen. Huset och trädgården kom till i början på 1900-talet. Killingen räknas som en egnahemsträdgård. Dessa trädgårdar influerades av Egnahemsrörelsen som startade vid förra sekelskiftet. Avsikten med föreningen var att hjälpa fler människor med svagare ekonomi att få bättre och egen bostad med trädgård. Ett annat syfte var att förhindra den stora emigrationen som pågick då. Rudolf Abelin, en trädgårdsmästare som var aktiv vid denna period, var en mycket betydande person för egnahemsträdgårdens utveckling genom sitt författarskap och kunskapsspridande. Han såg trädgården som en del av samhällsutvecklingen som påverkades av hans idéer och engagemang. Metoderna som använts är främst litteraturstudier men även observationer av aktuell trädgård och samtal med sakkunniga. Tack vare ägarens mycket ambitiösa växtförteckning av trädgårdens innehåll så har det varit möjligt att utifrån litteraturen ta fram förslag på nya växter och även föreslå vilka element och växter som inte följer stilen för egnahemsträdgårdar och därför ska avlägsnas.