Internet tillhandahåller möjligheter för personer att publicera material och uttrycka känslor och åsikter utan att detta nödvändigtvis får konsekvenser i dessas straffrättsliga eller personliga liv, vilket lett till att de traditionella massmedierna inte längre har ensamrätt på opinionsbildning. Expressen publicerade under hösten år 2015 två artiklar i vilka den politiska skribenten som går under pseudonymen “Julia Caesar” namngavs. Genom att med en kritisk diskursanalys tillsammans med en retorisk analys studera de två Expressentexterna samt två texter skrivna av “Julia Caesar” i samband med Expressens publiceringar undersöks spänningen som uppstått mellan traditionella massmedier och alternativa medier som i takt med internets framväxt uppstått. Med hjälp av en fallstudie på “Julia Caesar” ville vi utreda relationen mellan alternativa medier och pressetik i en digital offentlighet och därigenom belysa större mediefenomen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorier som rör anonymitet i en internetkontext samt två perspektiv på pressens roll i samhället. Studiens resultat visar att spänningarna mellan de etablerade respektive de alternativa medierna kan härledas till diskrepansen mellan de diskurser som de båda perspektiven ger uttryck för. Studien har vidare gjort det möjligt att urskilja vissa processer vilka normaliserar och befäster olika ideologiska budskap.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lokala kommunikationskonsulter i Falun/Borlänge-regionen ser på opinionsbildning via professionella konsulter. De centrala begrepp som avhandlas är PR, opinionsbildning och lobbying.Den teoretiska ram som omger undersökningen består av de teoribyggen som skapats av Jürgen Habermas, James E. Grunig och Larsåke Larsson. Habermas ställer sig tveksam till den demokratiska nyttan av professionell opinionsbildning, Grunig är mer positiv och Larsson ser både för- och nackdelar med PR-verksamheten. Larssons undersökning av opinionskonsulter från 2005 refereras också.Undersökningen bygger på intervjuer med ett antal kommunikationskonsulter verksamma i Falun och Borlänge. Den lokala marknaden för opinionsbildande uppdrag diskuteras, men också huruvida politiska uppdrag förser byråerna med politisk färg. Huruvida medarbetarnas engagemang är viktigt och hur hög statusen på opinionsbildande uppdrag är ventileras, samt vilka arbetsmetoder som används. Intervjuerna behandlar också förekomsten av lobbying på lokal nivå. Till slut redogör de intervjuade för sin syn på hur opinionsbildning, PR och lobbying via konsulter påverkar demokratin.Under slutsatser diskuteras resultatet i relation till den teoretiska ramen. Att PR- och reklambranscherna alltmer växer samman och att opinionsbildning är ett vanligt inslag i många projekt är ett faktum som också skymtat fram i den teoretiska ramen. Men reklam- och PR-metoder integreras också i politiken, på gott och ont. Följaktligen växer den gråzon som finns mellan de olika typerna av kommunikation och mellan opinionsbildande och icke-opinionsbildande uppdrag. Det försvårar gränsdragning och tydlighet, men skapar nya kreativa möjligheter.Att den ökade användningen av kommunikationskonsulter kanske kan bidra till en orättvis fördel för resursstarka organisationer diskuteras. Ny teknik, t.ex. Internet, kan dock eventuellt vara den motvikt som gör det möjligt även för resurssvaga grupper att höras i det offentliga samtalet. Kommunikation som maktfaktor tas även upp utifrån termer som lobbying och medias dagordningsfunktion.Några aspekter av den outnyttjade potential som PR har ventileras också. PR som metod är en outnyttjad resurs på det lokala planet, något som kan bero både på okunskap hos de lokala kunderna och ett traditionellt arbetssätt hos byråerna. Utifrån intervjusvaren framkommer att både byråerna, deras kunder och media på landsorten skulle gynnas av ett större samarbete.Resultaten av intervjuerna stöder mycket i den teoretiska ramen, medan somligt förkastas. Som sammanfattning kan sägas att opinionsbildning via konsulter kan användas för både gott och ont. Vilket som blir resultatet handlar som oftast om etik, ansvar, öppenhet och professionalitet.ABSTRACTThe primary target for this report is to find out how communication consultants in the region of Falun and Borlänge views the practice of establishing public opinions by using professional public relations consultants. The concepts in focus are PR, the moulding of public opinion and lobbying.The theoretical framework surrounding this report is the writings by Jürgen Habermas, James E. Grunig and Larsåke Larsson. Habermas has doubts as to the democratic use of professional consultants working with public opinions, Grunig has a somewhat more positive approach and Larsson sees both advantages and disadvantages in a democratic sense with the PR industry. Larssons research concerning consultants working with the moulding of public opinions from 2005 is also reviewed. The research is carried out by interviewing some communication consultants working in the Falun /Borlänge- area. The local market for commissions concerning public opinions is discussed, but also if and how political commissions are forcing a political stamp upon the firms engaging in such commissions. The importance of personal commitment in the consultants and the level of prominence commissions concerning public opinion has in the business is discussed, but also which methods is used and preferred. The interviews also deal with the practice of lobbying in the local arena. Finally the participants state their views on how the moulding of public opinion, PR and lobbying effects the democracy. Conclusively, the result is put in relation to the theories earlier mentioned. The public relations market is merging with the advertising business, that is a fact, and establishing public opinion is a common element in a lot of projects. But methods used for advertising and PR are also integrated in the political sphere, for good and bad. That has made the distinction between different kinds of communication harder, thereby enhancing the difficulties of establishing boundaries and achieving clarity. Yet at the same time it facilitates new creative opportunities.The growing use of communication consultants may contribute to unfair advantages for organisations with large economic resources. New technical development though, such as the Internet for example, may prove to simplify communication for groups with lesser economic power. Communication as an aspect of power is being discussed in terms of lobbying and the agenda setting power of media.Some aspects of the unused potential that lies within PR are also in focus in this report. PR as a method is an unused resource in the local market, which can be due to the local clients lack of knowledge but also to the traditional work carried out by the communication firms. The findings of the interviews show that both communication firms, their clients and the local media would benefit from greater cooperation.The theoretical base in this work is mostly supported by the interviews, though a few of the findings does not agree. The moulding of public opinions by professional consultants can be used for both good and bad. What the result will be is, not surprisingly, a question of ethics, responsibility, openness and professionalism.

