Syftet med uppsatsen var att undersöka kvinnosynerna i tidskrifterna Hertha och Morgonbris under åren 1922–1924. Frågeställningarna som användes för att uppnå detta syfte berörde hur kvinnan framställdes i de valda tidskrifterna samt vilka typer av roller och uppgifter för kvinnor som framträdde. Källmaterialet utgjordes av publicerade nummer av Hertha och Morgonbris som utgavs under tidsperioden 1922–1924, där ett urval av artiklar gjordes för att kunna genomföra undersökningen. Undersökningen visade på både likheter och skillnader gällande tidskrifternas kvinnosyn. Båda tidskrifterna framställde kvinnan som att vara en kompetent och kapabel samhällsmedborgare, där Hertha i en högre grad vände sig till ämnen av individualistisk karaktär som kvinnlig tjänstbehörighet medan Morgonbris i en högre grad vände sig till ämnen av könskomplementär karaktär som moderskapet. Gällande kvinnornas roller och uppgifter hade dessa utsagor både en individualistisk och könskomplementär karaktär hos båda tidskrifterna. Herthas mer individualistiska ton i dess utsagor har tolkats som att grunda sig i den samhällsstruktur som könsordningen har orsakat, medan Morgonbris i en högre grad använde sig av ämnen som moderskapet och samhällsmoderlighet som en reflektion av kvinnans säregna uppgifter utifrån hennes andliga kvinnlighet. Resultatet av undersökningen synliggör hur tidskrifterna erhöll de linjer som de framhöll innan den kvinnliga rösträttens införande, men den visar även hur dessa linjer kunde samverka med varandra och hur det inte alltid är lätt att separera dem.

Syftet för denna uppsats är att undersöka hur nationalism reproducerades i Sverige under 1920-talet. Uppsatsen gör detta från ett genusperspektiv genom att använda sig av Nira Yuval-Davis begrepp biologisk- och kulturell kvinnlig reproducerande av nationalism. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte använder sig undersökningen av texter från kvinnotidskrifterna Idun och Morgonbris publicerade mellan 1919–1927, mot bakgrund av rasbiologins ökande popularitet och den ökande svenska nationalismen som detta med förde. Undersökningsfrågor som användes var (1) Hur reproducerar texterna i de valda kvinnotidskrifterna kulturell nationalism mellan 1919–1927? (2) Hur reproducerar texterna i de valda kvinnotidskrifterna biologisk nationalism mellan 1919–1927? (3) Vilka uppfattningar uttrycks om kvinnorollen i anknytning till deras svenska identiteten i biologisk respektive kulturell mening? Metoderna som används är dels en komparativ analys mellan de två tidskrifterna, dels en kvalitativ textanalys med hermeneutik som tolkningsmodell där kodning användes för att kunna utvinna relevant material för syftet för denna uppsats. Undersökningens resultat visar hur både Iduns och Morgonbris innehåll reproducerade nationalism både från ett biologiskt och kulturellt perspektiv, och att detta gick i linje med Yuval-Davis förklaringar av de båda begreppen. Resultatet visar även hur uttrycken för nationalism liknade varandra i flera avseenden i både höger- och vänsterkretsar, och att kvinnans roll inom nationen tenderade att anknytas till deras roll som mödrar och husmödrar samt som förmedlare av de svenska idealen, kulturen och traditionerna till det kommande släktet. / The purpose of this study is to examine in what ways nationalism was reproduced in Sweden during the 1920’s. The study does this by examining the matter from a gender perspective using Nira Yuval-Davis two concepts of biological- and cultural female reproduction of nationalism. To fulfill this purpose, the study uses texts from issues of two different women’s periodical journals Idun and Morgonbris that were published between the years 1919-1927, against the background of the rising popularity of eugenics in Sweden and the rising of Swedish nationalism that accompanied this. The questions that were put towards the content of the journals were in regard to (1) their biological reproduction during the given time period, (2) their cultural reproduction during the given time period and (3) explicit perceptions of the female roll in regard to the Swedish identity. The method used in this study is, by the nature of the two different journals, a comparative analysis together with a qualitative text analysis with hermeneutics as the model for interpreting the texts, as well as coding to find the relevant material for the purpose of this study. In broad strokes, the result of the study will show how the contents of both Idun and Morgonbris reproduced forms of Swedish nationalism regarding both the biological- and cultural component, which goes in line with what Yuval-Davis describes about the two concepts. The results will also show how the expressions of nationalism were similar within both conservative- and leftist circles, and that the women’s roles within the nation were often tied to their roles as mothers and homemakers as well as purveyors of the Swedish ideals, culture and traditions to the next generation.

This study's purpose is to analyze the Fredrika Bremer-association’s way ofrepresenting women, departing from its own and others’ stories, published byits own magazine Dagny: Månadsblad för sociala och literära intressen during the years 1889, 1894 and 1899. The years picked were when the Fredrika Bremer-association was in sole command of Dagny. The study intends to answer the question on how Fredrika Bremer-association writes and therefore represents their outwardly directed image on women and femininity, based on stories with entertaining purposes and their opinions onother authors' stories that are published in Dagny. The study uses aqualitative text analysis, with selection based on the stories’ content. The content also established seven themes to base the analysis on. The study finds that the image of women, presented by Fredrika Bremer-associations in their magazine Dagny, depending on religious motives is that of a natural subordination to men. They defend women’s rightful freedom, but with the word freedom meaning taking responsibility for their natural tasks as women and therefore stay true to their ideal self.