• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 41
  • Tagged with
  • 41
  • 12
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kristendomen i läromedel : En studie om kristendomen i högstadiets läromedel

Pääkkönen, Mikael January 2011 (has links)
Studien undersöker hur kristendomen framställs i läromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien ämnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framställs i de olika läromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp från läromedel skrivna för lpo 94, då det ej har utkommit en större mängd läromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig på de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik.
2

Vilken matematikundervisning är relevantpå högstadiets grundsärskola?

Walfridsson, Ingegerd January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka om man som lärare bedriver en matematikundervisning med särskoleelever som bäst gagnar eleverna för att klara sig så bra som möjligt i vardagslivet. Tidigare forskning har visat att uppställningar av multiplikation och division är mer komplexa än man tidigare insett. Användningen av miniräknare i de tidiga skolåren stärker ofta problemlösningsförmågan och begreppsuppfattningen utan att försämra förmågan till skriftliga beräkningar. Med hjälp av intervjuer av elever på grundsärskolans högstadium har jag velat undersöka på vilken nivå i matematiken eleverna befinner sig på när det gäller multiplikation/division. Åtta elever fick cirka sju uppgifter att lösa. Resultatet visar att när eleverna får lösa välkända problem på ett laborativt sätt och med hjälp av miniräknare klarar de betydligt svårare uppgifter än annars. Min studie visar också att nya läromedel som är anpassade till ett laborativt arbetssätt och tekniska hjälpmedel i enlighet med läroplanen behövs för dessa elever.</p>
3

Synen på läxan och dess framtid. En kvalitativ intervjustudie om elevers syn på läxor i årskurs sju på <em>The International School of Helsingborg</em>, och hur arbetet med läxor på skolan kan förbättras till kommande läsår.

Rankin, Pernilla January 2010 (has links)
<p>Det primära syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elever i årskurs sju på <em>The International School of Helsingborg </em>(ISH) ser på olika aspekter av läxor. Syftet med studien är även att granska förhållandet mellan hur eleverna ser på läxor och hur deras lärare uppfattar samma arbetsmetod. Det tredje syftet med min studie är att pröva min hypotes om att arbetet med läxor på skolan inte fungerar optimalt och, med grunden i mitt empiriska material samt med stöd av aktuell forskning, föreslå en föreslå en förbättrad arbetsmetod för årskurs sju på ISH.</p><p>För att samla in det empiriska materialet som ligger till grund för min analys har jag jobbat med en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer. Materialet har jag sedan kategoriserat och analyserat med kritisk teori som vetenskapsteoretisk ansats.</p><p>Resultaten visade att många av både eleverna och lärarna var missnöjda med hur arbetet med läxor fungerade på skolan och att man var öppen för en förändring. Eleverna beskrev sitt missnöje bl.a. genom att förklara att läxorna inkräktade för mycket på deras fritid, att de blev mycket stressade av dem och att de upplevde att lärarna inte kommunicerade med varandra vilket i sin tur resulterade i att läxorna förekom i vågor som var svåra att kontrollera. Lärarna illustrerade sitt missnöje bl.a. med att berätta hur de kunde känna av att eleverna var stressade, hur andra lärare (inte de själva) gav mycket läxor och att lärarnas olika kulturella och professionella bakgrund var orsak till mycket av problemen med läxorna.</p>
4

Synen på läxan och dess framtid. En kvalitativ intervjustudie om elevers syn på läxor i årskurs sju på The International School of Helsingborg, och hur arbetet med läxor på skolan kan förbättras till kommande läsår.

Rankin, Pernilla January 2010 (has links)
Det primära syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elever i årskurs sju på The International School of Helsingborg (ISH) ser på olika aspekter av läxor. Syftet med studien är även att granska förhållandet mellan hur eleverna ser på läxor och hur deras lärare uppfattar samma arbetsmetod. Det tredje syftet med min studie är att pröva min hypotes om att arbetet med läxor på skolan inte fungerar optimalt och, med grunden i mitt empiriska material samt med stöd av aktuell forskning, föreslå en föreslå en förbättrad arbetsmetod för årskurs sju på ISH. För att samla in det empiriska materialet som ligger till grund för min analys har jag jobbat med en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer. Materialet har jag sedan kategoriserat och analyserat med kritisk teori som vetenskapsteoretisk ansats. Resultaten visade att många av både eleverna och lärarna var missnöjda med hur arbetet med läxor fungerade på skolan och att man var öppen för en förändring. Eleverna beskrev sitt missnöje bl.a. genom att förklara att läxorna inkräktade för mycket på deras fritid, att de blev mycket stressade av dem och att de upplevde att lärarna inte kommunicerade med varandra vilket i sin tur resulterade i att läxorna förekom i vågor som var svåra att kontrollera. Lärarna illustrerade sitt missnöje bl.a. med att berätta hur de kunde känna av att eleverna var stressade, hur andra lärare (inte de själva) gav mycket läxor och att lärarnas olika kulturella och professionella bakgrund var orsak till mycket av problemen med läxorna.
5

Vilken matematikundervisning är relevantpå högstadiets grundsärskola?

Walfridsson, Ingegerd January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka om man som lärare bedriver en matematikundervisning med särskoleelever som bäst gagnar eleverna för att klara sig så bra som möjligt i vardagslivet. Tidigare forskning har visat att uppställningar av multiplikation och division är mer komplexa än man tidigare insett. Användningen av miniräknare i de tidiga skolåren stärker ofta problemlösningsförmågan och begreppsuppfattningen utan att försämra förmågan till skriftliga beräkningar. Med hjälp av intervjuer av elever på grundsärskolans högstadium har jag velat undersöka på vilken nivå i matematiken eleverna befinner sig på när det gäller multiplikation/division. Åtta elever fick cirka sju uppgifter att lösa. Resultatet visar att när eleverna får lösa välkända problem på ett laborativt sätt och med hjälp av miniräknare klarar de betydligt svårare uppgifter än annars. Min studie visar också att nya läromedel som är anpassade till ett laborativt arbetssätt och tekniska hjälpmedel i enlighet med läroplanen behövs för dessa elever.
6

Svenska - Bild i samspelBild- och svensklärares syn på ämnesövergripande arbetssätt i bild och svenska.

