Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige. De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige.De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.

I dagens visuella samhälle är det medierna som skapar och förstärker föreställningar om vad som är rätt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur läroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsättas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lärare på två skolor som har valt att satsa på en utveckling med hjälp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning går att utläsa även på dessa skolor. Även om skolorna har kommit långt med sitt mediearbete är det tydligt att utvecklingen av detta arbete är beroende av eldsjälar som tar till sig styrdokumentens visioner och gör dem till verklighet.

I detta examensarbete var syftet att undersöka förskollärares förhållningssätt till att använda rörliga bildmedier och de faktorer som påverkar dessa förhållningssätt. De frågeställningar som studien undersökte var: Vilka rörliga bildmedier rapporterar förskollärarna att de använder? Hur motiverar förskollärarna användning eller icke användning av rörlig bild? Vilka ramfaktorer begränsar eller underlättar arbetet med rörlig bild? För att behandla dessa frågor skickades enkäter ut till landsbygdsförskolor och stadsförskolor. Totalt blev det 56 svar som behandlades i studien. Det genomfördes även åtta intervjuer med förskollärare. Intervjuernas syfte var att på ett djupare plan undersöka förskollärares förhållningssätt till rörliga bilder medan enkäten gav ett mer översiktligt perspektiv gentemot intervjuerna. Det var endast förskollärare som blev tillfrågade, både via enkäterna och i intervjuerna. Enkät och intervjusvar har analyserats utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och till viss del ur ett deltagarperspektiv. Resultatet visar att arbete med rörlig bild inte är vanligt förekommande i de berörda förskolorna, men det finns dock ett visst intresse för att använda rörliga bildmedier bland respondenterna. Slutsatsen som dras är att det finns vissa förutsättningar för användning av rörlig bild i förskolan, men att information till de undersökta förskollärarna om just detta ämne, och därmed kunskapen om rörliga bildmedier bland lärarna, är bristfällig.

Syftet med arbetet är att belysa hur experimentell film kan vara en resurs inom ramen för mediepedagogik för att arbeta med narrativa konstruktioner inom rörlig bild. Konstnären Keren Cytter skapar egensinniga videoverk där dialogen står i fokus på ett närmast teatraliskt sätt men vars historier är svårtillgängliga på grund av uppbrutna berättarstrukturer. En av hennes filmer, Dreamtalk, utgör det här arbetets empiri och undersöks utifrån frågor som har med dess narrativa konstruktion att göra i ett försök att synliggöra olika berättarstrukturer och narrativa begrepp. Metoderna som har använts i arbetet är filmanalys och konstnärlig gestaltning. I filmanalysen har Dreamtalk delats upp efter utvalda narrativa begrepp för att undersöka vad olika delar i filmen består utav. I den konstnärliga gestaltningen har det skapats två filmer. Den ena undersöker Dreamtalk genom att efterlikna befintliga scener i filmen, dock har sådant som kan upplevas som experimentellt reducerats bort i scenerna för att se vad som förändras i berättarstrukturen. Den andra filmen har på ett friare sätt undersökt berättandet i Dreamtalk, utifrån ett stycke från Dreamtalks dialog har scener skapats och prövats till dialogen. I en utställning på Konstfack visades filmerna, tillsammans med Dreamtalk i en videoinstallation utförd som ett undersökningsbord. Resultatet av undersökningen arbetet visar på att berättarstrukturen i Dreamtalk går att betrakta ur olika synvinklar och att materialet är mångtydigt. Filmen refererar till olika genre, klichéer och strukturer inom teve- och filmvärlden på ett lekfullt sätt och som med fördel kan användas i ett mediepedagogiskt sammanhang för att synliggöra olika former av berättande.

