Denna uppsats syftar till att undersöka synen på varumärkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta så har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet på de ideella organisationerna genomförts.  Med en grund i generella varumärkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier är relevanta och i sådana fall applicerbara på ideella organisationer. I studien undersöks även om ideella organisationers syfte påverkar deras varumärkesarbete. Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumärkesarbete skiljer sig markant från teorier för kommersiella företag. Detta gör det svårt att applicera generella teorier på ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utsträckning inte går att påverka. De intervjuade organisationernas syfte påverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumärkesarbetet. Studien finner även att resursförpliktelse och bieffekt av image är stora problem för de ideella organisationerna och medför att varumärkesbyggandet bör ha en central roll i kommunikationsarbetet. / his bachelor thesis investigates four different non-profit organizations’ view on brand management. The chosen organizations are as follows; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott and Barncancerfonden. Qualitative interviews has been made with a respondent from each organization, the respondent has been well informed within the subject. The authors of this thesis has analyzed  if general brand theories are relevant, and in that case applicable on non-profit organizations. The study is also investigating if the purpose of each organization affects the organization’s brand management.  Through this research it is possible to distinguish differences in the chosen organizations’ brand management. Differences between the organizations and the general theories are also found. This generate difficulties to apply general theories on non-profit organizations, mostly because the organizations are affected by circumstances that they cannot prevent. The purpose of the chosen organizations does in large extent affect their positioning, which controls their brand management. This study also finds that resource commitment  and image spillover are highly recognized as problems for the organization’s brand building and therefore those threats needs to have a more central role in the organization’s brand management.

Anna Riwkin fotograferade Elise Ottesen-Jensen i över tre decennier. Uppsatsens syftar till att reda på vad Riwkins fotografier av Ottesen-Jensen visar, hur de använts och hur Ottesen-Jensen tagit form som politisk aktör och subjekt genom dessa fotografier. Genom att undersöka ett material utvalt efter omfattande arkivsök, tidningssök och genomgång av litteratur har en bild av – och berättelse om – Ottesen-Jensen tagit form. Samarbetet med Riwkin har samtidigt synliggjorts och ett dubbelt aktörsskap trätt fram. Berättelsen om Ottesen-Jensen har strukturerats genom ett antal motivtyper som jag benämner talaren, lyssnaren, resenären, pedagogen och ordföranden. Uppsatsen synliggör hur den berättelsen tog form, mottogs i sin samtid, reproduceras och förändras idag. / Anna Riwkin photographed Elise Ottesen-Jensen over three consecutive decades. The aim of the thesis is to examine what Riwkin’s photographs of Ottesen-Jensen portray, how they have been used, and how Ottesen-Jensen is visually produced as a political subject through the same photographs. By examining a material selected through extensive research in personal-, magazine- and newspaper archives, exhibition catalogues and research, an image of – and story about – Ottesen-Jensen has taken shape. In the process, a collaboration and joint agency with Riwkin have materialized. The story about Ottesen-Jensen is presented through the suggested concepts of the talker, the listener, the traveler, the teacher, and the president. The thesis makes visible how that story was shaped and received, as well as how it is reproduced and evolving today.

I Skolinspektionens granskning (2018) framkom att det över lag fanns en bristande likvärdighet i undervisningen gällande ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Från och med hösten 2022 implementeras den nya läroplanen (Lgr22) i vilken ämnesområdet har fått större utrymme och det fastställs att utbildning i ämnet kommer vara obligatoriskt för alla grundlärarstudenter. Syftet med denna studie är att göra en diskursanalys av externa aktörers material, i detta fall RFSU:s, riktat till elever i grundskolans tidigare årskurser (F-6). En diskursanalys har utgångspunkt i poststrukturalismens och socialkonstruktivismens teorier som baseras på att kunskap är föränderlig och att analysen av ”språk” endast är en tolkning. Det material vi har analyserat har utarbetats av RFSU och är tillgängligt på deras hemsida. Urvalet baserades på relevansen i förhållande till målgruppen (F-6) och utifrån förutbestämda begrepp, nodalpunkter, och artikulationerna av dem. Resultatet visade att materialet innehåller ett brett kunskapsunderlag i ämnet samtidigt som det erbjuder få didaktiska verktyg och har ett brett tolkningsutrymme. Diskurser som tydligt framgår i vår analys kan kopplas till det biologiska, socialt konstruerade och juridiska. I resultatet framgår det att det analyserade materialet delvis kan kopplas till läroplanen och trots att den bidrar till en bredare kunskap över lag så förblir vissa stereotypiska och heteronormativa antaganden synliga. Även om materialet förespråkar mångfald och acceptans så hamnar sexuella minoriteter i skymundan. En övergripande slutsats är att det finns en tydlig brist i materialet gällande barns sexualitet fram till att de är reproduktivt mogna. Även om externa aktörer kan bidra med fördjupad kunskap förblir skolan och läraren den optimala förmedlaren för denna kunskap.

