• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur man döljer det korta håret : Kvinna i hus och hem i Bonniers Veckotidning 1924 - 1925

Sohlén, Gwendolyn January 2013 (has links)
1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning. Undersökningen utförs med underrubrikerna Utseendet, Moderskapet och äktenskapet och Kvinnan i hem och hus. Bonniers Veckotidning visar sig innehålla en röd tråd gällande hur kvinnan som mamma och husmoder ska vara, hon ska vara händig, ständigt närvarande, naturlig och alltid sätta familjen i första rummet. Kvinnor som inte prioriterar familj och hem ses som något exotiskt och inte helt rumsrent. Att kvinnan som läser Bonniers Veckotidning är mamma och hustru framstår i tidningen som helt självklart, det speglas i både artiklar och reklam. Kvinnan ska alltså vara en fokuserad hustru och mamma, vara naturlig och rar, vara duktig på att laga mat och ordna saker i hemmet.
2

Sedlighet rimmar icke med solidaritet : Den syndikalistiska omkodningen av sedlighet under mellankrigstidens sexualitetsdebatt

Karlsson, Hanna January 2023 (has links)
This essay seeks to explore how the word "Sedlighet" ("morality”) was purposefully redefined by Swedish syndicalists during 1922–1938. Examining how the term was disparaged, specifically, within the context of the so-called "sexual question" of the time. During this time period, Swedish syndicalists argued for a modernized, science-based sexual education – and by extension sexuality. This modernized sexuality was to be built upon the use of birth control and appeal to a sense of logic and common sense. This stood in opposition to what the syndicalists considered to be outdated sexual morality based off of hypocritical Christian ideology, which urged abstinence and stifled natural urges. This was portrayed as exclusively benefiting the sexually deviant upper class, as they used the concept of "morality" to oppress the working class and exploit them for capitalistic gains. By tying sexuality to class, combining psychoanalysis and socialism, Swedish syndicalists could claim that ”morality” was oppressive as well as the cause of sexual deviancy. Several arguments also highlighted the suffering of working class women, who the syndicalists claimed were forced to go against their nature by having abortions out of necessity, or by exhausting their bodies through frequent childbirths. At the same time syndicalists frequently used gendered language and misogynist stereotypes to mock and delegitimize those who advocated for ”morality.” Through organizations meant to spread sexual education, such as RFSU – which was supported mostly by syndicalists at the time of its founding – it is likely that this recoding of the commonly used word caught on in wider circles of society and played a key role in the construction of a modernized sexuality.
3

"Han" Lars Hård : Maskuliniteter i Jan Fridegårds trilogi om Lars Hård

Kockum, Karl January 2011 (has links)
Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.
4

Arbetsbiens kärlek i Sverige : Alexandra Kollontaj i svensk debatt under mellankrigstiden

Fraurud, Tove January 2011 (has links)
Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid.
5

Den otillåtna kvinnligheten : En jämförande analys av Ulla Bjernes romaner Ingen mans kvinna och Lilla Jälm / The forbidden femininity : A comparing study of the novels No Man’s Woman and Young Jälm by Ulla Bjerne

Bergström, Caroline January 2020 (has links)
This thesis is a study of femininity and womanhood in two Swedish contemporary novels by Ulla Bjerne, Ingen mans kvinna (No Man’s Woman) from 1919 and Lilla Jälm (Young Jälm) from 1922. By comparing the novels, I study differences and similarities between the genres children’s literature and adult literature based on an analysis of the themes friendship, home, work, body and sexuality. The period during which the novels were released are by previous research called a period of transition. Swedish women had just achieved legal right to vote aswell as extended opportunities of work. In Swedish interwar representations of the New woman figure. She breaks normative rules in both real life and literature. However, the normative way of being a woman according to traditional constructions remains. By using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and research about contemporary discussions I study how the author chose to produce and relate to the normative femininity and womanhood, and how the characters relate to these normative views and the formations of the New Woman. Both main characters pushes boundaries in their “gender contract”, but the difference is how it is received in the novel and therefore I make two conclusions; Rut Jälms socially forbidden femininity in Lilla Jälm is formed into a boundlessness, which leads to consequences she herself cannot control. Irma Borch in Ingen mans kvinna on the other hand has the power to make a living aswell as being the representative of a socially forbidden femininity based on the concept of the New Woman.
6

