This thesis rediscovers the Swedish painter Märta Rudbeck (1882–1933). During her lifetime she was an esteemed composer of flower still lifes and portraits. Her forgotten heritage follows those of other female artists, whose legacies are long forgotten. By retracing her life through archives and newspaper articles, a picture of her upbringing, education, career and network affiliations emerges. By using the French sociologist Pierre Bourdieus field theory, the aim of the thesis is to analyse the social, educational, cultural and economic aspects that affected Märta Rudbeck’s life, and how this was manifested in her art. The strategies Märta Rudbeck encompassed, are highlighted in the analysis. She chose to exhibit her work with a variety of associations and also took commissions for portraits and copies of older works of art. The analysis also reveals how she followed in her mother’s footsteps and embraced female networks to further her career. Furthermore, the thesis uncovers how her heritage, social class and upbringing most likely influenced her choice of genre, which in turn has prevented her from staying relevant since her untimely death in the early 1930’s. The thesis finally discloses how Märta Rudbeck’s artistry is once again made relevant, through a major museum acquisition as well as an exhibition at one of the greater art institutions in Sweden.

No description available.

Syftet för denna uppsats är att undersöka hur nationalism reproducerades i Sverige under 1920-talet. Uppsatsen gör detta från ett genusperspektiv genom att använda sig av Nira Yuval-Davis begrepp biologisk- och kulturell kvinnlig reproducerande av nationalism. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte använder sig undersökningen av texter från kvinnotidskrifterna Idun och Morgonbris publicerade mellan 1919–1927, mot bakgrund av rasbiologins ökande popularitet och den ökande svenska nationalismen som detta med förde. Undersökningsfrågor som användes var (1) Hur reproducerar texterna i de valda kvinnotidskrifterna kulturell nationalism mellan 1919–1927? (2) Hur reproducerar texterna i de valda kvinnotidskrifterna biologisk nationalism mellan 1919–1927? (3) Vilka uppfattningar uttrycks om kvinnorollen i anknytning till deras svenska identiteten i biologisk respektive kulturell mening? Metoderna som används är dels en komparativ analys mellan de två tidskrifterna, dels en kvalitativ textanalys med hermeneutik som tolkningsmodell där kodning användes för att kunna utvinna relevant material för syftet för denna uppsats. Undersökningens resultat visar hur både Iduns och Morgonbris innehåll reproducerade nationalism både från ett biologiskt och kulturellt perspektiv, och att detta gick i linje med Yuval-Davis förklaringar av de båda begreppen. Resultatet visar även hur uttrycken för nationalism liknade varandra i flera avseenden i både höger- och vänsterkretsar, och att kvinnans roll inom nationen tenderade att anknytas till deras roll som mödrar och husmödrar samt som förmedlare av de svenska idealen, kulturen och traditionerna till det kommande släktet. / The purpose of this study is to examine in what ways nationalism was reproduced in Sweden during the 1920’s. The study does this by examining the matter from a gender perspective using Nira Yuval-Davis two concepts of biological- and cultural female reproduction of nationalism. To fulfill this purpose, the study uses texts from issues of two different women’s periodical journals Idun and Morgonbris that were published between the years 1919-1927, against the background of the rising popularity of eugenics in Sweden and the rising of Swedish nationalism that accompanied this. The questions that were put towards the content of the journals were in regard to (1) their biological reproduction during the given time period, (2) their cultural reproduction during the given time period and (3) explicit perceptions of the female roll in regard to the Swedish identity. The method used in this study is, by the nature of the two different journals, a comparative analysis together with a qualitative text analysis with hermeneutics as the model for interpreting the texts, as well as coding to find the relevant material for the purpose of this study. In broad strokes, the result of the study will show how the contents of both Idun and Morgonbris reproduced forms of Swedish nationalism regarding both the biological- and cultural component, which goes in line with what Yuval-Davis describes about the two concepts. The results will also show how the expressions of nationalism were similar within both conservative- and leftist circles, and that the women’s roles within the nation were often tied to their roles as mothers and homemakers as well as purveyors of the Swedish ideals, culture and traditions to the next generation.

I början av 1900-talet växte borgerliga yrken och allt fler ville ha hembiträden. Fram tills 1930 ökade även antalet hembiträden, sedan tog det stopp. Unga kvinnor från landet sökte sig allt mer till andra yrken med mer frihet. Uppsatsens syfte är att undersöka tidningen Iduns diskussion om hembiträden mellan 1920 och 1938 utifrån frågeställningarna: Hur gestaltades gruppen hembiträden i Idun? Hur förklarade Idun problematiken i ”hembiträdesfrågan” för sina läsare? Och kan man se att diskursen förändrades mellan de olika undersökta perioderna och i så fall på vilket sätt? Jag har använt kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Fairclough och applicerat gestaltningsteori. Kortfattat blev mina slutsatser att den bästa sortens hembiträde enligt Idun under 1920 och 1930 var lojal, självuppoffrande, glad och arbetsvillig. År 1938 var de bästa hembiträdena kunniga och systematiska. Hembiträdesfrågan förknippades främst med svårigheter att få tag på bra hembiträden. Problemets orsaker förklarades 1920 med bristande intresse för hemmet från husmödrarna, 1930 med besvärliga hembiträden och dålig kommunikation, och 1938 med husmödrar som inte rättade sig efter den nya samhällsordningen. Hembiträdesutbildning var en populär lösning. 1930 trodde Idun på funktionalismen och 1938 skulle hembiträden och attityder förbättras.