Bakgrund: Många sjukdomar och behandlingar inverkar på sexuell och reproduktiv hälsa och/eller funktion [SRHF]. Sjuksköterskor [SSK] har ansvar att lyfta detta med patienter, enligt lag samt nationella styrdokument. Patientens rättigheter innefattar erhålla adekvat och tillräcklig information för att delaktigt kunna ta informerade beslut om sin vård. Trots detta uppger SSK och patienter att samtalet inte förs. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa vilka påverkande faktorer SSK upplever i att diskutera sexuell- och reproduktiv hälsa och funktion med patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. De analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultat: En kombination av flera faktorer påverkar SSK i att samtala om SRHF. Dessa har identifierats och kategoriserats. ”Rädsla för obekväm stämning” är ett latent tema som genomsyrar resten av de identifierade kategorierna ”Utbildning och självförtroende” ”Någon annans ansvar” ”Attityder till patientens sexualitet” ”Vårdrelationen och vårdmiljön” och ”Kultur och normer”. Slutsats: SSK avsexualiserar patienten som en lättare utväg. Att fortsätta ignorera patienters SRHF kommer inte hjälpa SSK lindra patienters lidande. Klinisk betydelse: Dessa identifierade faktorer är inget nytt. Diskussionen belyser dock nya aspekter av SSK maktroll i frågan. Förhoppningsvis kan litteraturöversikten inspirera till förändring och vidare forskning. / Background: Many diseases and treatments may affect one’s sexual and reproductive health and/or function [SRHF]. Nurses have responsibility raising the subject with patients by law and national guidelines. Patients’ rights include partaking of correct and enough information to make informed decisions regarding treatment. In spite this patients and nurses state the subject is not broached enough. Aim: The aim is to describe what affecting factors nurses’ experience in discussing SRHF with patients. Method: A general literature review based on six qualitative and four quantitative articles. The articles were analyzed through content analysis. Result: A combination of multiple factors affect nurses’ conversations about SRHF. These have been identified and categorized. “Fear of uncomfortable atmosphere” is a latent theme throughout the other categories “Education and confidence” “Someone else’s responsibility” “Attitudes towards patients’ sexuality”. “Care relationship and ward environment” and “Culture and norms”. Conclusion: The nurses’ desexulization of the patient is an easy way out. Ignoring SRHF will not enable nurses to relieve patients’ suffering. Clinical significance: These identified factors are nothing new. The discussion enlighten new aspects of the nurses’ role of authority in this. Hopefully this review may inspire change and further research.

This research critically unpacks existing international norm diffusion and domestication theories and amends them, focusing on resistance, agency, and the pivotal role of domestic agents. It argues that domestic agency is marginalized by current theories of international norm diffusion and that current models place undue emphasis on the power of ‘critical States’, which are invariably Western. It is implied, though often explicitly stated, that international norms are created in and spread by Western States. This research argues that while this may be the case, the application of the same limited models create such a situation which hinders instead of helps the understanding of norm diffusion. Arguing that domestic agency is marginalized by current theories of international norm diffusion, this study investigated the SRHR norm in the Philippines as a case study to examine the limitations of current models and the benefits of introducing a local agency approach. This research is divided into two sections: the national and the sub-national, to provide a broad-lens perspective on the specific case of Sexual Health and Reproductive Rights (SRHR) in the Philippines using the framework of norm diffusion. Empiric research was conducted on two levels of analysis: first, a Critical Discourse Analysis (CDA) of the national-level Congressional deliberations and debates on SRHR from the period of the 8th Congress to the 15th Congress; and second, a micro-comparative analysis of three selected municipalities, namely Manila, Cebu, and Davao, involving a case-study based process-tracing methodology of the local diffusion of the SRHR norm(s).The theoretical critique and empirical case study proved that there are indeed limitations present within current diffusion conventions and furthermore, that local agency is a powerful and understudied tool in norm diffusion. / Doctorat en Sciences politiques et sociales / info:eu-repo/semantics/nonPublished

