<p>Målet med detta arbetet har varit att om möjligt få reda på hur elever uppfattar sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning, djupintervjuer i årskurserna 7 och 9 samt läst tidigare undersökningar om ämnet. </p><p>Jag har genom mitt arbete kommit fram till att undervisning i detta ämne ställer höga krav på den som undervisar och lärarutbildningen måste förbättras inom detta område. Eleverna tycker många gånger att undervisningen är tråkig, de vill ha mer förberedelse inför lektioner och framförallt få mer tid till att diskutera och fundera. Flickor och pojkar har olika åsikter om undervisningen och det kan bero på att flickorna ofta hunnit längre i sin utveckling än pojkarna. I årskurs 7 vill pojkarna till större del än flickorna ha undervisningen i pojk- resp. flickgrupper, detta ändrar sig något i årskurs 9. </p><p>En sex- och samlevnadsundervisning som belyser såväl känslomässiga som sociala aspekter har blivit viktigare och det finns ett stöd för detta i den av riksdag och regering angivna värdegrund som skolan vilar på. Undervisningen bör anpassasefter elevernas mognadsnivå och det är önskvärt att lärarna planerar undervisningen i ett 0 - 12, eller åtminstone i ett 1 - 9 perspektiv.</p>

Målet med detta arbetet har varit att om möjligt få reda på hur elever uppfattar sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning, djupintervjuer i årskurserna 7 och 9 samt läst tidigare undersökningar om ämnet. Jag har genom mitt arbete kommit fram till att undervisning i detta ämne ställer höga krav på den som undervisar och lärarutbildningen måste förbättras inom detta område. Eleverna tycker många gånger att undervisningen är tråkig, de vill ha mer förberedelse inför lektioner och framförallt få mer tid till att diskutera och fundera. Flickor och pojkar har olika åsikter om undervisningen och det kan bero på att flickorna ofta hunnit längre i sin utveckling än pojkarna. I årskurs 7 vill pojkarna till större del än flickorna ha undervisningen i pojk- resp. flickgrupper, detta ändrar sig något i årskurs 9. En sex- och samlevnadsundervisning som belyser såväl känslomässiga som sociala aspekter har blivit viktigare och det finns ett stöd för detta i den av riksdag och regering angivna värdegrund som skolan vilar på. Undervisningen bör anpassasefter elevernas mognadsnivå och det är önskvärt att lärarna planerar undervisningen i ett 0 - 12, eller åtminstone i ett 1 - 9 perspektiv.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.

This essay seeks to explore how the word "Sedlighet" ("morality”) was purposefully redefined by Swedish syndicalists during 1922–1938. Examining how the term was disparaged, specifically, within the context of the so-called "sexual question" of the time. During this time period, Swedish syndicalists argued for a modernized, science-based sexual education – and by extension sexuality. This modernized sexuality was to be built upon the use of birth control and appeal to a sense of logic and common sense. This stood in opposition to what the syndicalists considered to be outdated sexual morality based off of hypocritical Christian ideology, which urged abstinence and stifled natural urges. This was portrayed as exclusively benefiting the sexually deviant upper class, as they used the concept of "morality" to oppress the working class and exploit them for capitalistic gains. By tying sexuality to class, combining psychoanalysis and socialism, Swedish syndicalists could claim that ”morality” was oppressive as well as the cause of sexual deviancy. Several arguments also highlighted the suffering of working class women, who the syndicalists claimed were forced to go against their nature by having abortions out of necessity, or by exhausting their bodies through frequent childbirths. At the same time syndicalists frequently used gendered language and misogynist stereotypes to mock and delegitimize those who advocated for ”morality.” Through organizations meant to spread sexual education, such as RFSU – which was supported mostly by syndicalists at the time of its founding – it is likely that this recoding of the commonly used word caught on in wider circles of society and played a key role in the construction of a modernized sexuality.

