Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet. De menade att det var lätt att ryckas med i handling och de värderingar som finns i Härskarringen. Men de uttryckte också en vilja att kunna titta kritiskt på populärkulturen och hålla sig på avstånd. Uppsatsen utmynnar i en vilja om en generell mediepedagogik som genomsyras av en förståelse för elevens befintliga och pågående kulturella identitetsprocess.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers tankar om hur, när och varför pedagoger använder/inte använder sig av film i förskolan tillsammans med barn. Fokus ligger även på vad de gör och hur barnet är delaktigt. Den metod jag använt mig av är en enkätundersök- ning bestående av öppna frågor. De insamlade svaren ifrån pedagogerna har blivit katego- riserade efter de mest återkommande fraserna eller orden. Studien visar att alla pedagoger- na använder sig av film men på olika sätt, den mest förekommande användningen sker inom olika projektarbeten där hemsidor agerar som hjälpmedel. Barnens delaktighet är ett område som problematiseras då det till en viss del saknas.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten. Vi har valt att gå till väga genom att starta en blogg där barnen får fotografera eller filma, dokumentera och även vara med i hela processen. Syftet med den här rapporten är att sprida kunskap om en metod som synliggör barns perspektiv och barnens röster. Vi har utvecklat fem olika steg som pedagogerna tillsammans med barnen kan följa, för att visa på ett tydligt sätt hur pedagogerna kan arbeta med bloggen för att få syn på barns perspektiv och röster i verksamheten.

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolor i utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilken påverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen i grundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuell information. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olika utbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast? Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kan mediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningar besvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment. Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisning på dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto och internet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättre genom att använda medier. Detta visades då experimentgrupperna som under en lektion fick titta på en video visade större inlärning än kontrollgrupperna som endast lyssnade på en föreläsning utan stöd av några utbildningsmedier.

Syftet med studien är att öka kunskap om förskollärares arbete med surfplattan. Vidare ärsyftet att fördjupa förståelse för faktorer och konsekvenser som förskollärare upplever iarbete med surfplattan. Med frågeställningar i åtanke valde vi att göra en kvalitativanalysmetod i vilken sex förskollärare intervjuades.Studiens resultat visar på arbetet med surfplattan upplevs gynna bland annat barnssamspel. Ytterligare upplever förskollärare att med hjälp av surfplattans lättillgänglighetkan de vara mer närvarande i barngruppen. I resultatet framkommer även ett behov avutbildning för att kunna vidareutveckla i hur surfplattan ska användas. Slutsatsen är attanvändningen av surfplattan och satsningar i de olika kommunerna skiljer sig, men detvisar sig att förskollärarna har positiv inställning till surfplattan.

Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares arbete med lärplattan i förskolansverksamhet. Vidare var syftet att särskilt fördjupa förståelsen för förskollärares syn på olika aspekter som inverkar på hur och varför lärplattan används. Studien genomfördes med en kvalitativ metod i vilken sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna erbjuder lärplattan i verksamheten på varierade sätt samt i olika utsträckning. Vidare visar resultatet att förskollärarna betraktar lärplattan som ett värdefullt verktyg som erbjuder barnen många olika användningsområden vilka också erbjuder barnen nya sätt att lära. Lärplattan används både som ett komplement till traditionella medel och som ett producerande verktyg i sig för att utveckla barnens digitala kompetens. Slutsatsen är att förskollärarnas engagemang och intresse, samsyn i arbetslaget, samt förskollärarens kompetens och möjlighet att sprida sin kompetens, påverkar hur barnen erbjuds lärplattan.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå och tolka hur lärare i grundskolans tidiga årskurser tycker att mediepedagogik fungerar i praktiken. Jag ville föra fram lärarnas röster kring mediepedagogikens innebörd, olika arbetssätt och varför mediepedagogiken behövs i dagen samhälle och därmed i skolan. För att förmedla lärarnas tankar och erfarenheter valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom intervjuer. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning kring ämnet samt Zygmunt Baumans samhällsteori med fokus på flytande moderniteter, sociala gemenskaper och det tertiära lärandet. Resultatet visade att det är svårt att definiera vad mediepedagogik är och eftersom begreppet har olika betydelse för olika personer är det svårt att beskriva varför det är viktigt. Det framkom att mediepedagogik är något positivt för eleverna men för en del lärare innebär det vissa problem då kunskap och intresse för metoder och tekniker saknas.

