Titel: Media Literacy - En studie om mediepedagogik i forskning och empiri Författare: Kristin Nilsson, Sofia Ridal Antal sidor: 52 Abstract: In the society of today we are constantly exposed to media messages, and much research investigate people’s interest in the media. Whatever theory we choose to believe in, the facts remain: today the media is a major part of all people’s lives. During our teacher training we have encountered the concepts Media Literacy and Media Education and as future pedagogues of media we are interested in what research can tell us about them. The main aim of this paper was to find out what researchers write about Media Literacy and Media Education and to empirically investigate whether or not teachers in the Swedish secondary school teach about, with and for media. It also aimed to learn what attitudes, thoughts and reflections these teachers have concerning media and learning in school. For these reasons, we decided to begin by conducting a profound research of the state of the art. Secondly, we accomplished qualitative interviews with a total of eight teachers from two secondary schools in a Swedish town. The results of the interviews show that a majority of the teachers who were interviewed, the informants, mainly used media technology as a teaching aid – they taught with media. Furthermore, the results reveal that some of the informants saw the media as something quite frightening, unserious and difficult to understand. By contrast, we found an underlying tendency that the informants had a positive attitude towards media education in schools, and that they were somewhat curious (and eager) to learn more about it. Yet, as for today, the informants’ lack of knowledge of the subject, deficient resources and indistinct directive from higher authority effectively seem to obstruct the development of media education in the schools in our investigation.

Lärare idag är överlag positiva till skolans digitalisering och många använder redan nu digital verktyg i sin undervisning dagligen. I och med att digital teknik har fått en allt större betydelse i skolans vardag, så ställer detta nya krav på lärarens kompetenser och skolans sociala arbete. Digital kompetens handlar om mycket mer än att bara kunna använda en dator och söka information. Om lärare vill använda internet, appar, filmer eller andra digitala verktyg i undervisningen måste skolan skapa en utbildning där man lära sig att använda digitala medier både kritiskt och kreativ för att förstå och utmana de medier som eleverna kommer att möta i livet. I samband med de nya revidering kring skolans digitalisering, som kommer att träda i kraft hösten 2018, har Filmriket skapat en film- och mediepedagogisk webbplattform som bland annat ska bidra till att ge eleverna ett källkritiskt förhållningssätt till rörlig bild genom att öka barn och ungdomars kreativa förmågor och digitala kompetenser med hjälpa av färdiga övningar skapade med utgångspunkt i grundskolans läroplan. Denna studien riktar sig mot filmskapande kopplat till bildämnet och syftar till att undersöka Filmrikets potential i undervisningssammanhang. Genom intervjuer har studien även undersökt lärarnas behov för att möjliggöra utvecklingen av elevernas digitala kompetenser. Studien visar att det finns ett intresse från lärarhåll att arbeta med filmskapande i undervisningen, men att det är viktigt att övningarna är tidseffektiva och att det finns tydliga kopplingar till kursmålen. Problemen som kan uppstå i arbetet med filmskapande är allt som oftast kopplat till skolverksamhetens organisatoriska aspekter och inte verktygen i sig, vilket tyder på att Filmrikets film- och mediepedagogiska webbplattform har potential att bli ett användbart hjälpmedel i grundskolans undervisning.

Jag syftar att undersöka hur klipp från spelfilmer baserade på litterära texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner används en kvantitativ metod där samma undersökningsgrupp svarar på hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgår jag ifrån Roger Säljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv där Filmen är ett redskap som elever använder för att förstå och behandla sin omvärld. Jag utgår även ifrån en neoformalism och en receptionsteori, där eleverna anses vara audiovisuellt läskunniga och bärare av en förväntningshorisont. Resultatet visar inte på att kunskaper i historia förts vidare, men däremot i litteraturförståelse där klippen gjorde det lättare för eleverna att ta till sig ett innehåll och skapa helhetsintryck i en svår text. Men även då det inte går att säga något om korta klipp förmedlar kunskaper i historia är filmen ett välkommet inslag i skolan där den blir en uppskattad variation i undervisningen.

Syftet med detta arbete har varit att bekräfta att film är användbart och bör dessutom enligt styrdokument användas i undervisningen. Vi ville veta hur lärare går till väga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda på vilka hinder lärare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film är användbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjälp av enkätundersökningar bland lärare på gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lärare använder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever. Vi gjorde enkätundersökningar med skolledare och frågade dem om vilka hinder de upplever, och om ekonomiska förutsättningar.Vi gjorde även en enkätundersökning med sakkunniga inom området rörlig bild och andra medier. Vi frågade om deras syn på fördelar, hinder och framtid för rörlig bild i undervisningen. Vi gjorde också en telefonintervju med en film- och videodistributör.Arbetet med media ska enligt styrdokument idag ingå i undervisningen. Trots ett aktivt arbete i Malmö de senaste decennierna har detta inte gett resultat fullt ut i skolorna. Vi märker i vår undersökning att svaren på vissa frågor skiljer sig mellan äldre och yngre lärare. I arbetet framlägger vi de hinder som lärare, skolledare och sakkunniga upplever. För att komma över dessa hinder använder dock många lärare sig av rörlig bild på ett olagligt sätt, många utan att vara medvetna om de regler som råder.

