I dagens visuella samhälle är det medierna som skapar och förstärker föreställningar om vad som är rätt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur läroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsättas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lärare på två skolor som har valt att satsa på en utveckling med hjälp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning går att utläsa även på dessa skolor. Även om skolorna har kommit långt med sitt mediearbete är det tydligt att utvecklingen av detta arbete är beroende av eldsjälar som tar till sig styrdokumentens visioner och gör dem till verklighet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär. Medieundervisningen på den undersökta skolan skulle kunna utvecklas och lärarna behöver mer kunskaper om olika medier. I jämförelse med tidigare studier i samma ämnesområde visar dock denna undersökning på en positiv utveckling. Lärarna i studien arbetar med fler medier och mer integrerat än vad lärarna i till exempel Olin-Schellers (2006) undersökning. Genom lärarnas svar kan det också konstateras att konceptet ett vidgat textbegrepp även behöver förankras djupare hos skolledning, kommun och stat för att lärarna ska kunna arbeta på ett sätt som gynnar elevernas mediekunskaper.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kvalitativ textanalys, statistikredovisning, tidigare forskning och medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram undersöka betydelsen medieundervisning har för skolans demokratiuppdrag. Detta genom att kartlägga hur unga orienterar sig i dagens medielandskap och vidare se hur läroplanens innehåll kan relateras till tidigare forskning samt hur den avser att hjälpa kommande generationer att orientera sig i informationssamhällets komplexa verklighet. Genom att vidare analysera läroplanens texter med hjälp av medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram hjälper denna studie till att identifiera skolans behov av tydliga metoder som redskap för att kunna genomföra sitt demokratiska uppdrag. Redskap som den teoretiska analysramen kan stå för och vidare styrka den betydelse som medieundervisningen har för att skolan ska kunna förankra sitt demokratiska uppdrag ännu mer i samhället.

<p>Titel: Media Literacy - En studie om mediepedagogik i forskning och empiri</p><p>Författare: Kristin Nilsson, Sofia Ridal</p><p>Antal sidor: 52</p><p>Abstract: In the society of today we are constantly exposed to media messages, and much research investigate people’s interest in the media. Whatever theory we choose to believe in, the facts remain: today the media is a major part of all people’s lives. During our teacher training we have encountered the concepts Media Literacy and Media Education and as future pedagogues of media we are interested in what research can tell us about them.</p><p>The main aim of this paper was to find out what researchers write about Media Literacy and Media Education and to empirically investigate whether or not teachers in the Swedish secondary school teach about, with and for media. It also aimed to learn what attitudes, thoughts and reflections these teachers have concerning media and learning in school. For these reasons, we decided to begin by conducting a profound research of the state of the art. Secondly, we accomplished qualitative interviews with a total of eight teachers from two secondary schools in a Swedish town.</p><p>The results of the interviews show that a majority of the teachers who were interviewed, the informants, mainly used media technology as a teaching aid – they taught with media. Furthermore, the results reveal that some of the informants saw the media as something quite frightening, unserious and difficult to understand. By contrast, we found an underlying tendency that the informants had a positive attitude towards media education in schools, and that they were somewhat curious (and eager) to learn more about it. Yet, as for today, the informants’ lack of knowledge of the subject, deficient resources and indistinct directive from higher authority effectively seem to obstruct the development of media education in the schools in our investigation.</p>

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär. Medieundervisningen på den undersökta skolan skulle kunna utvecklas och lärarna behöver mer kunskaper om olika medier. I jämförelse med tidigare studier i samma ämnesområde visar dock denna undersökning på en positiv utveckling. Lärarna i studien arbetar med fler medier och mer integrerat än vad lärarna i till exempel Olin-Schellers (2006) undersökning. Genom lärarnas svar kan det också konstateras att konceptet ett vidgat textbegrepp även behöver förankras djupare hos skolledning, kommun och stat för att lärarna ska kunna arbeta på ett sätt som gynnar elevernas mediekunskaper.