Material artefacts to be used during sex is today commonly known as “sex toys”. This thesis has aimed to understand the discursive practices preceding this late-modern conceptualization, and what the previous historical conceptualizations testified to in terms of sexual morality and constructions of sexuality. The focus has been on a Swedish expert-led discursive context, spanning from the late seventies to the mid-nineties. Despite a general idea of Swedish sexual progressiveness, the results show that the discourse around these objects were all but welcoming. The Swedish Association for Sexuality Education (RFSU) considered the selling of “sexual technical aids” as a difficult topic. Good sexuality was to share an emotional loving connection. Thus, it should not overemphasize sex and the body, which sex aids did by being used for sexual functioning or corporeal sensations. I have shown how a discussion of sex aid-use by men with certain physical disabilities dealt with this problem, by providing a context of enabling sexual activity within a romantic union between the men and their partners. Thus, erective aids were especially in focus. I argue that this shows a somatification of male sexuality, which has previously been discussed as taking place in Sweden after the introduction of pharmaceutical erective pills in the late 1990s. Parallel to this, I show a development of heralding female use of “sex toys” in the early 1990s media. Whereas male masturbation with sexual objects were still ridden with an idea of social inadequacy, women were increasingly championed to consume to masturbate. I argue that the developments of how to conceptualize sex aids in Sweden indicate a larger discursive change regarding sexuality. Not only were men and women increasingly considered as beings with separate sexualities, and thus given separate sex aid-markets to court this – but acceptable sexual expression overall broadened. Good sexuality in the Swedish 1990s had begun to embrace the bodily sensations felt during sex, as well as accept sex itself as an independent aim, and in consequence sex aids – or “sex toys” – as a more acceptable means to this end.

Denna uppsats undersöker hur uppfattningar om pedofili artikuleras och omformas under perioden 1950—1980. Två delundersökningar genomförs. Den ena studerar uppfattningar och förhållningssätt kring barns sexualitet, sexuella avvikelser och sexualupplysning bland några av de professioner som verkade inom områdena, som exempelvis psykiatriker, pedagoger och läkare. Den andra delundersökningen fokuserar på några av de radikala idéströmningar som artikuleras inom den sexuella frigörelserörelse som växer fram under 1960- och 1970- talen. En grundpelare inom de sexliberala idéströmningar som nu formas är idén om allas rätt till sexuell tillfredsställese där en frigörelse från vad som uppfattades som gammal förlegad moralism och där en mer tillåtande inställning till sexualiteten eftersträvades. Även pedofilen som kategori undersöks i denna uppsats närmare, hur det talas om denne och hur diskursen förändrats över tid. Under den undersökta perioden råder det delade meningar om huruvida sexuella avvikelser ska betraktas som psykopatologiska störningar eller bara ett mindre vanligt beteende som tabubelagts. I uppsatsen drivs tesen att att den vetenskapliga diskursen  gav viss legitimitet åt och möjliggjorde den mer radikala argumentationen under 1960- och 1970-talen.

Det finns ett ökat intresse för klimatet och miljöpåverkan hos gemene man och hos många en vilja att leva med en mer miljövänlig livsstil. När det kommer till preventivmedel och att välja det alternativ som passar en bäst, dessutom med hänsyn till vad som är det bästa för miljön, så är det en djungel där ute. Även preventivmedelsrådgivare upplever en bristande kunskap för att kunna ge bra råd inom ämnet. Det här arbetet skrevs för att jämföra miljöpåverkan mellan användandet av p-piller och kondom. Detta gjordes med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie som i senare steg kompletterades med en kvantitativ fallstudie med fokus på livscykelanalys av båda produkterna. Livscykelanalyserna gjordes i två steg, först togs ett processträd fram med hjälp av litteraturstudien och dessa gjorde sedan grunden för livscykelanalysen som genomfördes med mjukvaran ReCiPe i SimaPro. Resultatet av studien blev att kondomen visar på större miljöpåverkan i förhållande till användandet av p-piller. Dock saknas det i ReCiPe den påverkan som hormonet i p-piller på både land- och marin miljö ger, vilket lett till att resultatet inte är helt tillförlitligt och det riskerar vara en betydande felkälla. / There is a growing interest for the climate and the environmental effect the average person has on its surroundings and many people choose to live more environmentally friendly. It’s a jungle out there when it comes to birth control and choosing the option that suits one best but also is the most environmentally sustainable option. Midwifes have expressed that they experience a lack of knowledge amongst themselves as to what contraceptive is the most environmentally friendly. This thesis compared the environmental effects between using the contraceptive pill or condom as birth control. This was done with the help of a qualitative literature study which later on was complemented with a quantitative case study focusing on lifecycle analysis of both the products. The lifecycle analysis was executed in two stages, whereas the first stage was developing a process tree with the help of the literature study. This was later used as the foundation for the second stage, which was the lifecycle analysis done with the help of the ReCiPe data in SimaPro. The results showed that the condom had a higher impact on the environment relative to the contraceptive pill. Although, from the ReCiPe data there were no indications that the hormones that are released from the contraceptive pill would have any effect on the land or marine environment. This lack of data poses a risk of a major fault in the results as the hormonal effects on the environment is the main issue with the pill.

