Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten. Vi har valt att gå till väga genom att starta en blogg där barnen får fotografera eller filma, dokumentera och även vara med i hela processen. Syftet med den här rapporten är att sprida kunskap om en metod som synliggör barns perspektiv och barnens röster. Vi har utvecklat fem olika steg som pedagogerna tillsammans med barnen kan följa, för att visa på ett tydligt sätt hur pedagogerna kan arbeta med bloggen för att få syn på barns perspektiv och röster i verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger berättar om barns delaktighet på barn- och ungdomshabiliteringen. Den första av två frågeställningar handlade om hur specialpedagoger beskriver  vilka möjligheter det finns för barns delaktighet i deras habilitering. Den andra fokuserade på hur specialpedagoger beskriver vilka hinder eller begränsningar det finns för barns delaktighet i deras habilitering. Den kvalitativa metoden användes i studien och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem specialpedagoger. Resultatet visade att kommunikation och ett barns kognitiva mognad är faktorer som beskrivs spela stor roll i huruvida ett barns delaktighet blir möjlig, begränsas eller hindras. Flera kommunikationsverktyg och tillämpningen av dessa är förutsättningar för att alla barn ska få en chans till att göras delaktiga. Alla barn har olika sätt att kommunicera och exempel på icke-verbal kommunikation som det redogörs för i intervjuerna är bildstöd, ritprat, tecken, samtalsmatta och seriesamtal samt att använda objekt.

Den här småskaliga studiens syfte är att undersöka vilka behov barn på högstadiet har för en lyckad skolgång. Att uppleva en lyckad skolgång avser i studien att barn känner välmående och utvecklas kunskapsmässigt i skolan. Barn har rätt till att utvecklas så långt som möjligt, känna trygghet och studiero och rätt till ett livslångt lärande. Nuläget i den svenska skolan visar att barn får anpassningar och särskilt stöd, men skolan når fortfarande inte alla barns behov. Studiens teoretiska ramverk är Maslows behovsteori som är en modell för hur människor prioriterar sina behov. Forskningsansatsen som användes i studien var kvalitativ och barnen som deltog i studien fick i brev beskriva vad de ansåg att de behövde för en lyckad skolgång. 25 barn från två olika högstadieskolor i en kommun i mellersta Sverige valde att delta i studien. Breven analyserades genom en tematisk analys. De fyra teman som kom fram i analysen var: att ha vänner, gemensamma aktiviteter och starka band; trygghet, respekt och konsekvenser i skolan; att ha en bra lärare och att ha en bra dag i skolan. En av studiens implikationer till specialpedagoger är att barn kan uttrycka vad de har för behov och vuxna behöver ta tillvara på barns erfarenheter. En annan implikation är vikten av att arbeta främjande för att möjliggöra relationer. En sista implikation är att specialpedagoger behöver förstå vikten av trygghet och arbetsro, och arbeta för en lärmiljö som stärker detta.

Barn har enligt barnkonventionens 12:e artikel rätt att få sina röster hörda. Utifrån detta är syftet med denna uppsats att se hur denna rättighet efterföljs, genom att undersöka hur barns röster representeras i förvaltningsrättens domar om tvångsvård enligt 2 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).  Genom att analysera 26 LVU-domar från Linköpings förvaltningsrätt, avseende barn i åldern 4–12 år, undersöker uppsatsen hur barnets röst representeras och värderas i dessa domar. Med begreppet röst avser vi barnets åsikter, vilja och det som barnet har sagt. Den valda analysmetoden är tematisk innehållsanalys, då det empiriska materialet tolkas med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet barndomssociologi. I domarna studeras såväl hur barnets röst representeras och framställs i text, som hur barnets röst beaktas och används som skäl för beslutet. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, då rätten betraktas som en social konstruktion som har inverkan på samhällets normer. Vi använder barndomssociologi som analytisk teori, vilket betonar barnets roll som aktiv aktör i samhället. Begreppet barnperspektiv används också i studien, som handlar om attbeakta barnets bästa. Resultatet av studien visar att barnets röst finns representerad i 20 av 26 domar. Vi tar upp på vilka olika sätt vi identifierat att barns röster representeras. Genom vårt resultat ser vi att representationen av barns röster i LVU-domar är bristfällig och att det finns utvecklingsområden. I sex av de undersökta domarna framkommer inte barnets röst alls. I endast sju av de studerade domarna framkommer barnets berättelse som skäl för det fattade beslutet. Detta indikerar inte nödvändigtvis att barnet har blivit delaktigt i beslutsprocessen, men det belyser hur barnets röst värderas. Trots att förvaltningsrätten inte kan ta direkt hänsyn till vad barnet säger och göra som barnet säger, argumenterar vi för att barnets röst borde väga tyngre samt tas i beaktande och framhävas på ett tydligare sätt.  Barnets röst är central för att fatta beslut som är till barnets bästa. Ökad delaktighet för barn och förståelse av delaktighetens olika aspekter är viktigt inom socialt arbete. Genom att involvera barnet kan socialarbetare fatta beslut som gynnar barnet. Förhoppningen är att denna analys kan bidra till ökad medvetenhet och förbättring av barnets rättigheter och skydd inom socialt arbete och rättsväsendet.