Titel: Media Literacy - En studie om mediepedagogik i forskning och empiri Författare: Kristin Nilsson, Sofia Ridal Antal sidor: 52 Abstract: In the society of today we are constantly exposed to media messages, and much research investigate people’s interest in the media. Whatever theory we choose to believe in, the facts remain: today the media is a major part of all people’s lives. During our teacher training we have encountered the concepts Media Literacy and Media Education and as future pedagogues of media we are interested in what research can tell us about them. The main aim of this paper was to find out what researchers write about Media Literacy and Media Education and to empirically investigate whether or not teachers in the Swedish secondary school teach about, with and for media. It also aimed to learn what attitudes, thoughts and reflections these teachers have concerning media and learning in school. For these reasons, we decided to begin by conducting a profound research of the state of the art. Secondly, we accomplished qualitative interviews with a total of eight teachers from two secondary schools in a Swedish town. The results of the interviews show that a majority of the teachers who were interviewed, the informants, mainly used media technology as a teaching aid – they taught with media. Furthermore, the results reveal that some of the informants saw the media as something quite frightening, unserious and difficult to understand. By contrast, we found an underlying tendency that the informants had a positive attitude towards media education in schools, and that they were somewhat curious (and eager) to learn more about it. Yet, as for today, the informants’ lack of knowledge of the subject, deficient resources and indistinct directive from higher authority effectively seem to obstruct the development of media education in the schools in our investigation.

Denna uppsats har som syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om media och nyhetsrapportering påverkas av att sociala medier är ungdomars främsta källa till nyhetskonsumtion på internet. Uppsatsen har ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och vilar på Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier. De som intervjuades i studien var sex utbildade och verksamma lärare på högstadiet inom ämnet samhällskunskap i tre kommuner i mellersta Norrland. Med hjälp av dessa data som underlag har slutsatser dragits av hur sociala medier påverkar undervisningen om media och nyhetsrapportering på högstadiet. Den slutats som drogs av resultatet i studien var att framförallt källkritiken har blivit mer central, men att det trots det inte är tillräckligt för att bemöta dagens informationsflöde på sociala medier. Bortsett från källkritiken skiljer sociala mediers påverkan mellan de olika lärarna. Kunskapsnivåerna varierar mellan lärarna och en önskan om att utveckla sina kunskaper framkom från flera lärare. Någon samsyn vad begreppet nyheter innebär finns inte hos de intervjuade. Samtliga lärare i studien är överens om att sociala medier har en påverkan på undervisningen. / <p>Godkännande datum: 2016-12-21</p>

As of March 2020, due to the Covid-19 outbreak, numbers of students and teachers from pre-primary to tertiary education levels worldwide have experienced distance or semi-distance learning. Swedish teachers and students involved in the Media program and Aesthetics and media program (subprograms of Swedish secondary schools' national Social Science and Arts program) were affected by the situation as much as their colleagues and peers in other programs.This thesis analyzes experiences from spring 2020 to spring 2021, from both students' and teachers' point of view, regarding using ICT pedagogy in film and media education. Furthermore, it examines the impact of ICT pedagogy in the teaching process and how it has changed compared to teaching pre-Covid-19. It answers the following question: how has the use of ICT tools affected teachers' pedagogical planning and their methods? Moreover, it focuses on the effect of distance education on both media teachers and students.The results show a beginning of a transformation of the whole school system, film and media education included, which one can speculate will continue in the following years, both in Sweden and internationally. First signs can already be seen: there are changes in teacher-student communication, evaluation of students' work and lesson planning. Furthermore, the teaching process has become more flexible. In order to overcome the problems that film and media students faced during this time (primarily motivation and difficulties in practical assignments), the teaching process is becoming more and more student-centered.

<p>This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers’ answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment. These three approaches cannot be entirely separated from each other because they constantly interact. The results of the study show that the interviewed teachers use an empowering approach in their own goals for media education, but the protection approach dominates their reasons for educating pupils about media. However, each teacher had their own way to construct their subjects. Another conclusion drawn from the study is that more interaction between teachers and media education research would be a good way to improve the quality and development of the media education.</p>

This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers’ answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment. These three approaches cannot be entirely separated from each other because they constantly interact. The results of the study show that the interviewed teachers use an empowering approach in their own goals for media education, but the protection approach dominates their reasons for educating pupils about media. However, each teacher had their own way to construct their subjects. Another conclusion drawn from the study is that more interaction between teachers and media education research would be a good way to improve the quality and development of the media education.