Denna undersökning är baserad på min egen serie av åtta rörliga porträtt av ungdomar och hur de uttrycker sig framför kameran i varje porträtt. Syftet med studien är att undersöka vad ungdomarna uttrycker när de står och poserar framför kameran i ett rörligt porträtt (Moving Portrait). Jag ville även få djupare kunskaper i hur resultatet av min egen forskningsprocess kan användas av mig i min profession som mediepedagog och bildlärare. Jag har baserat undersökningen på en etnografiskt inspirerad metod och utifrån olika samtal, inspelningar av ljud och bild gjort en analys som har fokus på hur de olika modellerna uppträdde framför kameran och hur de valde att representera sin identitet under cirka en minuts tid. De teoretiska synsätten utgår från socialkonstruktionismens teorier. Jag ville använda det rörliga porträttet som en fri plats där modellerna kunde använda ett rum där de var kapabla att representera sin identitet. I porträttserien ville jag undersöka sammanhanget som de är tagna i. Detta gjordes genom att vara med i en ganska sluten grupp i Bagarmossen. Själva undersökningen bygger på porträtten där var och ett har sitt eget värde som självstående porträtt men är även en del av en serie. Varje porträtt visar inte bara en modell som står framför kameran utan olika moment som ger också utrymme till att modellen förändrar sitt uttryckssätt över tiden. Resultatet av min studie visar på att kameran är ett användbart medel för att kunna arbeta även i grupper som verkar svårtillgängliga eftersom kameran är ett välbekant objekt för modellerna. Genom att använda rörliga bilder kunde jag även synliggöra hur modellerna uttryckte sin identitet framför kameran. Studien belyser hur deras identitet skapas av den kulturen och tidsperioden de lever i. Eftersom de rörliga porträtten fångar in flera moment kunde jag studera dessa faktorers betydelse i ungdomarnas identitetskonstruktionen.

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag. Elever kan förhålla sig kritiska till media. Men det förutsätter att vi lär dom utifrån deras erfarenhetsområden och fokuserar på estetisk form istället för innehåll. Att använda media i undervisning kan ge upphov till en både individuell och social process. Det råder stor osäkerhet bland pedagoger hur mediaundervisning ska utformas. Därför tvivlar jag inte på att mina kunskaper är relevanta i skolpraktiken.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:</p><p>Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat. De områden som har fått mest tid är frågor som rör kvinnans roll och alla regler om vad man inte får göra inom islam. I Muslim i Europa- Muslim i Sverige från 2007 porträtterar två muslimer. Tittaren närmar sig islam genom Mohammed och Arnela. Fokus ligger på att lära känna de medverkande och se hur de applicerar sin tro i det vardagliga livet. De områden som fått mest utrymme är deras vardagliga liv så som möten med vänner, i hemmet, skolan och på tävlingar.</p><p>Det som skiljer bilden av islam åt i de två programmen är att det första från 1989 presenterar religionen som något annorlunda och inflyttat till Sverige. Medan det andra programmet från 2007 närmar sig religionen som en del av oss, en del av samhället. Båda programmen tycks vara påverkade av debatten om islam i medierna och samhället. Likaså går båda att koppla till den läroplan som existerat under respektive programs produktionsår.</p><p>Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva innehåller fler stereotyper än Muslim i Europa- Muslim i Sverige. Detta gäller även 'vi och dem' perspektivet. Det första programmet skapar en distans till Nagat då hon dels inte berättar om sig själv utan i generella termer och dels fördömer icke troende människor.</p><p>Båda programmen skulle kunna fungera bra som pedagogiskt material i klassrummet. Dock på olika sätt. Programmet från 1989 fungerar bra om läraren och eleverna har ett mediekritiskt förhållningssätt till det och diskuterar 'vi och dem' perspektivet. Det andra programmet från 2007 fungerar dels som självsående för att öka nyfikenhet och förståelse för tron men också som en film att jämföra med programmet från 1989. Detta för att utveckla diskussionen kring mediernas roll när det gäller bilden av islam.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram: Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat. De områden som har fått mest tid är frågor som rör kvinnans roll och alla regler om vad man inte får göra inom islam. I Muslim i Europa- Muslim i Sverige från 2007 porträtterar två muslimer. Tittaren närmar sig islam genom Mohammed och Arnela. Fokus ligger på att lära känna de medverkande och se hur de applicerar sin tro i det vardagliga livet. De områden som fått mest utrymme är deras vardagliga liv så som möten med vänner, i hemmet, skolan och på tävlingar. Det som skiljer bilden av islam åt i de två programmen är att det första från 1989 presenterar religionen som något annorlunda och inflyttat till Sverige. Medan det andra programmet från 2007 närmar sig religionen som en del av oss, en del av samhället. Båda programmen tycks vara påverkade av debatten om islam i medierna och samhället. Likaså går båda att koppla till den läroplan som existerat under respektive programs produktionsår. Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva innehåller fler stereotyper än Muslim i Europa- Muslim i Sverige. Detta gäller även 'vi och dem' perspektivet. Det första programmet skapar en distans till Nagat då hon dels inte berättar om sig själv utan i generella termer och dels fördömer icke troende människor. Båda programmen skulle kunna fungera bra som pedagogiskt material i klassrummet. Dock på olika sätt. Programmet från 1989 fungerar bra om läraren och eleverna har ett mediekritiskt förhållningssätt till det och diskuterar 'vi och dem' perspektivet. Det andra programmet från 2007 fungerar dels som självsående för att öka nyfikenhet och förståelse för tron men också som en film att jämföra med programmet från 1989. Detta för att utveckla diskussionen kring mediernas roll när det gäller bilden av islam.

