No description available.

Wien, Univ., Dipl.-Arb., 2009.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt kvinnornas olika roller återspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser.De frågeställningar som besvaras med hjälp av detta arbete är följande:På vilket sätt återspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfären?På vilket sätt kan dessa roller analyseras utifrån perspektiven genus, klass samt etnicitet?Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt Jürgen Habermas privata och offentliga sfären. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet används också för att besvara minafrågeställningar.Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans främsta roll var knuten till den privata (intima) sfären. De analyserade reklamverksamheterna återspeglade dock även olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa områden verkade underordnas husmodersrollen. Genus hade en stark påverkan på dessa roller, medan klass och etnicitet kunde i vissa fall bidra till att begränsa kvinnornas möjligheter till att utbilda sig samt, följaktligen, att tillträda den offentliga sfären.

Jag har forskat om kvinnors röster i debatten om kvinnliga präster under åren 1957–1959. Detta har gjorts utifrån materialet bestående av tidskrifterna Svensk kyrkotidning, Svensk pastoraltidskrift, Vår kyrka, Herta samt Kyrkomötet. Dessa år var debatten intensiv då beslutet om kvinnans tillträde till prästerlig tjänst röstades igenom 1958. Mina frågeställningar var hur kvinnorna är representerade inom respektive materielgrupp, vilka argument kvinnorna framförde, om det i materialet går att urskilja en kvinnlig linje och på vilket sätt man kan urskilja den samt om det sker någon förändring i respektive materielgrupp och/eller i debatten som helhet. Kvinnorna hade som mest utrymme i tidskriften Hertha och Vår kyrka, dessa två källor presenterade också en mer mångsidig bild av frågan och hade andra inslag än teologiska. Kvinnornas representation i tidskrifterna är relativt stabila under åren 1957–1959, om än på olika sätt. I kyrkomötet ökade deltagandet med två kvinnor till tolv från år 1957 till 1958. Den kvinnliga linje i materialet som helhet vilken går att urskilja är att ingen kvinna var emot att kvinnor skulle arbeta i församlingarna, däremot var vissa mer för den tilltänkta särskilda kvinnliga tjänsten än prästämbetet. Det fanns också olika åsikter om av vilken karaktär frågan om kvinnliga präster var, dvs om den var av politisk, teologisk eller av kvinnosaks/jämställdhetskaraktär. Några av de mest framträdande argumenten för kvinnliga präster var att Jesu apostlaval och Paulus ord om kvinnans ställning i församlingen måste ses utifrån sin historiska kontext och inte som för evigt gällande ord. Några visade på att det i andra länder redan fanns kvinnliga präster och att det fungerade utan att störa vare sig församlingsliv eller ekumeniska samarbeten. Argument förekom om att Svenska kyrkan var på väg att bli romersk-katolsk och några presenterade ett lutherskt synsätt på frågan, vilket torde möjliggöra kvinnliga präster. Många argumenterade emot den oro i församlingarna och kyrkliga splittring som det från nej-sidan hade varnats för, om utfallet skulle bli ja till kvinnliga präster. De menade att det egentligen handlade om manliga prästers oro, inte församlingarnas och folkets, och att en splittring lika väl kunde ske om kyrkomötet röstade nej till kvinnliga präster.

No description available.

In this research, the women ideals, during the 1930s have been studied based on the content of two women's magazines, Hertha and Husmodern. The purpose of the study was to look in to, how the ideals are expressed in each magazine, how the growing nationalism and the society’s social structure are affected by the design of the ideals, and then concluded in a comparison between the results of the magazines content. The study also had a gender perspective and was based on the theories gendersystem and genderorder. Results showed that ideals of beauty, ideals of housewives, motherhood and knowledge as ideals were indicated in the magazines, in different ways; through advertisements, articles and question columns. There was also a clear difference in which ideals the magazines expressed and also how they were expressed. In summary, the study showed that the prevailing societal changes after the First World War contributed to a process of change among Swedish women and they became increasingly aware of their rights and their independence. The study also showed that beauty- and body ideals became important ideals to follow as a Swedish woman.

This thesis rediscovers the Swedish painter Märta Rudbeck (1882–1933). During her lifetime she was an esteemed composer of flower still lifes and portraits. Her forgotten heritage follows those of other female artists, whose legacies are long forgotten. By retracing her life through archives and newspaper articles, a picture of her upbringing, education, career and network affiliations emerges. By using the French sociologist Pierre Bourdieus field theory, the aim of the thesis is to analyse the social, educational, cultural and economic aspects that affected Märta Rudbeck’s life, and how this was manifested in her art. The strategies Märta Rudbeck encompassed, are highlighted in the analysis. She chose to exhibit her work with a variety of associations and also took commissions for portraits and copies of older works of art. The analysis also reveals how she followed in her mother’s footsteps and embraced female networks to further her career. Furthermore, the thesis uncovers how her heritage, social class and upbringing most likely influenced her choice of genre, which in turn has prevented her from staying relevant since her untimely death in the early 1930’s. The thesis finally discloses how Märta Rudbeck’s artistry is once again made relevant, through a major museum acquisition as well as an exhibition at one of the greater art institutions in Sweden.