The current media climate can be difficult to navigate. Whether or not nonprofit organizations, who might not have the same economic resources as other organizations, are favored by social media has been discussed in several earlier studies. Some mean that social media offers great opportunities and view it as a free marketing option, while others mean that to be used to their full potential social media takes time and staff resources.  RFSU is a Swedish organization that works with sexual and reproductive health and rights. One of their communication goals is to communicate as one RFSU, which would mean to speak in a united voice. There are 17 local associations affiliated with the organization, of which 12 have active Instagram accounts who have published posts during the year 2021. The current study examines 9 of these instagram accounts through a quantitative analysis. The essay aims to compare content through an analysis containing three different dimensions, graphic content, communicated relations and different types of content categories. The instagram accounts will be examined through quantitative analysis in order to determine similarities, differences and patterns. The current study also aims to contribute to the field of communication by examining how local associations without communicated strategies communicate.

Följande studie undersöker ifall woke-washing förekommer eller inte i Belvedere Vodkas reklamfilm Belvedere Present Daniel Craig, Directed by Taika Waititi: Director’s Cut där Daniel Craig spelar rollen som ‘sig själv’ men samtidigt förklaras ha blivit humoristiskt koreograferad. Detta görs genom frågeställningarna: “Hur representeras maskulinitet genom framförande och kostym av Daniel Craig i rollen som ‘sig själv’?” samt “Hur tolkas gestaltningen av mansrollerna när Belvedere Vodka beskriver Craig som humoristiskt koreograferad?”. Genom en kvalitativ sociosemiotisk analys studeras ett urval där det genom resultatet tolkas som att det sker en stereotypisering av både hypermaskulinitet och queer maskulinitet i syfte att ifrågasätta genus som social konstruktion. Analysen kommer dock fram till slutsatsen att Belvedere Vodka är mer engagerade i att bevara en stereotypisk relation mellan man och sprit snarare än hur mansrollerna representeras. Konsekvensen av detta blir att repliken “Finally” misstolkas (i jämförelse med produktionsteamets uttalade syfte), vilket leder till att den flamboyanta gestaltningen upplevs som förminskande och avskräckande i jämförelse med den heteronormativa mansrollen. Diskussionen kommer slutligen fram till att en marginaliserad grupp ännu en gång inte får möjligheten att representera sig själv, samtidigt som behovet av att kategorisera sexuell orientering för att kunna avgöra ifall appropriering sker eller inte blir fortsatt problematisk.  Medieproduktionen som framförs i designdokumentationen baseras på en studie i sexuell hälsa och hur visuell kommunikation gällande detta ämne riktar sig till ungdomar. Medieproduktionen är utförd av Jennie Eklund, Amanda Lindh och Helena Ljunggren.