Diss. Stockholm : Univ., 2004.

This essay is a case study of how pictures published in media can effect public opinion based on two theories about Media’s effects and power over the public. The essay analyses three famous images: “Napalm girl”, “Famine in Sudan” and the picture of Aylan Kurdi from the refugee situation that are currently taking place in Europe. Throughout this essay I have found that pictures do not act exactly in the way that the theories expect them to. The results showed that the theories could be used to explain aspects of the pictures effect on the public. But the chosen theories are not on their own enough to explain the complex effects that the images produced. Furthermore, are the pictures themselves analysed through semiotic and visual text analysis. My results showed that there were many similarities manly their focus on a child in need but also in how the pictures were constructed.

<p>Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiska</p><p>ungdomsförbund använder sociala medier.</p><p>Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta Ohlén</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och Samhälle</p><p>Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp</p><p>Delkurs: C-uppsats, 15 hp</p><p>År: 2009</p><p>Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sig</p><p>av sociala medier.</p><p>Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen,</p><p>Diffusion of innovations.</p><p>Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser.</p><p>Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhet</p><p>att förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.</p><p>Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier är</p><p>stor. Det personliga mötet är stort och ökad användning</p><p>av sociala medier hänger ihop med en ökad användning</p><p>av just personliga möten.</p><p>Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,</p><p>opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering.</p>

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiska ungdomsförbund använder sociala medier. Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta Ohlén Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och Samhälle Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp År: 2009 Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sig av sociala medier. Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen, Diffusion of innovations. Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser. Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhet att förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete. Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier är stor. Det personliga mötet är stort och ökad användning av sociala medier hänger ihop med en ökad användning av just personliga möten. Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund, opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering.

Den föreliggande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. För att åstadkomma detta förenas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering. Teknokratiseringen utgör ett nyhetsmässigt fokusskifte från kommunikativt handlande, som bidrar till åsiktsskapande nyhetsrapportering, till strategiskt handlande, som bidrar till instrumentell nyhetsrapportering. Empirin utgörs av politisk nyhetsrapportering i public service då oberoendet är strukturellt synonymt med god opinionsbildning. De påbörjade idealtyperna, som syftar till metodologisk utveckling och vetenskaplig diskussion, visar på behovet av konkretisering av Habermas teori om socialt handlande vid studium av nyhetsrapportering.

Denna studie har undersökt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de två dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Frågan som besvarats är hur rapporteringen i artiklarna under två utvalda månader (juni-juli 2014) sett ut, utifrån teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och förenkling av konflikter. Materialet består av totalt 158 artiklar, 62 från Dagens Nyheter och 76 från The New York Times. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ innehållsanalys som har lagt grunden för en jämförelse mellan de två tidningarna för att urskilja likheter och skillnader i rapporteringen. Resultaten av vår studie leder oss till slutsatsen att de två tidningarna rapporterar på ett liknande sätt. Israel nämns överlägset flest gånger i båda tidningar. De inkluderar oftare historiska aspekter än framtida, vilket gör att deras rapportering inte fullständigt håller måtten för att kallas fredsjournalistik. The New York Times publicerar mer frekvent omfattande och långa reportage, medan majoriteten av Dagens Nyheters artiklar är korta och koncisa.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Umeå : Univ., 2004.