Syfte: Att beskriva incestutsatta personers upplevelse av hur den sociala miljön hindrat eller främjat deras delaktighet i aktivitet både som barn och vuxen. Metod: Litteraturstudie av självbiografier vilka analyserades utifrån en kvalitativ analys av berättelser och resulterade i fem kategorier: Behovet av stöd för en sund kärleksrelation, vuxna påverkar barns lek och fritid, avgörande faktorer för missbruk, utsattheten driver utbildning och karriär och bemötandet påverkar vård och rättsprocess. Tre självbiografier inkluderades i studien, inklusionskriterier var självbiografier inom ämnet incest samt att de skulle vara skrivna på engelska eller svenska. Samtliga av de utvalda självbiografierna är skrivna av kvinnor där fadern varit förövaren. Resultat: Resultatet av studien visar att den sociala miljön kan verka främjande och hindrande gällande delaktighet i aktivitet för personer utsatta för incest. Övergripande upplever personerna att relationen till fadern och de övergrepp han begått på flera sätt påverkat deras delaktighet inom alla livsområde både som barn och vuxen. Ett socialt stöd från familj, vänner och omgivningen är den främsta faktorn i den sociala miljön som upplevs främja delaktighet i aktivitet. Slutsats: Det finns behov för djupare forskning inom ämnet. För att arbetsterapeuten skall ha möjlighet att utveckla arbetsterapeutiska åtgärder som gynnar en incestutsatt person krävs mer kunskap och förståelse kring kopplingen mellan den utsatte personen, den sociala miljön och delaktighet i aktivitet. Fortsatt forskning hade varit intressant genom en tvärvetenskaplig studie tillsammans med andra professioner som har annan kunskap av värde inom ämnet. / Aim: To describe how people exposed to incest experienced the social environment as limiting or enabling  their occupational participation during childhood and adulthood. Method: Literature study of autobiographies which were analyzed based on a qualitative analysis of narratives and resulted in five categories: The need for support for a healthy love relationship, adults affect children's play and leisure, decisive factors for addiction, the concequenses of incest drives education and career and treatment affects healthcare and legal process. Three autobiographies were included in the study, inclusion criteria were autobiographies in the subject of incest and that they should be written in English or Swedish. All of the selected autobiographies are written by women where the father was the perpetrator. Result: The results of the study show that the social environment can have limiting and enabling effects on occupational participation for people exposed to incest. Overall, the people experience that the relationship with the father and the abuse he committed in several ways affected their participation in all areas of life, both as children and adults. Social support from family, friends and the environment is the main factor in the social environment that is perceived to enable occupational participation. Conclusion: There is a need for deeper research in the subject. More knowledge regarding the interactions between social environment and occupational participation is needed for occupational therapists to be able to develop interventions that benefits people exposed to incest. Continued research would be interesting through an interdisciplinary study together with other professions that have other knowledge of value in the subject.

Forskning har visat att medan främjande arbete för sexuell hälsa bör vara inkluderat i socialt arbete finns det ett kunskapsgap om hur socialarbetare arbetar med den här frågan. Därutöver är det bevisat att kunskap om sexuell hälsa hos den yrkesverksamma generellt ger positiva resultat för målgruppen men att socionomstudenter ändå inte upplever sig vara tillräckligt rustade i dessa frågor på grund av inadekvat förberedande utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka hur socialarbetare arbetar med frågor om sexuell hälsa i kontakten med ungdomar samt hur det här arbetsområdet påverkas av strukturella förutsättningar. Informanterna för den här studien var socialarbetare från sex olika kommuner i Sverige som i sitt arbete på socialtjänsten kommer i kontakt med ungdomar. Då studien baserades på tio semistrukturerade intervjuer var studiens frågeställningar inriktade på deras erfarenheter av att arbeta med ungdomars sexuella hälsa. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys varvid sju centrala teman identifierades: Medvetenhet om sårbarhet, Socialtjänstens uppdrag, eller inte?, Arbete innanför och utanför ramarna, Dialogen som möjlig ingång, Personliga förutsättningar som styr, Eldsjälarnas driv kontra organisationens ansvar samt BBIC som stöd. Genom tematisk analys framkom det att en upplevelse av att vara bekväm, kunskap och organisatoriskt stöd spelade en viktig roll i hur socialarbetarna tog sig an arbetet kring ungdomars sexuella hälsa. Förekomsten av en etablerad relation mellan socialarbetare och klient visade sig också vara av betydelse för hur socialarbetare arbetade kring frågor om sexuell hälsa i kontakten med ungdomar. / Research has shown that while promotion towards sexual health should be included in social work, there is a lack of knowledge on how social workers attempt to work with this subject. Furthermore, research has stated that while the social worker’s knowledge about sexual health generally gives positive outcomes for the target group, social work students feel unequipped in this subject as a result of inadequate educational preparation. The aim of the study was to examine how social workers in contact with youth experience working with aspects of sexual health in regard to the dialogue with the client as well as organizational structures. The respondents in this study were social workers from six different municipalities in Sweden employed at public social service offices who in their work come in contact with youth. As the study was based on ten semi-structured interviews the main questions centered on their experiences of working with youth’s sexual health. The interviews were analyzed with thematic analysis and seven main themes were identified: Awareness of vulnerability, Social services mission, or not?, Work within and outside of the boundaries, The dialogue as a possible opening, Personal conditions that dominate, Driving spirits versus organizational responsibility and BBIC as a support. Through thematic analysis it was distinguished that experiences of being comfortable, knowledge and organizational support played a significant role in how social workers were able to carry out working with aspects of sexual health with youth. The occurrence of an established relationship between client and social worker was also found to be of importance in how social workers approach sexual health in dialogue with youth.

