Bakgrund: Det finns ett dilemma mellan att främja unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningars sexuella rättigheter samtidigt som det kan finnas behov av att skydda kvinnorna mot sexuell utsatthet. Mot bakgrund av detta finns det anledning att studera hur professionella förhåller sig till dilemmat i relation till SRHR samt synliggöra arbetets begränsningar och möjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka professionellas arbete med unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar inom SRHR med särskilt fokus på dilemmat mellan sexuella rättigheter och risker för utsatthet. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som medför begränsningar respektive möjligheter i arbetet inom SRHR. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella inom LSS. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat och analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och detta presenteras i relation till teorin om sexuella script, modellen om värdehierarkier, begreppet makt samt tidigare forskning.  Resultat: Studiens resultat visade att förebyggande, restriktiva, relationella avsexualiserande, skuldbeläggande och möjliggörande script samt ett script om tystnadskultur existerar bland professionella i arbetet inom SRHR. Scripten kan påverka kvinnornas sexualitet samt synliggör hur kvinnornas sexualitet bemöts och framställs av samhället. Resultatet påvisar komplexiteten i dilemmat mellan att främja kvinnornas rättigheter och att skydda dem mot sexuell utsatthet vilket synliggjorts genom doxa som utvecklats inom fältet, kontrollerande och hjälpande handlingar genom pastoralmakt samt samhällets hierarkiska syn på kvinnornas sexualitet.

Bakgrund: Globalt sett är psykisk ohälsa som högst bland unga vuxna kvinnor. Kvinnorna vänder sig till primärvården där de får träffa en distriktssköterska. Personer med psykisk ohälsa upplevs vara utmanande att möta. I samhället finns stigmatisering kring psykisk ohälsa som kan ge ett ogynnsamt liv. Forskning visar att resurs- och kunskapsbrist kring ämnet finns. Syfte: Syftet är att belysa faktorer för återhämtning hos unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa. Metod: Studien baserades på självbiografier framtagna från bibliotekskatalogen Libris. En kvalitativ design med en induktiv ansats användes. Resultatet analyserades med en narrativ tematisk analysmetod med ett manifest förhållningssätt. Resultat: Nio självbiografier med utgångspunkt både nationellt och internationellt representerar resultatet. Faktorer framkom genom sju kategorier; behov av en stödjande person, bemötandets betydelse, samtalets betydelse, känslor som stärker, personlig drivkraft, det egna tankemönstret och att hantera tankar och känslor. Faktorerna för återhämtning ansågs vara individuella. Resultatet speglar behov av hjälp från omgivningen vilket skapar förutsättningar för att kunna genomföra resan mot återhämtning. Slutsats: Unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa är i behov av stöd från omgivningen, ett gott bemötande, samtal med andra, bekräftelse av känslor, att förändra sitt tankemönster och hitta sitt sätt att hantera tankar och känslor. Alla behöver hitta sin egen drivkraft. Distriktssköterskan kan med kännedom om dessa faktorer tillsammans med Tidal Modellens synsätt främja en personcentrerad vård i mötet. / Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety.  Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer. Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level. Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life.  Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suffering from cancer.

Today physical activity and exercise are very popular and we are reminded daily how physical activity of various kinds is beneficial for different aspects. The development of society has today created opportunities to be more physically active with, among other things, access to an outdoor gym. At the same time, society has become comfortable with tools and assets that make it easier for humans to get from point to point without much physical activity, such as battery-powered scooters, called VOIs, at the same time research shows reduced physical activity. Motivation is needed to be and remain physically active. This study aims to identify young adult women's internal and external motivating factors for physical activity based on Self-determination Theory (SDT). Of using a qualitative method five young adult student women were selected for an individual interview. The results showed that both internal motivation and external motivation were important for physical activity, except for experience of training and personal factors. / Idag är fysik aktivitet och träning väldigt populärt och vi blir dagligen påminda hur fysisk aktivitet av olika slag är gynnsamt för olika aspekter. Samhällets utveckling har idag skapat möjligheter till att lättare vara fysiskt aktiv med bland annat tillgång av ute gym. Samtidigt så har samhället blivit bekväm med redskap och tillgångar som gör det lättare för människan att ta sig från punkt till punkt utan speciellt mycket fysisk aktivitet så som batteristyrda sparkcyklar, VOI, samtidigt visar forskning på minskad fysisk aktivitet. Motivation behövs för att vara och förbli fysisk aktiv. Denna studie syftar till att kartlägga och identifiera unga vuxna kvinnors inre samt yttre motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Utifrån de grundläggande psykologiska behoven från Self-determination Theory har empirin analyserats. Med en kvalitativ metod valdes fem unga vuxna studerande kvinnor till en djupgående individuell intervju. Resultatet visade att både inre motivation och yttre motivation var av betydelse för att vara fysiskt aktiv, med undantag av erfarenhet av träning samt personliga faktorer. Slutsatsen kan dras att välbefinnande av de olika psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet, är betydelsefullt för att skapa och bibehålla motivation.