No description available.

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar.

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts. För att analysera materialet djupare har även feministiska teorier använts. Under den första undersökningsperioden som är 1936-1945 framställs kvinnor i Veckorevyn som söta flickor. Den kvinnorörelse som fanns under denna period avspeglas knappt alls i Veckorevyns material. Under den andra undersökningsperioden som är 1970-1979 framställs kvinnor i Veckorevyn som samhällsmedvetna kvinnor som vill ha en förändring. Mycket av materialet i Veckorevyn handlar om relationer och reportagen och artiklarna har en politisk underton.   Under den tredje undersökningsperioden som är 1990-1999 framställs kvinnor på ett sexualiserat sätt, de är självständiga men följer ändå samhällets mall. Strävan efter att behaga mannen är central. Veckorevyn har en viss avspegling av vad som sker i samhället trots att detta inte är Veckorevyns uppgift. Dock tar Veckorevyn inte chansen att informera sina läsare om vilka ändrade samhällsvillkor som finns för kvinnor i sin tid.

<p>Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under två olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrån vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.</p><p>De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fábricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.</p><p>Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrån feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgått från en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. Många kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrån en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill säga med moderskapet och med sysslor i hemmet. Utifrån det ställningstagandet har kvinnorna i rörelserna också ofta tagit avstånd ifrån politik och politis-ka strukturer. Den feministiska diskussion som berörs i uppsatsen handlar huvudsakligen om positiva och negativa konsekvenser av ett sådant ställningstagande. Jag har också använt teorier om sociala rörelser liksom annan sekundärlitteratur och historiska beskrivningar av den politiska och ekonomiska kontexten i Argentina.</p><p>Slutsatserna är dock långt ifrån entydiga och beror till stor del på vilket perspektiv man väljer att anta, samt vilken källa man använder sig av. I vissa fall kan man se att den ”opolitiska” roll som många kvinnor identifierat sig med faktiskt varit en förutsättning för att utöva politiskt för-ändringsarbete i realiteten. Medan det i andra fall tvärtom tycks vara så att denna identifiering kan ha underlättat reproducerandet av klientellistiska och populistiska politiska strukturer och att kvinnor (genom sitt genus) lätt blir offer för dessa. Genom det förhållandet minskar också deras möjligheter till verkligt inflytande.</p>

<p>Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.</p><p>Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet. Jag växte upp i en arbetarfamilj och har själv arbetat med monteringsarbeten inom industrin. Det enda som kan sägas ha anknytning till ett medelklassliv för min del är mina universitetsstudier. De utgör dock en begränsad del av mitt liv och har inte påverkat min uppfattning om var jag känner mig hemma. Under arbetet med den här uppsatsen har det blivit tydligt för mig att klass spelar roll i kampen för kvinnofrigörelse, dels genom den litteratur jag har läst, men även p.g.a. att jag mer än en gång har frågat mig själv om jag får lov att kalla mig feminist då jag upptäckt att när klassintressen och feministiska intressen kolliderar väljer jag inte alltid att sätta feminismen i första rummet. Den här uppsatsen ger en inblick i hur kön och klass samspelar i kvinnorörelsens feministiska arbete.</p><p>I uppsatsens inledningskapitel tar jag upp syfte och frågeställningar, presenterar mitt material och mina informanter och ger en bild av den tidigare forskningen på området. Inledningskapitlet innehåller också en metoddiskussion samt en beskrivning av begreppet intersektionalitet. Därefter följer ett bakgrundskapitel där 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ presenteras. Det tredje kapitlet utgörs av informanternas utsagor samt en analys av dessa. Uppsatsen avslutas med ett kapitel där jag sammanfattar mina slutsatser och för en avslutande diskussion.</p>