Today's children characterized and named according to Palfrey and Gasser for digital natives. Children are shaped by the use of media and ICT (Information- and Communication Technology) in a natural way. If their participation in environments where the media and ICT is common, it leads to other conditions than the previous generations.   The purpose of this study was to understand and describe what teachers say and do to create involvement in children's use of media and ICT tools. The former media education development works carried out at preschools in Piteå municipality was the starting point and inspiration for the study.   Study was based on a qualitative approach. Qualitative interviews and participant observations were carried out at one preschool in Piteå. Methods enriched each other and gave a credible performance. The results are presented on four thematic areas - preschool use of media and ICT, children's involvement with media and ICT, home versus preschool, media and ICT infrastructure. It appeared in both theoretical and empirical research material that the media educational approach is playful, with a focus on opportunities and that it streamlines the children's learning. Curriculum for the preschool set to multimedia and information technologies can be used in preschool, both in the creative processes and the enforcement. There are no guidelines to media education should be in a preschool. The study showed, however, one advantage of working as there is another approach to achieve the curriculum striving goals. / Dagens barn kännetecknats och benämns enligt Palfrey och Gasser för digitala infödingar. Barn formas genom användningen av media och IKT (informations- och kommunikations- teknik) på ett naturligt sätt. Deras deltagande i miljöer där media och IKT är vanligt leder till andra förutsättningar än för de tidigare generationerna. Syftet med studien var att förstå och beskriva vad pedagoger säger och gör för att skapa delaktighet i barns användning av media och IKT- verktyg. De tidigare mediepedagogiska utvecklingsarbeten som utfördes på förskolor inom Piteå kommun var en utgångspunkt och inspirationskälla till studiens genomförande. Studien byggde på en kvalitativ metod. Kvalitativa intervjuer och deltagande observationer genomfördes på en förskola i Piteå kommun. Metoderna berikade varandra och gav ett trovärdigt resultat. Resultatet presenteras utifrån fyra temaområden - förskolans användning av media och IKT, barns delaktighet med media och IKT, hem versus förskolan och media och IKT- infrastruktur. Det framträdde i både teoretiska och empiriska undersökningsmaterialet att det mediepedagogiska arbetssättet är lustfyllt med fokus på möjligheter och att det effektiviserar barns lärande. Läroplanen för förskolan anger att multimedia och informationsteknik kan användas i förskolan såväl i skapande processer som i tillämpning. Det finns däremot inga specifika riktlinjer för att mediepedagogiken ska finnas i en förskoleverksamhet. Studien visade dock en fördel med arbetssättet som att det är ett ytterligare tillvägagångssätt för att kunna nå läroplanens strävansmål. / Komplit-projekt Högskolan i Skövde