Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Stockholms stads renoveringsprojekt Järvalyftet som fallstudie söka skapa förståelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsområden ser på och använder sig av brukarmedverkan. För att nå denna förståelse ämnar jag att besvara följande frågeställningar: Hur uppnås ett aktivt deltagande hos de boende? På vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn på brukarmedverkan? Vilka effekter förväntar sig de ansvariga att ett deltagande från de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet Järvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel från tidigare brukarinflytandeprojekt använts. För att analysera materialet använder jag mig av Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvärderingsmodell av kommunikativa processer. Resultatet blir en djupgående diskussion kring hur aktörernas syn på brukarinflytande, kommunikation med de boende och handlande påverkar utfallet av en renoveringsprocess.

Sammanfattning   Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.     Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård   Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman.   Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten. Patientens möjlighet till delaktighet hämmas av den traditionella hierarkiska strukturen i den psykiatriska vården, vilken initierar patientens känsla av maktlöshet och uppgivenhet.   Diskussion: För patienterna krävdes det mer än allmän snällhet och information av vårdarna för att de skulle kunna uppleva sig som delaktiga i en jämställd vårdrelation. Det är först när stödet och informationen förmår möta patientens livsvärld som en genuin delaktighet uppnås.      Nyckelord: patientdelaktighet, brukarmedverkan, psykiatrisk vård, psykisk hälsa / Abstract   Background: When a person becomes a patient in psychiatric care they often feel omitted to the kindness of the care givers. They can often have a history of fragile and weak autonomy and their own involvement and participation in care can sometimes be difficult to distinguish. Patients’ rights, autonomy, influence and responsibility in health care is in many ways in focus today, the matter is therefore of great importance.   Aim: To describe patients' experiences of participation in psychiatric care.   Method: The method is a literature review where 14 scientific articles that matches the purpose and questions for the study have been sought out. The method for analyzing is based on a qualitative content analysis in which meaningful units have been identified and coded into categories to form central themes. Result: The result are presented in five central themes; being seen, to know, to start from the patient's perspective, to have control and empowerment and as being hindered by their illness suffering, with its sub-themes. The result shows that affirmation from the caregiver is important to create conditions for the patient’s involvement. If a patient has a feeling of being seen, heard, understood, respected as an individual and confirmed by caregivers, a mutual give and take in relationships arise, and provide a good basis for participation. The Patient's possibility to be involved is hampered by the traditional hierarchical structure of mental health services, which initiates the patient's sense of powerlessness and despair. Discussion: For the patients, it took more than general kindness and useful information to enable them to experience themselves as equal participants of a care relationship. It is only when the support and information is able to meet the patient's reality as a genuine involvement is achieved.   Keywords: patient participation, user involvement, psychiatric care, mental health

Author: Gabriella Agné and Helena Larsson Title: Disability policy program – a case study of a municipals implementation of UNs Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Supervisor: Marianne Westring-Nordh Assessor: Ulf Drugge This study aims to examine how a small municipal in southern Sweden works with the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities and examine the assistant officers knowledge about this work and user organizations inclusion and user involvement. The study operates from a qualitative approach based on the results of nine semi-structured interviews with local politicians, assistance officers and representatives from three different user organizations. The results show that the municipal has chosen to work with the implementation of the convention by creating policy programs for their departments through dialogue with user organizations, and by mapping the accessibility to public places. The results also show that the assistant officers have been given no information regarding the convention or the policy programs from their employers and instead operate from national legislations and prepositions. The user organizations feel that they were initially included in the process, but that their impact has later been removed due to structural reorganization.

This study aims to describe and analyse the ideas behind and the function of the NGO Maskrosbarn’s advocate services for children (barnombud) during child welfare investigations. The main focus is the advocate services relation to children’s participation. The study has a qualitative case-study approach and contains documents from the local authorities and interviews with eight representatives in six different positions such as child advocates, youth and social workers. An analysis has been made using Shier’ (2001) and Hart’s (1992) theories of child participation and theories about human service organisations (Hasenfeldt, 1983), the New Institutional Theory (Meyer & Rowan, 1977) and the street-level bureaucrat theory (Lipsky, 1980). One main obstacle for child participation in child welfare investigation, shown in the study, is organisational conditions and social workers’ position in public authority. By creating a relationship built on trust, the child advocate supports the child in the investigation process and has the ability to increase the child’s participation and thereby overcome the gap between the social worker and the child. This study highlights the importance of an active cooperation between the child advocate services and the social services, and also of a shared view on the meaning of participation.