The purpose of this study was to investigate how the interviewed people feel about being described in portrait interviews and how exactly it matches with their own image of the interview. The main issues were: Do they recognize themselves in the published article? If they don’t, what do they think it depends on? If they had the opportunity to read the article text before publishing, to what extent were they allowed to make changes to the text? Do the interviewees trust the local papers? This report involves a qualitative study on portrait interviews from the local newspaper Barometern. The articles were selected between June and November this year. The criteria for the selection of articles were that it was to deal with a single person and there be one photograph of this person in the article as well. The last criterion was that the text comprise at least 2000 characters. Personal interviews were undertaken with the people who had been portraited. In total 12 persons were interviewed. The study shows that interviewed people were overall pleased with the article and the way they had been presented. About half of the interviewed persons read the article before publishing and most of them were free to make changes to the text, though there were a few that weren´t allowed this opportunity. If there had been some things wrong in the articles most of them were about factual errors. Peoples’ trust in local journalists were greater than in journalists in larger cities, which was assumed, but most of the people had a certain scepticism when it came to trust in media in general.

Denna undersökning är baserad på min egen serie av åtta rörliga porträtt av ungdomar och hur de uttrycker sig framför kameran i varje porträtt. Syftet med studien är att undersöka vad ungdomarna uttrycker när de står och poserar framför kameran i ett rörligt porträtt (Moving Portrait). Jag ville även få djupare kunskaper i hur resultatet av min egen forskningsprocess kan användas av mig i min profession som mediepedagog och bildlärare. Jag har baserat undersökningen på en etnografiskt inspirerad metod och utifrån olika samtal, inspelningar av ljud och bild gjort en analys som har fokus på hur de olika modellerna uppträdde framför kameran och hur de valde att representera sin identitet under cirka en minuts tid. De teoretiska synsätten utgår från socialkonstruktionismens teorier. Jag ville använda det rörliga porträttet som en fri plats där modellerna kunde använda ett rum där de var kapabla att representera sin identitet. I porträttserien ville jag undersöka sammanhanget som de är tagna i. Detta gjordes genom att vara med i en ganska sluten grupp i Bagarmossen. Själva undersökningen bygger på porträtten där var och ett har sitt eget värde som självstående porträtt men är även en del av en serie. Varje porträtt visar inte bara en modell som står framför kameran utan olika moment som ger också utrymme till att modellen förändrar sitt uttryckssätt över tiden. Resultatet av min studie visar på att kameran är ett användbart medel för att kunna arbeta även i grupper som verkar svårtillgängliga eftersom kameran är ett välbekant objekt för modellerna. Genom att använda rörliga bilder kunde jag även synliggöra hur modellerna uttryckte sin identitet framför kameran. Studien belyser hur deras identitet skapas av den kulturen och tidsperioden de lever i. Eftersom de rörliga porträtten fångar in flera moment kunde jag studera dessa faktorers betydelse i ungdomarnas identitetskonstruktionen.

Det är tydligt att utseende påverkar vilka ansikten människor kommer ihåg och inte. Skulle det gå att öka eller minska igenkännbarheten genom att utföra små ändringar i ansikten mellan de tillfällen en person ser dessa? I denna undersökning har jag analyserat resultat från undersökningar genomförda av 170 personer och och kommit fram till att det är möjligt till en viss grad. Ytterligare extensiv forskning bör visserligen ske innan man kan bekräfta dessa studier, men skulle så bli fallet kan detta potentiellt påverka hur karaktärer i spel och andra medium designas.