<p>Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död.</p><p>Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta.</p><p>Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ”vita slavhandeln”. Den ersattes senare av den ”svarta slavhandeln” som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden. I den första vågen kom kvinnorna från Asien, i den andra från Sydamerika och i den tredje från Afrika. Nu i den fjärde vågen kommer kvinnorna från Central- och Östeuropa. Det fanns knappast några kvinnor från dessa länder före 1992. Enligt FN kan så många som 2 miljoner människor per år falla offer för trafficking. Uppskattningsvis tjänar de kriminella grupperna 7 miljarder dollar per år på verksamheten. Då handlar det inte bara om trafficking för sexuella syften utan t.ex. även arbetskraftsexploatering. Vinsterna i trafficking är jämförbara med smuggling av droger och vapen. Den stora förtjänsten med trafficking, både den i sexuellt syfte och arbetskraftsexploatering, ligger bland annat i att människor kan säljas om och om igen.</p><p>Den här uppsatsen handlar om hur fem olika organisationer i Sverige diskuterar fenomenet trafficking av kvinnor för sexuella ändamål. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer med representanter från organisationerna Kvinna Till Kvinna, Kvinnoforum, Palmecentret, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Även tryckt material från organisationerna som tar upp fenomenet finns med i empirin.</p>

Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död. Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta. Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ”vita slavhandeln”. Den ersattes senare av den ”svarta slavhandeln” som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden. I den första vågen kom kvinnorna från Asien, i den andra från Sydamerika och i den tredje från Afrika. Nu i den fjärde vågen kommer kvinnorna från Central- och Östeuropa. Det fanns knappast några kvinnor från dessa länder före 1992. Enligt FN kan så många som 2 miljoner människor per år falla offer för trafficking. Uppskattningsvis tjänar de kriminella grupperna 7 miljarder dollar per år på verksamheten. Då handlar det inte bara om trafficking för sexuella syften utan t.ex. även arbetskraftsexploatering. Vinsterna i trafficking är jämförbara med smuggling av droger och vapen. Den stora förtjänsten med trafficking, både den i sexuellt syfte och arbetskraftsexploatering, ligger bland annat i att människor kan säljas om och om igen. Den här uppsatsen handlar om hur fem olika organisationer i Sverige diskuterar fenomenet trafficking av kvinnor för sexuella ändamål. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer med representanter från organisationerna Kvinna Till Kvinna, Kvinnoforum, Palmecentret, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Även tryckt material från organisationerna som tar upp fenomenet finns med i empirin.

This study examines four different scenes in the documentary Kan vi förlåta Margaux? produced by the Swedish television company SVT. The scenes were studied through a qualitative analysis of the three different film techniques: speech and interaction, editing and setting in relation to how the main character Margaux Dietz is portrayed. Thereafter the results were decoded with the purpose to study the sympathy for Dietz in each scene separately and in relation to each other. The theoretical framework of Bill Nichols book Introduction to Documentary were used as the basis of the analysis as well as Bordwell and Thompsons theories of mise-en-scène and editing. The conclusion of this paper suggested that Margaux Dietz is portrayed dissimilar in the various scenes. This also implied that the sympathy for Dietz throughout the documentary shifts. In the discussion of this study the results and the conclusion was debated in relation to the documentary genre. Media production: How do you speak about a subject as sensitive as sex to a young target group? New studies have shown the negative effect of young people’s exposure to pornography, which lacks consent and has defected gender norms. At the same time, the accurate information is visually dull, avoiding, and childish. RFSU didn’t do the job with their visual communication targeting teens aged 15-20. This was when plej came to life — a sex magazine challenging conventional norms about how sex is taught to teens, focusing on lust, consent, and pleasure. A project by Amanda Lindh, Helena Ljunggren and Jennie Eklund.

The debate in the media on a new Swedish sex education movie sparked our interest in this study. The twenty-eight minutes long movie “Sex on the map” is the first of it’s kind in twenty-five years. It is also part of a bigger sex educational project that contains, apart from the movie, a book about sex education, a documentary and a teachers guide. The project is a co-production between the Swedish Educational Broadcasting Company (UR) and the Swedish Association for Sexuality Education (RFSU). We were interested in how teachers received information about the project, and what their attitudes were towards it. In the starting phase of the launching of the project, UR and RFSU sent out a promotional box to all Swedish high school headmasters. This was a way to inform schools about the new educational material. Our finding’s showed that most of the respondents did not obtain the box. They recognized parts of the project but had not formed any attitudes towards it. Despite this, the teachers were positive and thought the material could be a great tool to develop and modernize Swedish sex education.