No description available.

No description available.

<p>Namn: Film i undervisning – pest eller fest? Ett elevperspektiv.</p><p>Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)</p><p>Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10p</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program. Fokusgrupperna har gett svar på hur eleverna uppfattar att lärare använder sig av film i skolan. Vad som har varit bra respektive dåligt genom elevernas skolgång och hur litteraturen i bakgrundsforskning stämmer överens med elevernas åsikter.</p><p>Skillnaden mellan grupperna var stor och en av grupperna hade förhållandevis enkel syn på vad som var bra film och inte, medan den andra gruppen problematiserade kraftigt och hade flera punkter på vad som behövs för att använda film i undervisning. Första gruppen kände att filmer ofta användes på fel sätt med för litet diskussioner efteråt och den andra gruppen pekade på att underhållningsvärdet i filmen var den viktigaste delen.</p><p>Konklusionen är att film i undervisningen är bra och att det är ett varierande sätt att ha en lektion på, men att uppföljning på filmen är uppskattat. Även att filmens underhållningsvärde bör vara högt.</p><p>elevperspektiv, fokusgrupper, film i undervisning, det utvidgade textbegreppet.</p>

Namn: Film i undervisning – pest eller fest? Ett elevperspektiv. Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007) Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10p Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program. Fokusgrupperna har gett svar på hur eleverna uppfattar att lärare använder sig av film i skolan. Vad som har varit bra respektive dåligt genom elevernas skolgång och hur litteraturen i bakgrundsforskning stämmer överens med elevernas åsikter. Skillnaden mellan grupperna var stor och en av grupperna hade förhållandevis enkel syn på vad som var bra film och inte, medan den andra gruppen problematiserade kraftigt och hade flera punkter på vad som behövs för att använda film i undervisning. Första gruppen kände att filmer ofta användes på fel sätt med för litet diskussioner efteråt och den andra gruppen pekade på att underhållningsvärdet i filmen var den viktigaste delen. Konklusionen är att film i undervisningen är bra och att det är ett varierande sätt att ha en lektion på, men att uppföljning på filmen är uppskattat. Även att filmens underhållningsvärde bör vara högt. elevperspektiv, fokusgrupper, film i undervisning, det utvidgade textbegreppet.

This study compares the novel Svinalängorna by Susanna Alakoski and the film version, based on the theme of exclusion. The study aims to see the potential the film can have in comparison with the book when it comes to representing the theme of exclusion in the teaching of literature as part of the upper secondary subject of Swedish. This has been investigated using coding and analysis of narrative technique. Key scenes have then been set in relation to multimodality. The result shows that exclusion generally seems to be depicted in the same way in the book and the film. At the same time, the products differ in their focus on different aspects of exclusion. The aspect of poverty, for example, is more prominent in the book, while social problems are more prominent in the film. The fact that the film is multimodal was found to reinforce the exclusion, and the result shows that the film is probably best suited for use in teaching from the point of view of film as comparison.

Syftet med detta arbete har varit att bekräfta att film är användbart och bör dessutom enligt styrdokument användas i undervisningen. Vi ville veta hur lärare går till väga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda på vilka hinder lärare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film är användbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjälp av enkätundersökningar bland lärare på gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lärare använder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever. Vi gjorde enkätundersökningar med skolledare och frågade dem om vilka hinder de upplever, och om ekonomiska förutsättningar.Vi gjorde även en enkätundersökning med sakkunniga inom området rörlig bild och andra medier. Vi frågade om deras syn på fördelar, hinder och framtid för rörlig bild i undervisningen. Vi gjorde också en telefonintervju med en film- och videodistributör.Arbetet med media ska enligt styrdokument idag ingå i undervisningen. Trots ett aktivt arbete i Malmö de senaste decennierna har detta inte gett resultat fullt ut i skolorna. Vi märker i vår undersökning att svaren på vissa frågor skiljer sig mellan äldre och yngre lärare. I arbetet framlägger vi de hinder som lärare, skolledare och sakkunniga upplever. För att komma över dessa hinder använder dock många lärare sig av rörlig bild på ett olagligt sätt, många utan att vara medvetna om de regler som råder.