Storjordbrukets geografi : Organisation, produktion och lönsamhet på Julita och Tyresö gods 1910–1930

Ericsson, Pontus January 2023 (has links)
Den här uppsatsen i historisk geografi består av en jämförelse av Julitas och Tyresös storjord-bruk, två gods i östra Mellansverige. Syftet är att undersöka hur lokala och globala geografiska förutsättningar påverkade organisation, produktionsinriktning och lönsamhet hos storjordbruk under 1910- och 1920-talet, detta för att skapa en djupare förståelse för geografins betydelse i jordbrukets anpassning till industrisamhället. Källmaterialet består av gårdsräkenskaper, hä-radsekonomiska kartor och brevkorrespondens mellan Tyresös ägare och inspektor. Uppsatsen använder en kombination av klassisk jordränteteori och Chayanovs begrepp bondeekonomi. Vidare utgår uppsatsen från att miljön är ett resultat av ömsesidig samverkan mellan natur och människa. Uppsatsen använder sig av Hägerstrand konceptualisering av landskapet som ett fil-ter, där konceptet förklarar Julitas och Tyresös skilda förutsättningar att utforma jordbruks-landskapet för en effektiv produktion. Geografin, både den lokala på godset och den globala med avstånd till marknader, visar sig ha stor betydelse för organisation, produktionsinriktning och lönsamhet. Julita visar sig vara mer lönsamt än Tyresö, trots att båda godsens lönsamhet sjunker under 1920-talet. Brevkorrespondensen visar att Tyresös ägare Lagergrens stånds-mässiga livsstil står i konflikt med en rationell jordbruksdrift.
7

Från massarbetslöshet till full sysselsättning. Arbetslöshet, löner och produktivitet på vägen mot full sysselsättning 1935-1948. / From Widespread Unemployment to Full Employment - Unemployment, Wages and Productivity on the Path Towards Full Employment.

Molinder, Jakob January 2013 (has links)
I uppsatsen undersöks den period då den svenska ekonomin uppnår den fulla sysselsättning som sedan blev normen för hela efterkrigstiden. I arbetet genomförs en sammanställning av fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik som publicerats i Sociala meddelanden varje månad under perioden 1935-1948. Materialet har därefter bearbetats och utifrån förbundsredovisningen har arbetslöshetsserier skapats för sju av industrins delbranscher. Utifrån bearbetningen sammankopplas arbetslöshetsstatistiken för respektive sektor med de uppgifter om förädlingsvärden, sysselsättning och löner som publicerats i den officiella industristatistiken och som ett resultat av arbetet med svenska historiska nationalräkenskaper. Med hjälp av materialet prövas två hypoteser som kan härledas från den  Nykeynesianska teorin för arbetsmarknaden. Den första hypotesen berör sambandet mellan löneutrymme, löner och arbetslöshet. Enligt teorin måste lönerna växa i takt med den Harrod-neutrala teknologiska utvecklingen; vilken operationaliseras som totalfaktorproduktiviteten dividerad med arbetskostnadens andel av produktionsresultatet, för att arbetslöshet ska förbli oförändrad. Den andra hypotesen avser förhållandet mellan resursutnyttjande(arbetslöshet) och nominell löneinflation. Enligt teorin ska det fall då en ökning av resursutnyttjandet inte medför någon ökad löneinflation tolkas som att arbetsmarknadens funktionssätt förbättrats. De två hypoteserna prövas för respektive delbransch och för industrin som helhet. Resultatet från undersökningen är att lönerna i förhållande till löneutrymmet och sambandet mellan resursutnyttjande och löneinflation för hela industrin båda pekar i den riktning som förväntas under en period då arbetslösheten sjunker mycket kraftigt. För de respektive delbranscherna är mönstret emellertid mer varierat. Slutligen framhålls att den tidigare historieskrivningen över den svenska arbetsmarknadens utveckling bör nedtonas till förmån för en ny kronologi där den process som sammanbinder mellan- och efterkrigstiden ges större utrymme. / In the thesis the period when Sweden became a full employment society is examined. Starting off the study the union’s unemployment figures are collected from the monthly publication “Sociala meddelanden” during the period 1935-1948. Thereafter, starting from the division into different trade unions the material is processed and unemployment figures for seven industry groups are created. From the division into industry subsectors the unemployment figures are subsequently linked to the records of value added, employment and wages that has been published in the official industry statistics and as a result of the efforts to construct Swedish historical national accounts. Two hypotheses that can be derived from the New Keynesian theory of the labor market are then tested against the material. The first hypothesis pertains to the relation between the warranted wage, wages and unemployment. According to the theory wages can only grow in tandem with Harrod-neutral technological growth for unemployment to remain unaffected. The second hypotheses relates to the relationship between the level of resource utilization(unemployment) and nominal wage inflation. According to the theory the case when an upturn in the resource utilization is accompanied by unchanged nominal wages should to be interpreted as an improvement in labor market performance. The two hypotheses are tested for the seven subsectors and for the industry as a whole.    The outcome of the study is that the growth of wages in relation to the warranted wage as well as the relationship between resource utilization and nominal wage inflation point in the direction of an improvement in labor market performance for the industry as a whole during the period when full employment was achieved. For the seven subsectors however, the results are more scattered. In closing I argue that the previous historiography should be deemphasized to the benefit of a chronology that instead stretches the interconnectedness between the inter- and postwar development in order for a richer understanding of the path towards full employment in Sweden to be reached.
8

