Uppsatsen behandlar Anna Lindhagens syn på ett antal samhällsfrågor i relation till dåtidens rådande genuskontrakt, samt hur hennes fokus har förändras över tid. För att kunna få ett konkret källmaterial, är uppsatsen avgränsad till de artiklar som Lindhagen skrev under sin tid som redaktör för den socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris. Väl för att kunna placera källmaterialet i en större kontext, är det granskat i kombination med Yvonne Hirdmans genuskontrakt, genussystemets logiker samt natur respektive kultur kopplat till kön. Lindhagens artiklar skapar ett nät av fem samhällsfrågor. Dessa är: Arbetarfrågan, Barn och föräldrar, Kvinnors politiska rösträtt, Kriget och freden samt Kultur och Natur. För att besvara uppsatsens frågeställningar har artiklarna granskats efter kvalitativ textanalysmetod och med ett analysverktyg bestående av precisisa frågor till respektive område. Undersökningens resultat visar att Anna Lindhagen skrev till störst del om Barn och föräldrar, vilket kan bedömas som att hon hade övervägande engagemang för den samhällsfrågan. De andra samhällsfrågorna uppkom mer slumpmässigt, antingen när det hade inträffat någon specifik händelse eller en samhällsförändring. Resultatet från undersökningen påvisar att Lindhagens fokus inom Barn och föräldrar låg på skapa bättre levnadsförhållanden för de ensamstående mödrarna. Inom Arbetarfrågan förmedlade hon sin vilja om att bygga upp arbetet på en kollektiv grund där även kvinnan skulle vara en del av arbetsmarknaden. Vad gäller Kvinnors politiska rösträtt, uttryckte Lindhagen att kvinnor ska ha politisk rösträtt och att arbetet för att uppnå detta ska ske tillsammans med männen. Inom Kriget och Freden hade hon ett engagemang för fredsskapande och medkänsla för människor som levde under svåra livisförhållanden. Slutligen ansåg Lindhagen att Kultur och natur var en enhet och att det inte kunde kopplas till ett specifikt kön. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Anna Lindhagen förde ett ställningstagande som en kvinna under hennes samtid skulle ta, även om hon inom vissa samhällsfrågor skapade en rubbning på det som Hirdman benämner som genuskontraktet. Lindhagen argumenterade dock skickligt och smidigt och kunde därmed undvika att hamna enligt Hirdmans teori i en konflikt i gråzonen.

Den här C-uppsatsen är skriven vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka argument den socialdemokratiska kvinnorörelsen använde sig av i sin agitation för den kvinnliga rösträtten i Morgonbris: tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen mellan åren 1909-1914, hur denna argumentation förändrades under undersökningsperioden samt hur dessa socialdemokratiska kvinnors inställning till den borgerliga kvinnans rösträttsförening LKPR såg ut gällande den kvinnliga rösträtten. Studien bygger på en kvalitativ textanalys där alla aktuella upplagor av tidningen Morgonbris har närlästs. Undersökningen har sin grund i Yvonne Hirdmans genusteori samt Zygmunt Baumans identitetsteori om ”vi-och-dom”. Analysen visar att den socialdemokratiska kvinnorörelsen argumenterade för kvinnlig rösträtt utifrån: medborgarskap, särart- och likhetsfeminism, klass samt med hjälp av andra länders erfarenheter och framgångar inom området. Andra argument fungerade opinionsbildande med syfte att ena arbetarklassens kvinnor i kampen för den kvinnliga rösträttens införande och att genom starkt organisations- och påverkansarbete få dem att rösta på SAP. Gällande frågan om hur argumentationen förändrades under undersökningsåren visar analysen bl.a. att de socialdemokratiska kvinnorna under undersökningens första år fokuserade på argument av särartsfeministisk karaktär och klassargument. Under undersökningens sista år fokuserade de snarare på argument av likhetsfeministisk karaktär och socialistiska argument – de gick allt mer åt vänster. Beträffande relationen mellan den socialdemokratiska kvinnorörelsen och LKPR visar min undersökning att de socialdemokratiska kvinnornas gemensamma identitet, deras ”vi”, skapades genom att de framställde de borgerliga kvinnorna som ”dom”. De socialdemokratiska kvinnorna ansåg att LKPR inte arbetade för alla kvinnors rätt till rösträtt.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / På titelbladet felaktigt: "2002"

No description available.

Syftet för denna uppsats är att undersöka hur nationalism reproducerades i Sverige under 1920-talet. Uppsatsen gör detta från ett genusperspektiv genom att använda sig av Nira Yuval-Davis begrepp biologisk- och kulturell kvinnlig reproducerande av nationalism. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte använder sig undersökningen av texter från kvinnotidskrifterna Idun och Morgonbris publicerade mellan 1919–1927, mot bakgrund av rasbiologins ökande popularitet och den ökande svenska nationalismen som detta med förde. Undersökningsfrågor som användes var (1) Hur reproducerar texterna i de valda kvinnotidskrifterna kulturell nationalism mellan 1919–1927? (2) Hur reproducerar texterna i de valda kvinnotidskrifterna biologisk nationalism mellan 1919–1927? (3) Vilka uppfattningar uttrycks om kvinnorollen i anknytning till deras svenska identiteten i biologisk respektive kulturell mening? Metoderna som används är dels en komparativ analys mellan de två tidskrifterna, dels en kvalitativ textanalys med hermeneutik som tolkningsmodell där kodning användes för att kunna utvinna relevant material för syftet för denna uppsats. Undersökningens resultat visar hur både Iduns och Morgonbris innehåll reproducerade nationalism både från ett biologiskt och kulturellt perspektiv, och att detta gick i linje med Yuval-Davis förklaringar av de båda begreppen. Resultatet visar även hur uttrycken för nationalism liknade varandra i flera avseenden i både höger- och vänsterkretsar, och att kvinnans roll inom nationen tenderade att anknytas till deras roll som mödrar och husmödrar samt som förmedlare av de svenska idealen, kulturen och traditionerna till det kommande släktet. / The purpose of this study is to examine in what ways nationalism was reproduced in Sweden during the 1920’s. The study does this by examining the matter from a gender perspective using Nira Yuval-Davis two concepts of biological- and cultural female reproduction of nationalism. To fulfill this purpose, the study uses texts from issues of two different women’s periodical journals Idun and Morgonbris that were published between the years 1919-1927, against the background of the rising popularity of eugenics in Sweden and the rising of Swedish nationalism that accompanied this. The questions that were put towards the content of the journals were in regard to (1) their biological reproduction during the given time period, (2) their cultural reproduction during the given time period and (3) explicit perceptions of the female roll in regard to the Swedish identity. The method used in this study is, by the nature of the two different journals, a comparative analysis together with a qualitative text analysis with hermeneutics as the model for interpreting the texts, as well as coding to find the relevant material for the purpose of this study. In broad strokes, the result of the study will show how the contents of both Idun and Morgonbris reproduced forms of Swedish nationalism regarding both the biological- and cultural component, which goes in line with what Yuval-Davis describes about the two concepts. The results will also show how the expressions of nationalism were similar within both conservative- and leftist circles, and that the women’s roles within the nation were often tied to their roles as mothers and homemakers as well as purveyors of the Swedish ideals, culture and traditions to the next generation.