The purpose of this thesis is to compile current research knowledge about the child's participation in decisions regarding placement. The aim is to discover if the child's voice is heard in decisions that are about themselves. The thesis is answering the research question: Is the child given the opportunity to speak and is the child involved in decisions regarding family home placements? The undertaken method is a thematic analysis, which means a compilation of current research regarding the child's participation in decisions. To answer the research question has research published between 2000 – 2020 and two theoretical perspectives used, sense of context (KASAM) and attachment theory. This to understand the empirical data. The results of the study show that communication is considered an important part for the children to understand why they have been placed but also their relationship with social workers so that they can be heard. If the children do not get enough information they will be confused and this together with a lack of contact with the social worker leads to a poor self-esteem. Results also show by making children social actors in their lives by involving them in decision-making can strengthen their self-confidence and promote good development.

This study aims to describe and analyse the ideas behind and the function of the NGO Maskrosbarn’s advocate services for children (barnombud) during child welfare investigations. The main focus is the advocate services relation to children’s participation. The study has a qualitative case-study approach and contains documents from the local authorities and interviews with eight representatives in six different positions such as child advocates, youth and social workers. An analysis has been made using Shier’ (2001) and Hart’s (1992) theories of child participation and theories about human service organisations (Hasenfeldt, 1983), the New Institutional Theory (Meyer & Rowan, 1977) and the street-level bureaucrat theory (Lipsky, 1980). One main obstacle for child participation in child welfare investigation, shown in the study, is organisational conditions and social workers’ position in public authority. By creating a relationship built on trust, the child advocate supports the child in the investigation process and has the ability to increase the child’s participation and thereby overcome the gap between the social worker and the child. This study highlights the importance of an active cooperation between the child advocate services and the social services, and also of a shared view on the meaning of participation.

Denna studie syftar till att studera barns perspektiv kring vad de har för erfarenheter av att vistas på en förskola för att bidra med kunskaper om de äldsta förskolebarnens upplevelser genom att svara på tre frågeställningar vilka är; hur beskriver barnen sina upplevelser av leken, vilka upplevelser har förskolebarnen av de vuxna samt vad upplever barnen att en förskola behöver. Studien är kvalitativ och baseras på tre genomföranden där samtalspromenader och fokusgrupper som metod använts. Daniel Sterns intersubjektivitetsbegrepp har utgåtts ifrån, vars innebörd behandlar en ömsesidighet samt hur upplevelser delas i grupp, och resultatet har bearbetats utifrån en tematisk analys. Barnens upplevelser och erfarenheter presenteras på ett heltäckande plan för att på ett övergripande vis presentera ett resultat. Resultatet belyser tre teman där leken, vuxnas roll och barns perspektiv kring vad en förskola behöver lyfts fram. Leken ställer barnen i relation till att få utöva inflytande samt skapa kamratrelationer varpå temat rörande vuxnas roll bearbetar både en delaktighetsaspekt samt en kritik mot de vuxnas regler och beslut där en maktposition träder fram. Det sistnämnda temat presenterar barnens perspektiv kring vad en förskola behöver i förhållande till omsorg och fantasi. Studiens resultat påvisar barnens värde av att bli lyssnade till och inkluderade på förskolan.