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under två olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrån vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa. De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fábricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales. Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrån feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgått från en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. Många kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrån en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill säga med moderskapet och med sysslor i hemmet. Utifrån det ställningstagandet har kvinnorna i rörelserna också ofta tagit avstånd ifrån politik och politis-ka strukturer. Den feministiska diskussion som berörs i uppsatsen handlar huvudsakligen om positiva och negativa konsekvenser av ett sådant ställningstagande. Jag har också använt teorier om sociala rörelser liksom annan sekundärlitteratur och historiska beskrivningar av den politiska och ekonomiska kontexten i Argentina. Slutsatserna är dock långt ifrån entydiga och beror till stor del på vilket perspektiv man väljer att anta, samt vilken källa man använder sig av. I vissa fall kan man se att den ”opolitiska” roll som många kvinnor identifierat sig med faktiskt varit en förutsättning för att utöva politiskt för-ändringsarbete i realiteten. Medan det i andra fall tvärtom tycks vara så att denna identifiering kan ha underlättat reproducerandet av klientellistiska och populistiska politiska strukturer och att kvinnor (genom sitt genus) lätt blir offer för dessa. Genom det förhållandet minskar också deras möjligheter till verkligt inflytande.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 &amp; jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ. Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet. Jag växte upp i en arbetarfamilj och har själv arbetat med monteringsarbeten inom industrin. Det enda som kan sägas ha anknytning till ett medelklassliv för min del är mina universitetsstudier. De utgör dock en begränsad del av mitt liv och har inte påverkat min uppfattning om var jag känner mig hemma. Under arbetet med den här uppsatsen har det blivit tydligt för mig att klass spelar roll i kampen för kvinnofrigörelse, dels genom den litteratur jag har läst, men även p.g.a. att jag mer än en gång har frågat mig själv om jag får lov att kalla mig feminist då jag upptäckt att när klassintressen och feministiska intressen kolliderar väljer jag inte alltid att sätta feminismen i första rummet. Den här uppsatsen ger en inblick i hur kön och klass samspelar i kvinnorörelsens feministiska arbete. I uppsatsens inledningskapitel tar jag upp syfte och frågeställningar, presenterar mitt material och mina informanter och ger en bild av den tidigare forskningen på området. Inledningskapitlet innehåller också en metoddiskussion samt en beskrivning av begreppet intersektionalitet. Därefter följer ett bakgrundskapitel där 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ presenteras. Det tredje kapitlet utgörs av informanternas utsagor samt en analys av dessa. Uppsatsen avslutas med ett kapitel där jag sammanfattar mina slutsatser och för en avslutande diskussion.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid.

Under hösten 2017 präglades den nationella och internationella nyhetsrapporteringen till stor del av #Metoo-rörelsen. En rörelse vars mål är att bekämpa det sexuella våld som kvinnor varit offer för. I kölvattnet av de senaste månadernas mediala uppmärksamhet vill vi med den här kandidatuppsatsen påbörja forskning runt fenomenet. Syftet med studien var att genom kvantitativ innehållsanalys som metod utröna hur #Metoo-rörelsen kan komma att framställas i nyhetsformat. Vi har valt att fokusera på den kommersiella tv-kanalen TV4 och deras kvällsnyheter under en fyraveckorsperiod med start den 16 oktober 2017. Inom ramen för gestaltnings-, dagordnings- och nyhetsvärderings- teorierna har vi undersökt hur presentationen av #Metoo-rörelsen kan ta sig uttryck i TV4Nyheterna. Nyhetssändningarna som använts som material för undersökningen har funnits tillgängliga på TV4s hemsida men det går också att hämta allt material på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Undersökningen visar bland annat att nära 70 procent av de analyserade sändningarna på TV4Nyheterna berörde #Metoo-rörelsen. En av drivkrafterna till det stora utrymmet för #Metoo-rörelsen i de analyserade sändningarna var att elitpersoner genom sociala och traditionella medier varit aktiva i rörelsen. Studien visar även att alla offer som presenterades i nyhetsinslagen var kvinnor och att 89 procent av förövarna i inslagen var män. För att ge studien vidare bredd valdes två andra aktualiteter ut i en mindre komparativ del: Kataloniens kamp för självständighet från Spanien och USAs president Donald Trumps utspel i sociala medier som även har legat på agendan under studiens gång. Resultatet uppvisade att dessa två aktualiteter givits mindre utrymme än #Metoo-rörelsen.

The Social Democratic Women’s Club in Grängesberg, Sweden, was founded by male mine workers in January 1901. Not until 19 years later, the Social Democratic Women’s Organization was founded on a national level. The aim of this case study is to take a closer look at how this local club in Grängesberg grew and developed during the time span of 1901 and the outbreak of the Second World War in 1939. This, by using sources from the club’s own archives in Falun. Historian and gender researcher Yvonne Hirdman’s theories on gender serve as guiding tools for this study. Key concepts of this study are organization, ideals, ideology, and policy.  Key words: Grängesberg, S-kvinnor, gender, working class movement, women’s movement, industrial society / Grängesbergs socialdemokratiska kvinnoklubb bildades av manliga gruvarbetare i januari 1901. Först 19 år senare formades ett socialdemokratiskt kvinnoförbund på riksnivå. Syftet med den här fallstudien är att titta närmre på hur Grängesbergs kvinnoklubb växte fram och utvecklades från dess bildande fram till andra världskrigets utbrott 1939. Källmaterialet som används är klubbens egna, som finns på Dalarnas Folkrörelsearkiv i Falun. Analys genomförs med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori, med särskilt fokus på begreppen genuskontrakt samt utvidgning och isärhållande. Undersökningen fokuserar på frågor som rör organisation, ideal, ideologi och politik.    Nyckelord: Grängesberg, S-kvinnor, genus, arbetarrörelsen, kvinnorörelse, industrisamhälle