Problemformulering och syfte: Tidningar har i många år genomgått nedskärningar av både personal och resurser på grund av ekonomiska anledningar som grundar sig i medieutvecklingen. Genom att titta på lokaltidningen Ttela som fall ville vi se om deras nyhetsbilder påverkats av detta och om de förändrats generellt över tid. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av tidningen Ttelas lokala nyhetssidor i första delen av tidningen. Tre intervjuer ingick i undersökning i form av respondentintervjuer, de intervjuade är forskaren Maria Nilsson och två bildansvariga på Ttela. Urvalet av tidning var strategiskt då vi ville undersöka en specifik typ av tidning. Det empiriska materialet är insamlat under april 2007 och april 2014. Materialet från 2007 fanns på mikrofilm och materialet från 2014 fanns att hämta i Ttelas e- tidning. Totalt analyserades 717 nyhetsbilder. Huvudresultat: Nyhetsbilderna i tidningen Ttela har minskat med 38% mellan 2007 och 2014. De typer av nyhetsbilder som är populärast i tidningen är porträtt, genrebild och händelse. Bildernas innehåll under 2007 och 2014 består främst av porträtt. Mycket små förändringar har skett inom Ttelas bildjournalistik gällande deras nyhetsbilder, gällande nyhetsbildernas storlek och upphovsmän har det inte skett några stora förändringar. Den största förändringen var att antalet bilder minskat.

I work with the portrayal of the human mind and emotions in the form of animal sculptures. I sculpt images that hits me from nowhere. I leave subtle traces of myself on them, how I felt when I carved an eye might show. I am depicting myself and my emotions. Together with parts of poetic songlyrics and the body language of the figures I try to express a deeper and hidden sentiment within the sculptures. I want to communicate on an emotional level by creating objects that moves the viewer and makes them recognize the fragile and vulnerable parts of themselves, the broken parts of our inner self, the ugly stuff that’s hidden in the cracks of our minds. I want to lift it out in the light and see beauty in the saddest of feelings.

Hur har konstnärer skildrat barn utifrån vem de var och när de levde? Min undersökning begränsar sig till sex målningar i tre rum på Drottningholms slott. Tidsmässigt handlar det om nästan hundra år, från sent 1600-tal till sent 1700-tal. Jag har studerat hur David Klöcker Ehrenstrahl, Gustaf Lundberg, Johan Pasch och Carle van Loo skildrat kungliga barn, anonyma barn, och i ett fall konstnärens egen dotter. Uppsatsen har en historisk och idéhistorisk kontext, men jag tar även in den rumsliga miljön som konstverken är en del av samt beställarrollen. Konstverkens ikonografi har varit viktig, liksom den generella synen på barnen för tiden. Skönhets- och karaktärsideal har varit en annan ingång. Genom att ingående studera den inneboende symboliken i dessa gestaltningar av barn, som delar i stora allegoriska målningar och som regelrätta porträtt, har jag belyst likheter och skillnader över tiden. Min viktigaste källa är konstverken i sig, som jag närgånget studerat på plats. Jag har också haft nytta av tidigare forskning inom ämnet, så som Karin Sidéns avhandling om barnporträtt i svensk stormaktstid, Allan Ellenius forskning om Ehrenstrahls bildidéer samt Anne Banérs texter om synen på barndomen. Jag har velat bidra med mer djupgående analyser av barnen som förekommer i konsten på Drottningholm, som därmed blir del av hela slottets inredningstankar och illustrerar ett helhetskoncept, men utifrån rum med olika funktioner och utifrån olika tidsepoker. En röd tråd i uppsatsen är graden av realism. Som bland andra Ellenius påpekat ökade graden av realism ju längre ned på samhällsstegen som den avbildade stod, vilket gäller barn såväl som vuxna. Med detta som utgångspunkt har jag fäst särskild vikt vid ett anonymt barn som jag inte hittat något skrivet om tidigare. Detta kan bero på att mycket av forskningen om Ehrenstrahls allegorier utgått från hans egna beskrivningar och han säger ingenting om detta barn utöver att det håller i en sköld. Jag argumenterar för att barnet, som är målat mer omsorgsfullt och realistiskt än de flesta andra i hans allegorier, är målat efter levande modell. Min hypotes, som jag sökt bevis för, men som fortfarande inte kan styrkas till fullo, är att denna modell var Ehrenstrahls barnbarn Karl Wattrang.