AbstractIn the following text we analyse different perspectives in a meeting between a theatreand a visiting school class from grade six in the Swedish Primary School, in order toinvestigate the conditions for children’s participation and for making children’s ownvoices heard in professional theatres. Though it is common for Swedish theatre artists totry to understand and interpret children’s perspectives, it is rare for children to be giventhe opportunity to show their own perspectives in professional theatres in Sweden(Davet 2011 p. 18). The authors of this text have their theoretical base in a socioculturalperspective that gives that learning and creation of meaning and purpose takes place in asocial and cultural context (Vygotskij 1978). In the analysis of our material we havefound Feiwel Kupferberg’s (2009) theory on different creative regimens and Robert A.Harts (1992) descriptions of children’s participation useful. This is a casestudy and our primary method is qualitative interviews. Our informants are four pupils,one teacher, one theatre pedagogue and two theatre artists. The result shows that theartistic creative regimen and the pedagogical creative regimen are different and this hasan impact on how our informants approach the meeting between school and theatre, aswell as on how they think about making children’s voices heard in theatres. Formal andinformal demands and expectations present obstacles to working with children’sparticipation in a co-operation between school and theatre. The social reception after thetheatre performance has been an important part of the participating pupils’ experience.The pupils show enthusiasm about the thought of expressing themselves through theatretogether with teachers and theatre artists. We come to the conclusion that there is a needfor a change in professional roles among all the adult participants in this meeting if theywant to make children’s participation a reality. For this to happen they need to take itupon themselves to use their different professional skills to make children’s ownprojects come to life.Key words: children’s participation, children’s voices, creative regimen, democracy,radical aesthetics, theatre.

Every year, children are subjected to sexual and/or physical abuse or rape, by relatives and/or strangers. We know that it happens in society but due to a large number of unreported cases nobody knows the exact number. Once the children report sexual crimes, professionals argue about the child's credibility. The purpose of this essay is to analyze the district court's (tingsrättens) arguments in order to understand how girls' credibility is presented in relation to other evidence, after they are suspected of having been subjected to sexual abuse. The material we used was twenty-five court cases from district courts in Sweden, where children under the age of fifteen where suspected of having been subjected to sexual abuse. This essay is based on a qualitative method. The collected material has then been analyzed based on Hällgren Graneheim, Lindgren and Lundman's (2023) qualitative content analysis. We have also used Christie's (2001) theory of the Ideal Victim to analyze the children's role as victims. The result showed that most of the children in the court cases were considered credible by the district court. In contrast, the results showed that the defendants who did not receive a conviction lacked corroborating evidence, such as DNA-evidence, witnesses to corroborate their story, messages, photos or video clips. At last, the result showed that when the defendants admitted to the crime, the district court did not argue in quite as much detail about the plaintiff's credibility as in the other court cases.

This study focuses on how children reason about compost and composting in connection with their participation in a longer project that focused on sustainable development. The aim of the study is to learn more about children’s reasoning and how this can contribute to us as preschool teachers being able to develop science education in preschool. In this study, I have based my study as the children’s lifeworld in preschool and what it offers the children. The choice of method has been focusgroup interviews with the children and informal conversations with the teachers concerned. The result show that the children have knowledge about compost and composting, it could be read in the result that they described what happened in a compost and how worms work. The children did not have the opportunity to develop an understanding of the scientific concepts. The teachers used simpler concepts that the children were already familiar with so that the children would understand what happens in the compost. The conclusion shows how important it is that educators acquire increased knowledge and use scientific concepts to give the children the opportunity to develop understanding and knowledge of what the teaching is about. / Denna studie fokuserar på hur barn resonerar kring kompost och kompostering i samband med att de deltagit i ett längre projekt som fokuserat hållbar utveckling. Målet med studien är att lära mer om barns resonemang och hur detta kan bidra till att vi som förskollärare kan utveckla naturvetenskaplig undervisning i förskolan. I denna studie har jag utgått från förskolan som barnens livsvärld och vad den erbjuder barnen i form av möjligheter att genom delaktighet utveckla begrepp och kunskaper inom naturvetenskap med fokus på kompost och kompostering. Metodvalet har varit fokusgruppsintervjuer med barnen för att höra deras resonemang om kompostering. Informellt samtal med de berörda pedagogerna för att jag ville höra hur de hade planerat undervisningen.Resultatet visar att barnen har kunskaper om kompost och kompostering, det kunde utläsas i resultatet att de beskrev vad som hände i en kompost och hur maskar arbetar. Barnen hade inte fått möjlighet att utveckla förståelse för de naturvetenskapliga begreppen. Pedagogerna använde sig av lättare begrepp som barnen redan var bekanta med för att barnen skulle förstå vad som hände i komposten. I slutsatsen framkommer det hur viktigt det är att pedagoger skaffar sig ökade kunskap och använder naturvetenskapliga begrepp för att ge barnen möjlighet att utveckla begrepp, förståelse och kunskaper om naturvetenskap