Litteraturstudiens bakgrund presenterar att behov finns för att öka jämlikheter inom hälsa i samhället samt att detta kan utföras genom att främja hälsans bestämningsfaktorer som påverkas bland annat av individers levnadsvanor, miljörelaterade förhållande och sociala nätverk. Utomhusvistelse i natur och trädgård en viktig hälsofrämjande faktor. Trädgårdsarbete har studerats i översiktsstudier, dock utifrån en preventiv ansats och därmed saknas översikter med promotiv ansats. Litteraturstudien syftar till att sammanställa evidens för hur trädgårdsarbete kan fungera som hälsopromotiv friskfaktor. Detta görs genom att besvara frågeställningarna hur utformningen av TA kan se ut för att verka hälsofrämjande samt vilka hälsoeffekter som bidrar till att TA fungerar hälsofrämjande. Med litteraturstudie som metod undersöks kvalitativa, kvantitativa och mixed method studier med samtliga i populationen som urval. Resultatet visar på hälsoeffekter gällande levnadsvanor, välmående och social hälsa samt förslag på fungerande utformning av trädgårdsarbete i form av trädgårdsaktiviteter & trädgårdstyp, trädgårdsmaterial, kontakt med naturen, ledarskap & kunskap samt tidsspann. Sammanfattningsvis föreslås trädgårdsarbete vara ett hälsopromotivt verktyg som kan främja befolkningens välbefinnande, hälsa och jämlikhet bland hälsoklyftor i samhället genom anpassningar utefter behov. / The literature study presents in the background the need to increase equalities in health insociety with promotion of the social determinates of health. Which is influenced by individuals' lifestyles, environment and social networks for example. Time spent outdoors in nature and gardens is an important factor for health-promotion. Gardening has been studied in overview studies, but based on a preventive approach and an overview with promotive approach is lacking. The literature study amins to compile evidence for how gardening can function as a health-promoting health factor. Which is answered with questions at issue about how the gardening design can be health promotive and which health related effects can contribute to gardening being health promotive. With a literature study as method, qualitative, quantitative and mixed method studies are examined with the population assample. The results showed health effects regarding lifestyle, well-being and social healt has well as suggestions for functional design of gardening in the form of gardening activities & garden type, gardening materials, contact with nature, leadership & knowledge and timespan. In summary, gardening is proposed as a health promotive tool to support and improve the population's well-being, health, and increase equalities in health in society through adaptations when necessary.

Det är välkänt att riskerna att drabbas av fysisk och mental ohälsa minskar med hälsosam mat, motion, att vistas utomhus i naturen och att leva med husdjur. En faktor tros vara via mikrobiotan men teorierna om hur dessa faktorer påverkar mikrobiotan är många. Det har länge varit känt att mat med mycket fibrer är positivt för mikrobiotans diversitet, och att leva med husdjur samt att vara fysiskt aktiv anses också ha en positiv effekt.  Denna litteraturstudie söker svar på om trädgårdsarbete kan påverka mikrobiotan. En litteratursökning via Onesearch i januari 2023 gav efter sortering, uteslutande och urval fem studier att granska. Studierna har olika infallsvinklar, studiedesign och syfte, vilket gjorde det svårt att jämföra dem rakt av. Det gav samtidigt insikt i komplexiteten att genomföra studier på hur omgivningen påverkar mikrobiotan. Genomgången indikerar att interaktion med jord, natur, växter och odlade vegetabilier påverkar den mänskliga mikrobiotan positivt genom att öka diversiteten och därmed främja människors hälsa. Men man drar olika slutsatser vad det är som påverkar. Faktorer som diskuteras är bland annat att trädgårdsarbete påverkar genom att man vistas i en miljö med riklig växtlighet, att man äter av de odlade grödorna, att man är fysiskt aktiv samt att själva arbetet med jorden påverkar. I en av studierna som undersökte trädgårdsarbete såg man att de familjer där någon arbetade i trädgården hade högre diversitet i mikrofloran såväl innan som efter trädgårdssäsongen jämfört med kontrollfamiljerna. De bakterier som ökade vid trädgårdsarbete eller vistelse utomhus i en miljö rik på växtlighet var bland andra de inom fylumet Firmicutes, bakterier som associerats med hälsoeffekter. / It is well known that healthy food, exercise, spending time outdoors interacting with animals and nature can reduce the risk of suffering from physical and mental illness. The microbiota is one factor, but a variety of theories conflicts as to why. It has long been known that food with a lot of fiber is positive for the diversity of the microbiota, and living with pets and being physically active are also considerde to have a positive effect.This literature study seeks answers to whether gardening can affect the microbiota or not. A literature search conducted on Onesearch in January 2023 yielded, after sorting, exclusion and selection, five studies to review. The studies have different approaches, study design and purpose, which made it difficult to compare them directly. At the same time it gave insight into the complexity of conducting studies on how the environment affects the microbiota. The review gives an indication that interaction with soil, nature, plants and cultivated crops has a positive effect on the human microbiota and thus promotes human health.  In one of the studies that investigated gardening, it was seen that the families where someone worked in the garden had higher diversity in the microflora both before and after the gardening season compared to the control families. The bacteria that increased during gardening or being outdoors in an environment rich in vegetation included those within the phylum Firmicutes, bacteria associated with health effects.

I dagens samhälle blir det allt mer vanligt att människor lider av psykisk och fysisk ohälsa. Detta belastar sjukvården och många människors lidande kan förebyggas genom metoder såsom trädgårdsarbete. Det finns bevisat att trädgårdsarbete kan förebygga och bota livsstilssjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, strokes, depressioner, diabetes och fetma. I denna studie har vi utgått från den psykologiska teorin Self-determination theory (SDT) som redogör för människors medfödda psykologiska behov. SDT berör de behov som påverkar människors val, dessa behov är autonomi, kompetens och samhörighet. Det teoretiska ramverket SDT presenterar även två olika motivationsområden, “inre” och “yttre” motivation. Studien undersökte om en applikation kan hjälpa till att skapa en “inre” motivation hos människor så att de blir mer inspirerande att vistas i utemiljöer och utföra trädgårdsarbete. Frågeställningen undersöktes genom en designorienterad ansats där vi utifrån de tre grundläggande psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet, itererade fram sex designförslag. Dessa designförslag är menade att informera hur en e-hälsoapplikation kan designas för att främja inre motivation hos användare. / In today's society, people that suffer from mental and physical illness is becoming even more common. This burdens healthcare and many peoples suffering can be prevented through methods such as gardening. There is evidence that gardening can prevent and cure lifestyle diseases such as heart disease, strokes, depression, diabetes and obesity. In this study, we have worked from the psychological theory Self-determination theory (SDT) which describes people's innate psychological needs. SDT mentions that different needs affect people's choices and these needs are autonomy, competence andrelatedness. The theoretical framework SDT also presents two different areas of motivation, “intrinsic” and “extrinsic” motivation. The study examined whether an application can help create an "intrinsic" motivation in people so they become more inspired to engage in outdoor environments and gardening. The issue was investigated through a design-oriented approach where we, based on the three basic psychological needs, autonomy, competenceand relatedness, iterated six design proposals. These design proposals are intended to inform how an e-health application can be designed to promote intrinsic motivation in users.