Ekman, Åsa January 2013 (has links)
No description available.
7

Läxan och läraren : Fem högstadielärare intervjuas om läxan, dess syften och inverkande faktorer

Nilsson, Erik January 2012 (has links)
En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielärares syn på läxor. Fem lärare deltog. Lärarna ser på läxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnesträning. Också syften av fostrande karaktär nämns. En negativ konsekvens av läxor kan vara stress enligt lärarna. Läxarbetet påverkas av en mängd faktorer, centralt är elevens föräldrar. Lärarnas syn på förälderns inverkan diskuteras utifrån kvantitativa forskningsresultat, men också utifrån Bourdieus teori om symboliskt kapital. Förälderns praktiska inverkan i läxarbetet betonas av lärarna. Lärarna ser en skarp gräns mellan arbetstid och fritid, men tycker inte att läxan är problematisk ur det perspektivet och menar sig heller inte ha stort inflytande av skolungdomarnas fritid.
8

En salig blandning av skolbakgrunder : Andraspråkselevers måluppfyllelse och dilemman i matematik

Sjögren, Liselotte January 2015 (has links)
Detta är en kvalitativ intervjustudie som utförts på en 7-9 grundskola. Studien syftar till att ge en fördjupad syn av hur andraspråkselever upplevde matematikundervisningen i sina forna hemländer och i jämförelse med den svenska matematikundervisningen de möter. Syftet är även att söka svar på hur andraspråkseleverna skulle vilja bli stöttade för att nå högre måluppfyllelse. Statistik från Skolverket visar att elever med utländsk bakgrund har svårare att nå målen i matematik än elever med svensk bakgrund. Undersökningen visar att eleverna har problem med det svenska språket vilket i sig är ett hinder när de ska lära sig matematik men de tycker samtidigt att de svenska matematiklärarna är duktiga på att förklara så att de förstår. I undersökningen berättade några elever som hade en längre svensk skolgång bakom sig att matematiken hade börjat bli svårare nu när deras kunskaper och förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt som de hade lärt sig i sina hemländer inte räckte till. Därför är det viktigt att matematiken stöttas upp med studiehandledning på deras modersmål så att andraspråkselevers förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt inte stannar av bara för att undervisningsspråket är på svenska. Avslutningsvis kan man säga att när man jämför de nio intervjuade ungdomarnas matematikundervisning från sina forna hemländer med den svenska undervisningen är det primärt längden och kvalitén av deras matematikundervisning som skiljer och det visar sig vara en salig blandning av skolbakgrunder.
9

Övergången till gymnasiet : Upplevelsen hos elever med läs- och skrivsvårigheter

Holm, Åsa January 2017 (has links)
Syftet med denna studie var att belysa övergången från årskurs nio i grundskolan till det kommunala gymnasiet utifrån specialpedagogiska perspektiv genom att beskriva och analysera hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever övergången. Forskningsansatsen för detta arbete var kvalitativ. Datainsamlingsmetoden skedde i form av halvstrukturerade retrospektiva intervjuer med sju elever, flickor och pojkar, i gymnasiets årkurs ett och två från såväl studieförberedande som yrkesförberedande program. Materialet från intervjuerna analyserades sedan utifrån tre specialpedagogiska perspektiv på lärande; det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet diskuterades i relation till tidigare forskning om övergångar. Studiens resultat visade att eleverna vid övergången känner oro och stress och att hur de bemöts av såväl lärare som klasskompisar hade betydelse. I denna studie var det tydligt att det är det kompensatoriska perspektivet som är det rådande. Det innebär att eleverna ser sig själva som bärare av problemet och att de kompenseras för sina läs- och skrivsvårigheter i skolan.
10

Musiklärarens möjligheter : Fyra lärares ramfaktorer i bedömning av elever

Offerlind, Johan January 2019 (has links)
Syftet är att titta på fyra lärares förutsättningar för bedömning utifrån deras ramfaktorer, innefattandes resurser i form av instrument, lektionstid, om undervisning sker i hel, eller halvklass och om  lärarna anser att detta påverkar deras möjlighet att bedöma eleverna.   Musikundervisningen har sett olika ut längs med åren, där olika moment stått i fokus. I och med Lgr11 kommer digitaliseringen in. Skolinspektionens granskning visar att många lärare inte är behöriga i musikämnet, vilket bland annat påverkar musikskapandet. Den visar även att många lärare saknar förutsättningar för att undervisa och ge en rättvis bedömning.   Tidigare forskning visar att olika ramfaktorer styr hur undervisningen kan bedrivas. Ekonomi, klasstorlek och tid är några av de faktorer som påverkar, tillsammans med kursplanen. Beroende på hur läraren tolkar styrdokumenten kommer bedömningen att se olika ut mellan skolor.   För att se hur musiklärare själva ser på dessa faktorer, intervjuade jag fyra lärare med olika ålder, samt olika bred erfarenhet i yrket.   Resultatet visar att faktorer som gruppstorlek, lokaler, utrustning, samt tid påverkar lärares förutsättningar för bedömning. Även brist på tillgång till digitala verktyg visades.

Page generated in 0.0491 seconds