Syftet med den föreliggande systematiska litteraturgenomgången är att undersöka och analysera på vilket sätt frågor om Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) integreras i det sociala arbetets praktik i Skandinavien. Mer specifikt syftar litteraturgenomgången till att undersöka på vilket sätt begreppet SRHR används i aktuell forskning inom socialt arbete, samt vilka claims som finns rörande behovet av att integrera SRHR-relaterade frågor i socialt arbete. Litteraturgenomgången baseras på 15 vetenskapliga studier. Det sociala arbetet har historiskt berört sexualitet med ett fokus som skiftat mellan att begränsa och kontrollera sexualiteter samt att främja sexuella rättigheter. Trots det har en begränsad mängd forskning om SRHR inom området för socialt arbete utförts. Litteraturgenomgången analyseras via Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, Tina Mattssons intersektionella perspektiv om maktstrukturer samt Donileen R. Losekes teori om claims-making. För att komma åt aktuell forskning har en systematisk litteraturgenomgång med en tematisk analys av resultatet utförts, med grund i en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att det i socialt arbete råder en kunskaps- och kompetensbrist i frågor om SRHR då arbetet omfattas av diskurser, normer och värderingar. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma utsatta grupper för att bemöta behov och främja rättigheter i SRHR-frågor. SRHR är ett ämne och ett begrepp under utveckling vars utrymme successivt växer i forskningen, på socionomutbildningen och inom det sociala arbetet. / The purpose of the present systematic literature review is to examine and analyze how matters of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) are integrated into the practice of social work in Scandinavia. More specifically, the literature review aims to examine how the concept of SRHR is used in current research within social work, as well as which claims exist regarding the need to integrate SRHR-related issues in social work. The literature review is based on 15 scientific studies. Social work has historically referred to sexuality with a focus that has been shifting between limiting and controlling sexualities and promoting sexual rights. Despite this, a limited amount of research on SRHR in the field of social work has been conducted. The literature review is analyzed via Judith Butler's theory of the heterosexual matrix, Tina Mattsson’s intersectional perspective on powerstructures and Donileen R. Loseke's theory of claims-making. To access current research, a systematic literature review with a thematic analysis of the results has been conducted, based on a hermeneutic approach. The results show that in social work there is a lack of knowledge and skills in matters of SRHR as the work is covered by discourses, norms and values. It is particularly important to pay attention to vulnerable groups in order to respond to needs and promote rights in SRHR matters. SRHR is a subject and a concept under development whose space is gradually growing in research, in social work education and in social work practice.