En självreflexiv humor, som den satiriska genren mockumentärfilm bygger på, skulle kunna erbjuda möjligheter för människor att “klä av sig sina pretentioner”. Som kejsaren utan kläder så kanske människan blir våldsamt påmind om sin egen världs- och självbild i jämförelse med andra människors föreställningar om världen. Denna studie syftar till att reflektera kring hur filmtittaren blir till genom tittandet på mockumentärfilmer, men även aktiviteten att titta på filmer och rörlig bild överlag. Uppsatsen faller inom en bild- och mediepedagogisk forskning där jag i min roll som bild-och medielärarstudent använder mig av analysmetoder för att teoretiskt utforska mockumentärfilmen och dess meningsfullhet för bildelever. Mina frågeställningar kring sanningsanspråk och mediepedagogik relateras till bildämnets centrala syften kring bildkommunikation, bildskapande och kunskaper om omvärlden. Denna uppsats kan ses som ett bidrag för framtida bild- och medielärare som finner spänning och lust i att utforska omvärldens politiska, existentiella och populärkulturella sammanhang med sina bildelever. Jag har själv implementerat detta i min bildundervisning med mina bildelever för att jag ser stora resurser i hur bild- och mediaämnet möjliggör att vi kan analysera våra kunskaper om vår samtid genom filmtittande, analytiska reflektioner och historiska nedslag i filmverk samt egna filmskapande moment. Frågeställningarna i min uppsats har gestaltats i ett grupprojekt med två andra medielärarstudenter från Konstfacks bildlärarutbildning. Grupprojektets gestaltning tog formen av en slags interaktiv installation på Konstfacks vårutställning. Gestaltningens parallella arbetsprocess i samband med mitt uppsatsskrivande blev ett sätt för mig att kollaborativt utveckla filmpedagogiska redskap. Sammanfattningsvis så vill min studie visa på de spännande och problematiska möten som kan uppstå mellan rörlig bild, människor och omvärlden där alla tre är i konstant tillblivelse, förändring, rörelse. Mitt arbete ser relationen mellan detta till min nyfikenhet att tillsammans med framtida bildelever utforska och reflektera kring deras egna maktpositioner som elever i en skolinstitution och medborgare i ett samhälle med demokratiska ideal.

<p>The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were;</p><p>How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education?</p><p>How do teachers incorporate media literacy with literature studies?</p><p>What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies?</p><p>The study took place in two<strong> </strong><em>cities in Sweden.</em> It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources.<em> </em>Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det vidgade textbegreppet förekommer och hur det används i samband med skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadiet. Frågeställningarna vi utgick från i arbetet var:</p><p>Vilken syn har lärare och elever på det vidgade textbegreppet och hur avspeglas detta i undervisningen?</p><p>Hur arbetar svensklärare med skönlitteratur ur ett undervisande perspektiv i samband med ett vidgat textbegrepp?</p><p>Hur ser eleverna på sin svensklärares skönlitteraturundervisning i relation till det vidgade textbegreppet?</p><p>Studien är gjord i två mellanstora grannkommuner i södra Sverige, den består av arton kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever. Resultatet visar att lärare har olika syn på det vidgade textbegreppet i skönlitteraturundervisningen. När lärare använder medier i klassrummet blir det vanligtvis film. Undersökningen visade även att flera lärare stöter på svårigheter i samband med mediepedagogiken, det handlar om allt från resurser till tidsbrist.<em> </em>Många av elever var nöjda med undervisningen. En del ville arbeta med fler medier som t.ex. bloggar, men detta framförde dem inte till sina lärare.</p>

The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were; How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education? How do teachers incorporate media literacy with literature studies? What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies? The study took place in two cities in Sweden. It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources. Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det vidgade textbegreppet förekommer och hur det används i samband med skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadiet. Frågeställningarna vi utgick från i arbetet var: Vilken syn har lärare och elever på det vidgade textbegreppet och hur avspeglas detta i undervisningen? Hur arbetar svensklärare med skönlitteratur ur ett undervisande perspektiv i samband med ett vidgat textbegrepp? Hur ser eleverna på sin svensklärares skönlitteraturundervisning i relation till det vidgade textbegreppet? Studien är gjord i två mellanstora grannkommuner i södra Sverige, den består av arton kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever. Resultatet visar att lärare har olika syn på det vidgade textbegreppet i skönlitteraturundervisningen. När lärare använder medier i klassrummet blir det vanligtvis film. Undersökningen visade även att flera lärare stöter på svårigheter i samband med mediepedagogiken, det handlar om allt från resurser till tidsbrist. Många av elever var nöjda med undervisningen. En del ville arbeta med fler medier som t.ex. bloggar, men detta framförde dem inte till sina lärare.