Enligt läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011, reviderad 2018, ska elever ges möjlighet att möta film i svenskundervisningen. Även om det inte uttrycks explicit i kursplanen för svenska framkommer det trots allt i följande beskrivning att film ska inkluderas i undervisningen: ”texter som kombinerar ord, bild och ljud [...]” (Skolverket, 2018, s. 260). Denna studies syfte är att undersöka hur lärare arbetar med spelfilm i svenskämnet i årkurs 4- 6. För att uppfylla detta syfte utformades följande frågeställningar: I vilken utsträckning används spelfilm? Hur används spelfilm? I vilket syfte används spelfilm? Studien har sin utgångspunkt i två vetenskapliga teorier, den sociokulturella teorin och den socialsemiotiska teorin. Undersökningen utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem lärare delgett sitt arbete med spelfilm i svenskundervisningen. I resultatet framkommer det att samtliga lärare arbetar med spelfilm med att detta sker på olika vis, med olika syften och i varierande utsträckning. Film används oftast i kombination med skönlitteratur men det förekommer även att film används utan att kombineras med skönlitteratur. Lärarna framför fördelar med film i undervisning och menar att det är ett bra sätt att anpassa och variera sin undervisning på samt att film kan levandegöra en berättelse genom att förse elever med bilder vilket inte erbjuds vid läsning av ett skönlitterärt verk. / According to a curriculum for compulsory school, pre-school class and leisure-time school 2011, revised in 2018, students will be given the opportunity to meet film in Swedish teaching. Although it is not explicitly expressed in the syllabus for Swedish, it is nevertheless apparent in the following description that film should be included in the teaching: "texts that combine words, images and sounds [...]" (Swedish National Agency for Education, 2018, p. 260). The purpose of this study is to investigate how teachers work with motion picture in the Swedish topic in grades 4-6. To fulfill this purpose, the following issues were formulated: To what extent are motion picture used? How to use motion picture? For what purpose are motion picture used? The study is based on two scientific theories, the socio-cultural theory and the social semiotic theory. The study consists of qualitative semi-structured interviews where five teachers submitted their work with motion picture in Swedish teaching. In the result, it appears that all teachers work with motion picture but with the fact that this is done in different ways, with different purposes and to varying degrees. Film is most often used in combination with fiction but it also occurs that film is used without being combined with fiction. The teachers present advantages of film in teaching and state that it is a good way to adapt and vary their teaching, but also that film can bring a story to life by providing students with pictures which is not offered when reading a fictional work.

I historieundervisningen i den svenska grundskolan blir det allt vanligare att lärare använder historisk spelfilm som inslag. Forskning inom området från både USA och Sverige visar dock på att användandet av spelfilm i historieundervisningen står inför en rad didaktiska dilemman. Dessa dilemman har dels att göra med på vilket sätt läraren utformar den spelfilmsbaserade undervisningen, dels vilken slags medvetenhet och förmåga till kritiskt seende och reflektion eleverna uppvisar i sina möten med spelfilm. Samtidigt visar forskning att om lärare besitter kunskaper och insikter både om den historiska spelfilmens didaktiska utmaningar som om dess möjligheter kan en sådan undervisning i allra högsta grad bidra till en hos eleverna utvecklad historielitteracitet. Syftet med föreliggande explorativa fallstudie är att undersöka huruvida och i vilken utsträckning spelfilmsbaserad historieundervisning kan sägas ge upphov till meningsskapande processer där historielitteracitet hos elever utvecklas. Studien har som yttersta teoretiska ramverk det sociokulturella perspektivet som ser på lärande som något som uppstår i en social gemenskap där individen alltid står i relation till det kollektiva och där lärandet är resultatet av individers kognitiva utveckling så som den sker i relation till det som händer i samspelet med andra. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en observerande fallstudie med explorativa samt intervenerande inslag genomförts och detta i kombination med en semistrukturerad intervju med berörd lärare. Studiens viktigaste resultat är att för att en historieundervisning med spelfilmsinslag ska inneha potentialen att förse elever med möjligheter till såväl meningsskapande som utvecklande av historielitteracitet behöver läraren ge eleverna möjligheter att förutom att möta, utveckla och analysera kunskap, även använda denna kunskap i en mellanmänsklig lärandemiljö där utrymme för klassrumsdiskussioner skapas. / <p>SO</p>