Bakgrund: Historisk så har personer med funktionsnedsättning setts som asexuella. Forskning har dock motbevisat detta och sett att ungdomar med funktions¬nedsättningar har lika mycket sexuella erfarenheter som jämnåriga. Att ha en god sexuell hälsa är en mänsklig rättighet. För att kunna åtnjuta sina rättigheter är det av största vikt att få tillgång till information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR] anpassat utifrån sina förutsättningar. Dock så visar forskning att hälso- och sjukvården generellt är dålig på att ta upp och informera om sexualitet. Syfte: Att genom fokusgrupper och intervjuer med habiliterings¬personal undersöka om, och i så fall hur, SRHR-frågor belyses inom habiliteringen. Metod: Fokusgrupper och intervjuer med personal inom barn- och ungdoms¬habiliteringen samt syn-, hörsel- och dövverksamheten. Analysen har skett genom tematisk analys. Kritisk realism och sexuellt medborgarskap användes som teoretiska perspektiv. Resultat: Samtal om SRHR förekommer till viss del inom habiliteringen. Emellertid är det antingen enskilda individer eller vissa yrkeskategorier såsom psykolog, kurator och sjuk¬sköterska som har de samtalen. Därtill är samtalen förbehållet vissa funktions¬nedsättningar, i synnerhet om beteenden uppstår som omgivningen uppfattar problematiska. SRHR lyfts nästan aldrig ur enbart ett hälsosamt perspektiv. Den här studien visar att ungdomar med rörelse¬nedsättning i princip aldrig får möjligheten att prata om sexualitet på habiliteringen. Detta beror till stor del på att personalen saknar kunskap samt att de här ungdomarna främst träffar arbetsterapeut och fysioterapeut, yrkeskategorier som sällan eller aldrig pratar om SRHR. Vidare saknas det övergripande rutiner och samsyn mellan enheterna för hur arbetet med SRHR ska gå till. Slutsats: För att ge ungdomarna den information om SRHR de har rätt till behövs ett proaktivt arbetssätt. Det behövs vidare ökad kunskap för samtliga yrkes¬kategorier inom habiliteringen samt rutiner på organisationsnivå för att implementera arbetet med SRHR i verksamheten. / Background: Historically, people with disabilities have been considered as asexual. However, research has shown that adolescents with disabilities have just as many sexual encounters as their peers. According to human rights, everyone has a right to sexual and reproductive health, regardless of disability. To be able to benefit from these rights, information about sexual and reproductive health and rights [SRHR] must be altered according to individual needs. Yet, research shows that healthcare workers rarely address these issues with their patients. Aim: The aim of this study was to explore if and how SRHR was brought up within the rehabilitation centres for adolescents with disabilities. Method: Focus groups and interviews with professionals working with adolescents with autism, intellectual disabilities [ID], mobility, visual, and hearing disabilities. The material was analysed using thematic analysis. The theoretical frameworks used were critical realism and sexual citizenship. Results: The topic of SRHR arose to some extent within the rehabilitation centres, this was mostly due to individual interests from the personnel or certain professions such as psychologists, counsellors, and nurses. When SRHR was brought up it was mostly with adolescents with autism or ID, and it was usually because of problematic issues such as offensive behaviour. SRHR was never brought up from a health perspective. All professionals reported lack of knowledge of SRHR. One group was completely overlooked in this regard: adolescents with mobility disabilities without ID. The main reason for this was the professionals’ lack of knowledge, but also that these adolescents mostly see occupational therapists and physiotherapists who did not address questions of SRHR. Moreover, these adolescents did not show any problematic behaviour, consequently SRHR was not mentioned. Conclusion: Knowledge and competence about SRHR is needed among the professionals. Furthermore, the rehabilitation centres need to establish protocols and routines on how to better address SRHR issues for all adolescents regardless of disability and what kind of healthcare worker they encounter. This is according to their human rights.

This thesis sets out to investigate if the proportion of women in the national parliament correlates with the extent to which national laws and policies guarantee women's sexual and reproductive health and rights. By conducting a cross-national comparison, this thesis contributes to the existing literature by offering an analysis of the relationship, utilizing a comprehensive measurement of states national legal and regulatory framework relating to women's sexual and reproductive health and rights. Further, it aims to offer an analysis of how the relationship appears in different regime-types, including both democratic and non- and partial democratic states. The results did not provide any support for a correlation between the proportion of women in the national parliament and the extent to which national laws and policies guarantee women's sexual and reproductive health and rights, regardless of the regime-type. While the results are inconsistent with the predictions of a correlation, this thesis is able to conclude that the concept of women's representation and how it may be connected to substantial changes in national legislation and policy is a complex relationship, worthy of further research.

