No description available.

A hermeneutic study about how preschool teachers cater for children’s need of sleep, rest and recovery in cooperation with parents. This study aims to explore how preschool teachers view the term care. The questions posed are designed to inquire how preschool personnel view the care needs of children in the area of sleep, rest and recovery, and how communication with caregiver functions. Furthermore, the study explores how preschool personnel creates conditions for sleep, rest and recovery for children. The material basis for the study consists of a quantitative survey of 33 answered questionnaires, and a qualitative survey of eight interviewed preschool personnel. Pre-existing studies have been used to clarify the term “care” and how the body and brain is affected by sleep, rest and recovery. The study proceeds from the ecological theory of development and takes a hermeneutic approach with the goal to understand how different systems effect how children´s need for care is met. The results of the study suggest that preschool personnel view “care” as a fundamental condition for the children´s ability to fully assimilate the education that the preschool offers. Furthermore, some of the questioned suggests that “care” ought to incorporate caregivers, and the communication between caregivers and the preschool. It is discovered that it is not always enough to share scientific knowledge regarding sleep with the caregivers, but rather that, how the children need of care in mentioned area is communicated, determines if the caregivers are reached or not. It further seems important for preschool personnel to be able to meet the care demands of the caregivers, so to create a long-term trust and collaboration between them and the preschool in order to cater to the individual needs of the child. Preschool personnel highlight the importance of creating conditions for sleep, rest and recovery, that are both spontaneous and structured in nature, so to best see to children's needs. However, some factors seem to challenge the ability for preschool personnel to create conditions for the full range of individual needs of children. The study also shows how higher levels of preschool management, such as principals or politicians indirectly effect how teachers actualize the term “care”. / Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolan skildrar begreppet omsorg. Frågeställningarna avser att undersöka hur pedagoger ser barns omsorgsbehov gällande sömn, vila och återhämning, samt hur kommunikationen kring ämnet fungerar med vårdnadshavare. Vidare undersöker studien hur pedagoger skapar förutsättningar för vila och återhämtning i förskolan. Det insamlade materialet består av en kvantitativ förundersökning med 33 enkätsvar, samt åtta kvalitativa intervjuer från pedagoger med olika befattningar. Tidigare forskning har använts för att belysa begreppet omsorg samt hur hjärnan och kroppen påverkas av sömn, vila och återhämtning. Studien grundar sig i den utvecklingsekologiska teorin samt en hermeneutisk forskningsansats som avser att skapa förståelse för hur olika system påverkar hur barnens omsorgsbehov tillgodoses. Resultatet i studien skildrar att pedagoger i förskolan ser omsorg som en grundläggande förutsättning för att barnen ska kunna tillgodose sig den utbildning förskolan erbjuder. Vissa av de intervjuade pedagogerna anser att begreppet omsorg bör inkorporera vårdnadshavare och kommunikationen mellan dem och förskolan. Det har framkommit att det inte alltid räcker med att förmedla vetenskaplig kunskap om sömn till vårdnadshavare. Det är snarare en fråga om hur barnets behov av sömn kommuniceras som avgör om pedagoger når fram till vårdnadshavare eller inte. Det verkar sedermera vara betydande för pedagoger att kunna bemöta vårdnadshavarnas behov av trygghet för att skapa ett långsiktig förtroende och samarbete mellan förskola och hem om hur barnets individuella behov skall tillgodoses. Pedagogerna som deltog i studien belyser vikten av att skapa tid och plats både planerat och spontant, samt på ett varierat sätt, för att kunna tillgodose barns behov av vila och återhämtning. Dock framkommer olika faktorer som utmanar arbetet med att skapa förutsättningar som tillgodoser alla barns behov. Studien belyser även att förskolans högre befattningar som rektorer och politiker indirekt påverkar hur pedagoger omsätter begreppet omsorg i praktiken.

Denna studie syftar till att studera barns perspektiv kring vad de har för erfarenheter av att vistas på en förskola för att bidra med kunskaper om de äldsta förskolebarnens upplevelser genom att svara på tre frågeställningar vilka är; hur beskriver barnen sina upplevelser av leken, vilka upplevelser har förskolebarnen av de vuxna samt vad upplever barnen att en förskola behöver. Studien är kvalitativ och baseras på tre genomföranden där samtalspromenader och fokusgrupper som metod använts. Daniel Sterns intersubjektivitetsbegrepp har utgåtts ifrån, vars innebörd behandlar en ömsesidighet samt hur upplevelser delas i grupp, och resultatet har bearbetats utifrån en tematisk analys. Barnens upplevelser och erfarenheter presenteras på ett heltäckande plan för att på ett övergripande vis presentera ett resultat. Resultatet belyser tre teman där leken, vuxnas roll och barns perspektiv kring vad en förskola behöver lyfts fram. Leken ställer barnen i relation till att få utöva inflytande samt skapa kamratrelationer varpå temat rörande vuxnas roll bearbetar både en delaktighetsaspekt samt en kritik mot de vuxnas regler och beslut där en maktposition träder fram. Det sistnämnda temat presenterar barnens perspektiv kring vad en förskola behöver i förhållande till omsorg och fantasi. Studiens resultat påvisar barnens värde av att bli lyssnade till och inkluderade på förskolan.