<p>Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiska</p><p>ungdomsförbund använder sociala medier.</p><p>Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta Ohlén</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och Samhälle</p><p>Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp</p><p>Delkurs: C-uppsats, 15 hp</p><p>År: 2009</p><p>Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sig</p><p>av sociala medier.</p><p>Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen,</p><p>Diffusion of innovations.</p><p>Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser.</p><p>Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhet</p><p>att förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.</p><p>Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier är</p><p>stor. Det personliga mötet är stort och ökad användning</p><p>av sociala medier hänger ihop med en ökad användning</p><p>av just personliga möten.</p><p>Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,</p><p>opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering.</p>

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiska ungdomsförbund använder sociala medier. Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta Ohlén Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och Samhälle Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp År: 2009 Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sig av sociala medier. Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen, Diffusion of innovations. Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser. Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhet att förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete. Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier är stor. Det personliga mötet är stort och ökad användning av sociala medier hänger ihop med en ökad användning av just personliga möten. Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund, opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering.

Resultatet av studien kan visa vad blivande specialpedagoger har att vänta av sin blivande yrkesroll. Vi hoppas att genom studien kan ge läsarna en djupare förståelse för yrkets komplexitet och de utmaningar specialpedagoger kommer att möta i en framtida yrkesroll. Syftet med den här studien är att undersöka sex specialpedagogers utmaningar och problemlösande i en vardagspraktik. Genom deras erfarenheter vill vi synliggöra metoder som kan identifieras som en specialpedagogisk yrkeskompetens. De preciserade frågeställningarna är: • Vad upplever specialpedagoger är deras största utmaningar i sin yrkesvardag? • Hur hanterar specialpedagoger sin roll som problemlösaren? • Vilka metoder är användbara i en yrkesvardag som specialpedagog? • Hur används beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund i det praktiska arbetet? Vi har valt att använda Lave och Wengers (1991) teori “Situated learning”. I studien är vi intresserade av specialpedagogens yrkespraktik och den kompetens som den bidrar med inom skolverksamheten. Därför har vi valt en teori som försöker förklara hur människor formas utifrån en given kontext där kommunikation och handlande (görande) leder till nya kunskaper, ett lärande. Vi har gjort sex semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger på tre skolor. Resultaten av intervjuerna har analyserats med tematisk analys och Situated learning. Genom intervjuerna med verksamma specialpedagoger har vi fått en djupare förståelse för yrkets komplexitet. Specialpedagogerna i studien beskriver att förväntningar från lärarkollegorna är en stor utmaning. Detta får konsekvenser för den vardagliga praktiken genom att det emellanåt uppstår slitningar i relationer mellan dem och kollegorna. Något som också blir en utmaning är att specialpedagogerna trots utbildning och kompetens inte får driva skolutveckling på skolorna. Istället får förstelärare och processledare det mandatet, något som specialpedagogerna ställer sig kritiska till. Vi har också i studien velat lyfta specialpedagogernas kompetens. De berättar att de använder material och metoder som är kopplat till vetenskaplig grund. Två spetskompetenser som identifierats utifrån specialpedagogernas svar är helhetssyn och utredningar, dessa två binds ihop och är beroende av varandra. Resultatet av studien visar på att det fortfarande är så att specialpedagogerna har svårt att få en självklar roll att leda arbetet med skolutvecklingen. Detta beror bland annat på att förstelärare och processledare har fått mandatet av skolledning att driva skolutvecklingen. Detta får konsekvenser för oss som nyexaminerade specialpedagoger som kommer ut från vår utbildning och förväntar oss att vi ska ha en självklar roll i skolans utvecklingsarbete. Specialpedagogerna upplever ofta en avsaknad av tydlighet utifrån ledningens sida angående deras arbetsuppdrag. Detta skapar missförstånd angående specialpedagogernas arbetsuppdrag. Specialpedagogerna upplever att de ofta får arbeta med arbetsuppgifter som påminner om speciallärarens. Därför menar vi att ett led i att förtydliga den specialpedagogiska yrkeskompetensen är att ha både specialpedagoger och speciallärare anställda på skolorna. Båda kompetenserna behövs och kompletterar varandra.

Aim: The aim of this study is to understand why people have changed their preferred community over time. What are the main factors when changing to a new one? Method/material: The method has consisted of personal interviews with six different people in the ages between 20-22 and of different gender. The main material that has been used in this essay is the theory of Uses and Gratifications as explained by Denis McQuail, the theory of Convergence culture by Henry Jenkins and the theory about Communites of Practice by Etienne Wenger. Main results: This study shows a heavy affection that the use of communities often centers round the people around the community, rather than the functions that the communities themselves provides. Having people that you know on the community you choose is a vital part for people or at least having the support of other people and changing to another community at the same time. Although, some of the respondents answered that they felt that some functions had been a thing they’ve thought of sometimes, and some chose communities in earlier days regarding the attitude of a specific community.

<p>Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på.</p> / HT09 P6 Grp1

Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på. / HT09 P6 Grp1