As of March 2020, due to the Covid-19 outbreak, numbers of students and teachers from pre-primary to tertiary education levels worldwide have experienced distance or semi-distance learning. Swedish teachers and students involved in the Media program and Aesthetics and media program (subprograms of Swedish secondary schools' national Social Science and Arts program) were affected by the situation as much as their colleagues and peers in other programs.This thesis analyzes experiences from spring 2020 to spring 2021, from both students' and teachers' point of view, regarding using ICT pedagogy in film and media education. Furthermore, it examines the impact of ICT pedagogy in the teaching process and how it has changed compared to teaching pre-Covid-19. It answers the following question: how has the use of ICT tools affected teachers' pedagogical planning and their methods? Moreover, it focuses on the effect of distance education on both media teachers and students.The results show a beginning of a transformation of the whole school system, film and media education included, which one can speculate will continue in the following years, both in Sweden and internationally. First signs can already be seen: there are changes in teacher-student communication, evaluation of students' work and lesson planning. Furthermore, the teaching process has become more flexible. In order to overcome the problems that film and media students faced during this time (primarily motivation and difficulties in practical assignments), the teaching process is becoming more and more student-centered.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs. Lärarna säger sig inte arbeta efter någon specifik pedagogik, men anger att deras inspiration och upplägg för undervisningen baseras huvudsakligen på grundskolans styrdokument. Undersökningen påvisar kopplingar mellan Satellitskolans arbetssätt och Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande och John Deweys teorier kring praktiskt lärande.

Det här examensarbetet tar avstamp i metaforen ”att komma ut ur garderoben” och som blivande lärare intresserar jag mig för hur verksamma lärare som inte är heterosexuella väljer att agera i frågan om öppenhet. Syftet är att synliggöra ickeheterosexuella lärare genom att analysera och tolka tre lärares berättelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv. Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lärare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi på min film, Garderoben, där jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen är även en del i min konstnärliga gestaltning. I uppsatsen finns också bilder från när jag använder min konstnärliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob. Det här examensarbetet befinner sig i fältet för livsberättelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att språket inte kan skiljas från det materiella, det kroppsliga. Min metod har varit temabaserade intervjuer. I uppsatsen presenteras delar av intervjuerna som poetiska narrativ, dels som en kollektiv biografi och dels som korta enskilda berättelser. Jag analyserar dessa med hjälp av queerteori och sexual difference-teori. Studiens resultat går i stort i linje med tidigare svensk forskning inom området, det vill säga att det inte är lätt att vara öppen med en ickenormativ sexualitet i svensk skola. Men min studie fördjupar och breddar fältet. Jag diskuterar även didaktiska konsekvenser. Avslutningsvis diskuterar jag vad som bör göras och sammanfattningsvis föreslår jag att detta är ett område som bör utforskas mer. Diskussionen om skolans normering genom läraren bör väcka större pedagogiskt intresse. / This thesis begins with the metaphor "to come out of the closet". As a future teacher I am interested in how practicing teachers who are not heterosexual choose to act on the issue of openness. The purpose is to highlight non-heterosexual teachers by analyzing and interpreting three teachers' stories about their everyday professional life and discuss the results from a didactic perspective. My empirical data consisted of about seven hours of video documented interviews with three teachers from primary, secondary and adult education. As part of the interview we looked at my movie Garderoben (The Closet), where I examined the ”coming out of the closet”-metaphor bodily. The film is part of my artistic figuration. The thesis includes pictures which show how I test my artistic method of examination in a classroom with a wardrobe. This thesis belongs to the field of life story research and has a social constructionist approach, but I mean that language cannot be separated from the material. My method has been theme-based interviews and I presented parts of the interviews in form of poetic narratives – one collective biography and six individual short stories – which I analyzed using queer theory and sexual difference theory. My overall result is in line with previous Swedish research, namely that it is not easy to be open with a norm breaking sexuality in a school in Sweden. But my study deepens and stretches the field. I also discuss didactic consequences. In the final discussion, I discuss what should be done and come to the conclusion that this is an area that should be more explored. The discussion of the school's norms through the teacher should bring greater educational interest.