This essay explores the conversation about female sexual pain in Sweden and in publishedswedish sexual education during a couple of decades in first half of the 20th century. Byexamining all published journals by RFSU (Swedish Association for Sexual Education) duringthe 1930s to the 1950s, the view on pain, how to prevent and relieve it, can be highlighted. In atime when the concept and conversation of sexuality was changning and exploring newgrounds, former hidden or silenced problems were discussed and medicalized. It shows sex andsexuality isn’t always easy. The main perspective to the examination is medicalization andpsychologization, to show how the use of language and perception of pain evolves over timeand which factors are presented as causes to the pain. Women are expected to feel pain duringtheir first intercourse, since the hymen is broken and allows the penis to enter, also initiatingher sexual life. It is not possible to penetrate before the hymen has broken or been removedsurgically. Vaginismus, menstrual pain and other reccuring pains are on the other hand physicalpains explained by phychological reasons. Fear of pregnancy or pain, or former unpleasantsexual experiences involving pain creates cramps that prevent intercourse or even makes itimpossible. In conclusion, the author argues that RFSU psychologizes pain and therefore demedicalizes it as a physical issue, by making physical pain a result of psychological causes andrecommends it should be treated thereafter.

Studiens syfte var att nå en förståelse om lärarnas egna uppfattningar och tankar om att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer. Faktorer som utbildning, riktlinjer och instruktioner valdes som särskilt centrala i målet att uppnå denna förståelse. Under 2022 genomfördes flertalet förändringar i läroplanen angående ämnet sexualkunskap, vilket bytte namn till sexualitet, samtycke och relationer. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare önskade målet för studiens syfte uppnås samt att studiens forskningsfrågor kunde besvaras. Innehållet i intervjuerna analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, för att konstruera teman, kategorier och underteman. Resultatet visade bland annat att lärarna önskade få mer vidare- och fortbildning i sexualitet, samtycke och relationer då deras tidigare utbildning, som i flera fall genomfördes för mer än tio år sen, upplevdes bristfällig. Resultaten visade också att lärarna inte upplevde att de fått några andra riktlinjer eller instruktioner angående hur deras undervisningen skulle gå till. De centrerade sin undervisning främst med hjälp av innehållet och materialet i läroplanen. Resultatet visade också att det finns ett stort engagemang och intresse både från lärare och elever om ämnet sexualitet, samtycke och relationer.

The following essay aims to further studies in the usage of a specific term among Swedish educators and informers during the 30s. The term in question is enlightenment. The enlightenment term during the 30s in Sweden was often associated, in specific contexts, with others like propaganda, information and advertising. Swedish public informers use the term to describe themselves as an enlightenment agency or upplysningsverksamhet. Their missions being to inform the public of knowledge. One such agency was the Swedish sexual educational journal Populär tidskrift för sexuell upplysning. In 1933 the journal was charged with being indecent and harmful of discipline. This essay follows the discussions in the court centering around the term and the journals defense in using the term. The purpose of the essay is to argue that enlightenment, when used by public informers, sets itself apart by drawing inspiration from its heritage. Contrary to earlier studies the result of this essay, although of a narrower scope, shows a more refined and less confusing usage of the term. The journal clearly arguments for what defines their agency and why the knowledge they provide should be deemed enlightening. Led by doctors the agency provides knowledge they deem essential for the wellbeing of the public. Their arguments are also well littered with inspiration from more classic ideals, akin to those of 17th and 18th century philosophers. Even though you can see the resemblance to other terms of informational themes, the study has shown that enlightenment in its Swedish 1930s usage distinguishes itself.