Undersökningen har studerat intresset för en remedierad version av Gustaf Lundbergs pastellporträtt föreställande Brita Margaretha Horn hos respondenter med varierat intresse för kulturarv.  Artefakten som skapades var en digital, rörlig version av originalet som genom sina förändringar över tid var tänkta att förmedla Britas livshistoria. Den skapades på uppdrag från Vadsbo museum i Mariestad. Undersökningens frågeställning utvärderades genom en kvantitativ enkätundersökning. Med syftet att studera huruvida respondenterna kunde tänka sig att ladda ned en mobilapplikation för att ta del av ytterligare information om Brita och vad de såg för fördelar och nackdelar med remedieringen. Resultatet visade att beroende på konstsyn varierar synen kring remedieringen. Över hälften kunde tänka sig att ladda ned en mobilapplikation för att ta del av mer information om Brita.

In Italy in 1528 the famous author Baldassare Castiglione published the book Il Cortegiano. In words Castiglione portraits the ideal courtiers and provides a lot of advice on how to achieve the ultimate courtier manner. For example he introduces and explains the words sprezzatura and grazia. His advice spread from Italy and influenced the courts around Europe.  My purpose with this study has been two folded. Firstly, I have analysed Castigliones Il Cortegiano in order to examine his vision of virtues and ideals. Castiglione’s advice on the perfect courtier is several and the book is quite extensive. In order to make his advice clear I have arranged these under five headings: noble birth, ideals of a gentleman, beautiful character, warlike virtues and book learning. Furthermore, I have analysed four portraits of Swedish rulers. The portraits are as follows: Johan Baptista van Uther’s portrait of Johan III produced in 1582, Matthaeus Merian’s picture of Gustav II Adolf from 1632, David Beck’s portrait of queen Kristina produced in 1650 and finally David Klöcker Ehrenstrahl’s portrait of the riding Karl XI from 1682. Finally, I have applied Castiglione’s advice on the portraits in order to study how well they conform.   The study has shown that many of the ideal and virtues emphasized by Castiglione are similar to many of those highlighted in the portraits. The idea of a beautiful soul in a controlled body seems to run like a thread through the selected portraits as well as in Castiglione’s advice on how to be an ideal courtier. In conclusion, many of the ideals stressed by Castiglione in sixteenth century Italy also inspired Swedish sovereigns. His advice also seems to have survived in the seventeenth century, if nonetheless in other forms.

Den här uppsatsen består av en samling texter som jag skrivit under tiden jag arbetat med filmprojektet ME och relaterar till tankar och idéer som jag känt ett behov av att formulera. Texterna ligger kronologiskt i den ordning de skrevs, över en period på cirka 2 år. Texterna är hämtade från mobilanteckningar, utdrag från min produktions-loggbok, skriv-övningar, samt nedtecknade reflektioner skrivna för denna uppsats. Jag ser på texterna som dokumentära spår att följa. Min utgångspunkt har varit att arbeta med textmaterialet på samma sätt som jag jobbar med filmat material. Jag har därför begränsat mina möjligheter att ändra på eller skriva om texterna.

I denna studie har fem porträtt på kvinnor fotograferade av Stockholmsbaserade fotografer analyserats utifrån ett genusperspektiv. Fotografierna är ifrån 1920-talet och syftet med analysen är att se hur kvinnlighet och genus görs i porträttfotografi och varför det kan vara relevant för bildundervisning. Med hjälp av bildanalys som utgår ifrån Roland Barthes semiotiska metod har porträtten delats upp i denotativ samt konnotativ nivå och därefter har analysen fokuserat på kvinnornas pose och blick. I analysen framkommer det att kvinnorna på bilderna är för lika varandra för att det ska vara rimligt att de vanligtvis beter sig så och porträttens likheter upplevs spegla samhällsnormen för hur en kvinna ska vara. De gemensamma drag för kvinnlighet som upptäckts i bilderna är framförallt kvinnornas poser som framställer dem som passiva objekt snarare än egna personer. Till detta arbete hör en gestaltning som består av tre fotografier på kvinnor. Fotografierna är en kommentar på de analyserade bildernas konventioner samt dagens användning av kameran och fotografi. Med fokus på poser och blickriktningar har tre bilder valts ut för att representera de bilder som väljs bort, bilder som inte är tillräckligt vackra eller tillräckligt passande. Idag har vi möjligheten att välja bland hundratals bilder som ska representera bilden av oss själva. Denna möjlighet fanns inte för kvinnorna i det analyserade materialet och på så vis blir gestaltningen en kommentar på den möjligheten.