Media spelar stor roll i vårt samhälle. TV är det massmedium vi använder i störst utsträckning. 90 procent av barnen som är mellan nio och fjorton år ser på TV dagligen. Det är inom denna åldersgrupp (närmare bestämt 11-12-åringar) vi valt att göra vår undersökning. Undersökningen berör frågor som vilka TV-program barnen ser på och om barnen kommer i kontakt med dokusåpor? Vi kommer även att se närmare på vem barn tittar på TV med och om det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors TV-tittande. Förutom att studera barns medievanor har vi även valt att undersöka verksamma pedagogers arbete, synsätt och åsikter kring TV, olika TV-program och dokusåpor. Frågan är om verksamma pedagoger arbetar med dokusåpor och i så fall hur? Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer. / Media has a great influence on our society. TV is the mass medium we use most. 90 procent of children between nine and fourteen years old watch TV on a daily bases. The essay concerns questions like which TV programmes children look at and if they watch any reality TV. We also look into possible differences between boys and girls TV habits. Another aspect we want to look closer at is if and how teachers work with media in the classroom.

Today’s stream of information is massive. Children and teenagers are exposed to information and advertising daily. The requirement to be able to sort and review the messages behind the advertising is fast becoming more important. This study has been made on 8- year-old pupils, in which they studied analysing advertisements for one lesson and then they were interviewed individually. The purpose of this study was to see if eight-year-old children are aware of the way advertisements describe gender and how you in a pedagogical way can teach children to critically examine media, above all advertising.   One of the questions asked is: Can eight-year-old children see specific gender roles in advertising? By studying former research and carrying out this study the writer of this essay has tried to answer the questions.   Through the study it was apparent that the 8- year- old pupils had difficulties to grasp the gender roles and see the messages behind advertising. It is important to learn more about media and advertising in early ages to be able to criticize the messages in media. / Dagens informationsflöde är stort. Barn och ungdomar exponeras för information och reklam dagligen. Det ställer stora krav på att kunna sortera informationen och kritiskt kunna granska budskapen bakom reklam. Tidningsreklam är något som barn träffar på ofta och många gånger ter sig dessa reklambilder stereotypt för könsroller.   Undersökningen har gjorts genom en kvalitativ studie på elever som är i åtta års ålder, där de hade ett lektionstillfälle i reklamanalys som sedan följdes upp med enskilda intervjuer.   Syftet var att se om barn i åtta års ålder är medvetna om reklamens framställning av könroller och hur man på ett pedagogiskt sätt kan ge barn verktyg att kritiskt granska medier, framför allt reklamen.   En av frågorna som har ställts är: Kan barn i åtta års ålder utläsa specifika könsroller i en reklambild? Genom studier av tidigare forskning och den genomförda undersökningen har författaren sökt svar på frågorna.   I resultatet kan man utläsa att respondenterna i studien hade svårt att se könsrollerna och se till reklambildens bakomliggande budskap. Det är viktigt att lära sig mer om media och reklam i tidiga åldrar för att kritiskt kunna granska dess budskap.

<p>Titel: Media Literacy - En studie om mediepedagogik i forskning och empiri</p><p>Författare: Kristin Nilsson, Sofia Ridal</p><p>Antal sidor: 52</p><p>Abstract: In the society of today we are constantly exposed to media messages, and much research investigate people’s interest in the media. Whatever theory we choose to believe in, the facts remain: today the media is a major part of all people’s lives. During our teacher training we have encountered the concepts Media Literacy and Media Education and as future pedagogues of media we are interested in what research can tell us about them.</p><p>The main aim of this paper was to find out what researchers write about Media Literacy and Media Education and to empirically investigate whether or not teachers in the Swedish secondary school teach about, with and for media. It also aimed to learn what attitudes, thoughts and reflections these teachers have concerning media and learning in school. For these reasons, we decided to begin by conducting a profound research of the state of the art. Secondly, we accomplished qualitative interviews with a total of eight teachers from two secondary schools in a Swedish town.</p><p>The results of the interviews show that a majority of the teachers who were interviewed, the informants, mainly used media technology as a teaching aid – they taught with media. Furthermore, the results reveal that some of the informants saw the media as something quite frightening, unserious and difficult to understand. By contrast, we found an underlying tendency that the informants had a positive attitude towards media education in schools, and that they were somewhat curious (and eager) to learn more about it. Yet, as for today, the informants’ lack of knowledge of the subject, deficient resources and indistinct directive from higher authority effectively seem to obstruct the development of media education in the schools in our investigation.</p>