"Han" Lars Hård : Maskuliniteter i Jan Fridegårds trilogi om Lars Hård

Kockum, Karl January 2011 (has links)
Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.
9

«Med liv og sjӕl» : Konstnärlighet i Cora Sandels noveller från mellankrigstiden / «With life and soul» : Artistry in Cora Sandel’s interwar period short stories

Hansen, Siri January 2018 (has links)
Cora Sandel published three collections of short stories during the 1920’s and the 1930’s; En blå sofa og andre noveller (“A blue sofa”, 1927), Carmen og Maja og andre noveller (“Carmen and Maja”, 1932) and Mange takk doktor, noveller (“Many thanks, Doctor”, 1935). However, the studies of Cora Sandel’s work have mostly focused on her three novels about Alberte. This thesis is an attempt to shed light on the short stories from the interwar period, from the perspective of artistry. Cora Sandel started out as a visual artist herself, but, rather unwillingly, abandoned it for writing when painting became harder to combine with being a mother and a wife. This thesis looks at how artistry is portraited in the short stories. Many kinds of artistry are discussed; painting as well as writing, acting, crafts and musicality. What is artistry associated with and what roles does it play? Short stories have been selected from the three collections where artistry plays a significant role. The result is accounted for in four segments, each about an aspect of how artistry is portraited in the short stories; “Incompatible Parenthood”, “Passion”, “Poverty” and “Men, Women and Artistry”.
10

Skapa om livet. En existentialistisk analys av modernitetsbehandlingen i Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan.

O'Nils, Rebecka January 2015 (has links)
Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson visar urbaniseringen och moderniteten i mellankrigstidens Sverige. Romanen har framför allt studerats genom protagonisten Adrians bildningsresa, men denna uppsats framhåller statardottern Martas fall som kvintessentiell för Lo-Johanssons gestaltning av moderniteten. Med avstamp i det frihetstema Ola Holmgren identifierat i Lo-Johanssons författarskap tillämpar jag existentialistiska begrepp från Jean-Paul Sartre i syfte att undersöka vad Martas fall orsakas av och hur hennes fall relaterar till moderniteten såsom den beskrivits av Marshall Berman och Georg Simmel. Slutsatsen blir att Martas livsöde bör förklaras i termer av att hon agerar i ond tro och att hon därigenom antar ett omodernt levnadsmönster som inte fungerar i moderniteten. Orsaken till hennes agerande härleds till en obalans mellan transcendens och fakticitet, en orsak som rättfärdigas med hjälp av Lo-Johanssons andra skildringar av statarnas livsvillkor. Slutsatsen blir att moderniteten gestaltas som krävande invånarnas anpassning och att alla inte är kapabla till sådan, vilket förtydligas om man utvecklar Holmgrens forskning genom existentialistiska begrepp och nyttjar dem till att analysera Martas fall.

Page generated in 0.0543 seconds