The purpose behind this thesis is to create a design proposal for how a present day garden created at the early 1900 can be recreated to its original design. In order to do so, the style of the garden specified to this era must be defined along with an inventory of the plants. The garden used for this specific assignment is located in Söderhamn and the property is called ‘Killingen’. The main house as well as the garden was created in the beginning of 1900. Killingen´s garden is classed as a ‘own-home garden’. These kinds of gardens were influenced by the ‘own-home movement’ which started in the 1900-century. The main purpose of this movement was to help low income families finding a better and own home with a garden. It was also there in aid of preventing the mass emigration around that period. Around this time, a very influential gardener, Rudolf Abelin, played a key role for the own-home garden’s development through his writing and widespread knowledge. For him the garden was part of the society development which also was affected and influenced by his ideas and involvement. The methods used in this thesis are mainly literature studies but also includes observations of current gardens and conversations with relevant people. Thanks to the current owner’s very ambitious and existing list of plants of the garden, it’s actually been possible to rely on literature in order to propose new plants as well as suggesting which plants were not part of the own-home movement and could therefore be removed as they are not part of the same style. / Den här uppsatsen har till syfte att ta fram ett designförslag på hur en nutidsträdgård som anlades i början på 1900-talet kan återskapas till sin ursprungliga design. För att göra det måste trädgårdsstilen definieras och växterna inventeras. Den trädgård som ligger till grund av detta arbete finns i Söderhamn och tomten heter Killingen. Huset och trädgården kom till i början på 1900-talet. Killingen räknas som en egnahemsträdgård. Dessa trädgårdar influerades av Egnahemsrörelsen som startade vid förra sekelskiftet. Avsikten med föreningen var att hjälpa fler människor med svagare ekonomi att få bättre och egen bostad med trädgård. Ett annat syfte var att förhindra den stora emigrationen som pågick då. Rudolf Abelin, en trädgårdsmästare som var aktiv vid denna period, var en mycket betydande person för egnahemsträdgårdens utveckling genom sitt författarskap och kunskapsspridande. Han såg trädgården som en del av samhällsutvecklingen som påverkades av hans idéer och engagemang. Metoderna som använts är främst litteraturstudier men även observationer av aktuell trädgård och samtal med sakkunniga. Tack vare ägarens mycket ambitiösa växtförteckning av trädgårdens innehåll så har det varit möjligt att utifrån litteraturen ta fram förslag på nya växter och även föreslå vilka element och växter som inte följer stilen för egnahemsträdgårdar och därför ska avlägsnas.

This essay aims to study the Swedish allotment garden in the first two decades of the 20th century from an urbanization perspective with a special focus on Anna Lindhagen, one of the pioneers of the movement in Sweden. By doing an idea analysis of texts written by Anna Lindhagen, Rudolf Abelin and the allotment garden associations of Stockholm and Gothenburg the essay aims to examine what reactions of urbanization the Swedish allotment garden movement expressed. The essay furthermore aims to study how the movement relates to the English, German and French allotment garden movements with the help of previous research done by Micheline Nilsen.  By using dimensions as analytical tools the essay examines the Swedish allotment garden movement with four dimensions, urban planning, nurture, family and work. Furthermore, it shed light on the allotment garden movement's reaction to urbanization with the help of an urbanization perspective. The study has shown that the Swedish allotment garden movement can be seen as a critique of urbanization. The source material corroborates a dichotomy between the city and the countryside and attributes danger to the city while it sees the countryside as a natural place to live. Sweden's allotment garden movement could also be seen as a way to nurture the inhabitants of the city by giving them a relationship with nature and keeping them away from dangers like alcohol. The essay also shows that the Swedish movement has been influenced by both the English and the German movements. Because the French movement is younger than the other two international movements it hasn’t influenced the Swedish allotments as much. Both the Swedish and German allotments are called colonies, which shows that both of them had a similar purpose to attract people back to the countryside. Lastly, the study has shown that the Swedish allotment garden movement was influenced by the English garden city movement and can be seen as a compromise to the dichotomy of city and countryside.

<p>Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.</p><p>Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar.</p><p>Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare.</p> / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid. Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar. Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare. / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com