Bakgrund: Det finns ett dilemma mellan att främja unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningars sexuella rättigheter samtidigt som det kan finnas behov av att skydda kvinnorna mot sexuell utsatthet. Mot bakgrund av detta finns det anledning att studera hur professionella förhåller sig till dilemmat i relation till SRHR samt synliggöra arbetets begränsningar och möjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka professionellas arbete med unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar inom SRHR med särskilt fokus på dilemmat mellan sexuella rättigheter och risker för utsatthet. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som medför begränsningar respektive möjligheter i arbetet inom SRHR. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella inom LSS. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat och analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och detta presenteras i relation till teorin om sexuella script, modellen om värdehierarkier, begreppet makt samt tidigare forskning.  Resultat: Studiens resultat visade att förebyggande, restriktiva, relationella avsexualiserande, skuldbeläggande och möjliggörande script samt ett script om tystnadskultur existerar bland professionella i arbetet inom SRHR. Scripten kan påverka kvinnornas sexualitet samt synliggör hur kvinnornas sexualitet bemöts och framställs av samhället. Resultatet påvisar komplexiteten i dilemmat mellan att främja kvinnornas rättigheter och att skydda dem mot sexuell utsatthet vilket synliggjorts genom doxa som utvecklats inom fältet, kontrollerande och hjälpande handlingar genom pastoralmakt samt samhällets hierarkiska syn på kvinnornas sexualitet.

Sexual and reproductive rights, like other human rights, are to be respected, protected and fulfilled by the state. Public authorities and welfare organizations thus have an obligation to conduct a work practice accordingly. Social services' supportive and promotive mission for individuals' living conditions should include SRHR in general, not least in the work with children and youths. Yet previous research points out many obstacles that obstruct a practice grounded in sexual and reproductive rights within different social work environments. This in turn makes it difficult to achieve better sexual and reproductive health. The aim of this study is to obtain a deeper understanding of how professional​​s at residential care centers within Malmö Stad experience the work related to youths sexual and reproductive health. Additionally the aim is to highlight the challenges involved in incorporating sexual and reproductive rights of placed youths. In order to achieve the purpose, a qualitative method was applied. Semi structured interviews have been conducted with six employees within said organizations. These objects of study all had professional experience in working close to the clients on behalf of social service's assignments. The empirics has been analyzed and interpreted based on theoretical concepts such as street-level bureaucracy and discretion. The findings are also related to previous research and state of knowledge presented in the study. The result indicates that all of the informants experience difficulties in executing a social work practice grounded in SRHR. These difficulties are experienced at different levels such as in relation to clients, colleagues, management and the mission itself. Unclear or lacking of priorities, different normative attitudes among staff, deficient or various knowledge and ambiguity seem to be prevalent factors. These results suggest that discretion plays a substantial role in regards to the SRHR grounded practice within residential care.

Anna Riwkin fotograferade Elise Ottesen-Jensen i över tre decennier. Uppsatsens syftar till att reda på vad Riwkins fotografier av Ottesen-Jensen visar, hur de använts och hur Ottesen-Jensen tagit form som politisk aktör och subjekt genom dessa fotografier. Genom att undersöka ett material utvalt efter omfattande arkivsök, tidningssök och genomgång av litteratur har en bild av – och berättelse om – Ottesen-Jensen tagit form. Samarbetet med Riwkin har samtidigt synliggjorts och ett dubbelt aktörsskap trätt fram. Berättelsen om Ottesen-Jensen har strukturerats genom ett antal motivtyper som jag benämner talaren, lyssnaren, resenären, pedagogen och ordföranden. Uppsatsen synliggör hur den berättelsen tog form, mottogs i sin samtid, reproduceras och förändras idag. / Anna Riwkin photographed Elise Ottesen-Jensen over three consecutive decades. The aim of the thesis is to examine what Riwkin’s photographs of Ottesen-Jensen portray, how they have been used, and how Ottesen-Jensen is visually produced as a political subject through the same photographs. By examining a material selected through extensive research in personal-, magazine- and newspaper archives, exhibition catalogues and research, an image of – and story about – Ottesen-Jensen has taken shape. In the process, a collaboration and joint agency with Riwkin have materialized. The story about Ottesen-Jensen is presented through the suggested concepts of the talker, the listener, the traveler, the teacher, and the president. The thesis makes visible how that story was shaped and received, as well as how it is reproduced and evolving today.