Uppsatsen behandlar Anna Lindhagens syn på ett antal samhällsfrågor i relation till dåtidens rådande genuskontrakt, samt hur hennes fokus har förändras över tid. För att kunna få ett konkret källmaterial, är uppsatsen avgränsad till de artiklar som Lindhagen skrev under sin tid som redaktör för den socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris. Väl för att kunna placera källmaterialet i en större kontext, är det granskat i kombination med Yvonne Hirdmans genuskontrakt, genussystemets logiker samt natur respektive kultur kopplat till kön. Lindhagens artiklar skapar ett nät av fem samhällsfrågor. Dessa är: Arbetarfrågan, Barn och föräldrar, Kvinnors politiska rösträtt, Kriget och freden samt Kultur och Natur. För att besvara uppsatsens frågeställningar har artiklarna granskats efter kvalitativ textanalysmetod och med ett analysverktyg bestående av precisisa frågor till respektive område. Undersökningens resultat visar att Anna Lindhagen skrev till störst del om Barn och föräldrar, vilket kan bedömas som att hon hade övervägande engagemang för den samhällsfrågan. De andra samhällsfrågorna uppkom mer slumpmässigt, antingen när det hade inträffat någon specifik händelse eller en samhällsförändring. Resultatet från undersökningen påvisar att Lindhagens fokus inom Barn och föräldrar låg på skapa bättre levnadsförhållanden för de ensamstående mödrarna. Inom Arbetarfrågan förmedlade hon sin vilja om att bygga upp arbetet på en kollektiv grund där även kvinnan skulle vara en del av arbetsmarknaden. Vad gäller Kvinnors politiska rösträtt, uttryckte Lindhagen att kvinnor ska ha politisk rösträtt och att arbetet för att uppnå detta ska ske tillsammans med männen. Inom Kriget och Freden hade hon ett engagemang för fredsskapande och medkänsla för människor som levde under svåra livisförhållanden. Slutligen ansåg Lindhagen att Kultur och natur var en enhet och att det inte kunde kopplas till ett specifikt kön. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Anna Lindhagen förde ett ställningstagande som en kvinna under hennes samtid skulle ta, även om hon inom vissa samhällsfrågor skapade en rubbning på det som Hirdman benämner som genuskontraktet. Lindhagen argumenterade dock skickligt och smidigt och kunde därmed undvika att hamna enligt Hirdmans teori i en konflikt i gråzonen.

This essay examines a movement practicing civic confirmation in Stockholm in the 1930s. Organizing the civic confirmations was The Committee for Civic Youth Education, led by civil- and human rights advocate Anna Lindhagen (1870–1941). The practice of civic confirmation is examined within the context of the early 20th century Swedish labour movement and the criticism of church and religion often expressed therein. Based on Janken Myrdal’s method of multiple sources, the essay utilizes several different kinds of sources, consisting of unpublished archival material as well as press and periodical journals, in order to examine the background, purpose and practice of civic confirmation. The origins of the civic confirmations are found within the critique of what was perceived as a too dogmatic and compulsory school education in the Christian faith, leading to a desire to politically reform the religious education of the public-school system. When this failed, Anna Lindhagen and her peers took matters into their own hands, organizing a course of lectures on religious and philosophic thinkers throughout history as well as on contemporary matters deemed important for adolescents. The purpose was to give youths a proper religious education, thus enabling them to become morally and spiritually sound members of society, and to eventually replace the practice of church confirmation. Courses were held throughout the 1930s, but the movement’s fate thereafter is unknown. The civic confirmations in Stockholm were similar to practices in southern Sweden as well as in Denmark and Norway. They were also in many ways typical of how the labour movement had organized its opposition to church practices in the late 19th and early 20th centuries. This particular instance of civic confirmation in Stockholm may have had limited effect on society, but within a broader context of secularization in northern Europe, the early and mid-20th century civic confirmations could be understood as forerunners to similar movements organizing civic or humanist youth confirmations in the 21st century.

This essay aims to study the Swedish allotment garden in the first two decades of the 20th century from an urbanization perspective with a special focus on Anna Lindhagen, one of the pioneers of the movement in Sweden. By doing an idea analysis of texts written by Anna Lindhagen, Rudolf Abelin and the allotment garden associations of Stockholm and Gothenburg the essay aims to examine what reactions of urbanization the Swedish allotment garden movement expressed. The essay furthermore aims to study how the movement relates to the English, German and French allotment garden movements with the help of previous research done by Micheline Nilsen.  By using dimensions as analytical tools the essay examines the Swedish allotment garden movement with four dimensions, urban planning, nurture, family and work. Furthermore, it shed light on the allotment garden movement's reaction to urbanization with the help of an urbanization perspective. The study has shown that the Swedish allotment garden movement can be seen as a critique of urbanization. The source material corroborates a dichotomy between the city and the countryside and attributes danger to the city while it sees the countryside as a natural place to live. Sweden's allotment garden movement could also be seen as a way to nurture the inhabitants of the city by giving them a relationship with nature and keeping them away from dangers like alcohol. The essay also shows that the Swedish movement has been influenced by both the English and the German movements. Because the French movement is younger than the other two international movements it hasn’t influenced the Swedish allotments as much. Both the Swedish and German allotments are called colonies, which shows that both of them had a similar purpose to attract people back to the countryside. Lastly, the study has shown that the Swedish allotment garden movement was influenced by the English garden city movement and can be seen as a compromise to the dichotomy of city and countryside.