<p>Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fåtal lärares resonemang kring att använda historisk film i sin undervisning. Fyra lärare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjälp av en hermeneutisk utgångspunkt.</p><p>Undersökningen visar att lärare har olika skäl att använda sig av spelfilm när de undervisar i historia, och att de ser olika på spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha någon hjälp och stöttning av styrdokumenten när det gäller hur de skulle kunna använda alternativa läromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan användas som ren underhållning, men även för att hjälpa till att skapa ökad inlevelse och ökade färdigheter i historieämnet.</p><p>Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning</p>

Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fåtal lärares resonemang kring att använda historisk film i sin undervisning. Fyra lärare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjälp av en hermeneutisk utgångspunkt. Undersökningen visar att lärare har olika skäl att använda sig av spelfilm när de undervisar i historia, och att de ser olika på spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha någon hjälp och stöttning av styrdokumenten när det gäller hur de skulle kunna använda alternativa läromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan användas som ren underhållning, men även för att hjälpa till att skapa ökad inlevelse och ökade färdigheter i historieämnet. Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning

<p>Studien undersöker gymnasielärares förhållningssätt till mediet spelfilm. Inledningsvis presenteras de tankar som ligger bakom val av forskningsområde. Undersökningen berör i bakgrundsbeskrivningen receptionsteorier och förhållningssätt till populärkultur i både samhälle och skola. Undervisningsaspekten relateras till kursplanen där tolkningspotentialen av denna utgör en problematik, men också möjligheter. Lärarna utgår till viss del från sina privata förhållningssätt till spelfilm när de använder den i undervisningen men kan också inta ett helt nytt. Slutsatsen blir att förhållningssätten och undervisningen skulle kunnat se annorlunda om de själva fått betydande undervisning i hur de ska hantera medier i undervisningen samt om kursplanen innehållit mål och progression beträffande arbetet med medier. Erfarenhetspedagogik diskuteras som ett sätt att förankra teorier om den för ungdomar så viktiga populärkulturen, i detta fall spelfilm, i klassrummet.</p>

Studien undersöker gymnasielärares förhållningssätt till mediet spelfilm. Inledningsvis presenteras de tankar som ligger bakom val av forskningsområde. Undersökningen berör i bakgrundsbeskrivningen receptionsteorier och förhållningssätt till populärkultur i både samhälle och skola. Undervisningsaspekten relateras till kursplanen där tolkningspotentialen av denna utgör en problematik, men också möjligheter. Lärarna utgår till viss del från sina privata förhållningssätt till spelfilm när de använder den i undervisningen men kan också inta ett helt nytt. Slutsatsen blir att förhållningssätten och undervisningen skulle kunnat se annorlunda om de själva fått betydande undervisning i hur de ska hantera medier i undervisningen samt om kursplanen innehållit mål och progression beträffande arbetet med medier. Erfarenhetspedagogik diskuteras som ett sätt att förankra teorier om den för ungdomar så viktiga populärkulturen, i detta fall spelfilm, i klassrummet.

I denna uppsats har vi valt att undersöka hur fem lärare, aktiva och blivande, använder sig av historisk spelfilm i undervisningen. Detta har i första hand gjorts utifrån fyra olika frågeställningar men som ibland visade sig flyta ihop med varandra. Fokus ligger bland annat på vilka problem respondenterna anser användningen av filmmediet kan föra med sig och hur man som lärare ska förhålla sig till detta. Syftet har också varit att undersöka hur respondenterna ser på det omdiskuterade begreppet "historiemedvetande". Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de enskilda respondenterna. I förarbetet upptäckte vi att ett antal författare pekade på att spelfilmerna ofta sa mer om sina respektive produktionskontexter än den faktiska händelse de försökte skildra. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna i första hand vill använda mediet för att visa på ett historiskt skeende och skapa en kontinuitet, känsla och ett sammanhang för eleverna. De problem som de tillfrågade ansåg kunde uppkomma vid användning av mediet grundade sig till största delen i att eleverna tycks sakna kunskaper i källkritik. Respondenterna hade även en relativt enig syn på begreppet "historiemedvetande"

This is the first investigation of the activity with feature film (video) in Swedish publiclibraries.Due to the Swedish copyright legislation, the activity with feature film in Swedish publiclibraries was not possible until an agreement was set between Kommunförbundet and SverigesVideodistributörers Förening in 1989.My investigation is based upon a form that I made in cooperation with Statens kulturråd.The form was sent to the main public libraries in the 286 municipals in Sweden. 250 (87 percent) of the public libraries answered the questions. 130 (52 per cent) of the libraries whoanswered had an activity with feature film.The main reason the libraries bought feature film, was that they hoped that feature filmwould attract new visitors to the library. The investigation also showed that high costs forhiring feature films has a negative influence on the lending of feature films.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie med fokus på urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm. Uppsatsen syftar till att undersöka svensklärares syn på svenskämnet och hur den i sin tur påverkar urvalsprocessen samt hur lärarna ser på upphovsrätt och andra lagar som finns att förhålla sig till när skönlitteratur läses och spelfilm visas i klassrummet. Genom livsvärldsintervjuer med lärare som arbetar i den senare grundskolan och gymnasieskolan har urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm analyserats. Uppsatsen använder en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats och tematisk analys för att förklara hur lärarna reflekterar kring uppsatsens frågeställningar. Uppsatsens resultat visar att lärarnas syn på svenskämnet förändras beroende på syftet med undervisningen, till exempel kan undervisningen vara både erfarenhetsfokuserad och text estetiskt fokuserad om det är lärarens syfte med undervisningssituationen, och att det i sin tur påverkar urvalsprocessen. Resultatet visar att lärarna tydligt tar elevgruppen i beaktande när urvalet sker, innehållet och språket i skönlitteraturen och spelfilmen måste vara anpassat för elevgruppen utan att utmana gruppen eller enskilda elever på ett provocerande sätt. Även upphovsrättsliga aspekter och diskussioner med kollegor påverkar urvalet av skönlitteratur och spelfilm i skolan. Kring urvalet av spelfilm är åldersgräns och våldsinnehållet viktiga komponenter i urvalsprocessen.

Önskan att ta reda på hur lärare arbetar med film som pedagogiskt verktyg när manundervisar i religionskunskap och livsfrågor är centralt i vårt examensarbete. Vikommer även att redogöra för hur man kan använda sig av spelfilm för att förmedla ochbelysa livsfrågor i religionsundervisningen. Dessa teman kommer att utforskas genomreligionsdidaktik samt andra didaktiska teorier om hur spelfilm kan användas iklassrummet. Vi kommer i detta examensarbete redogöra för vad den tidigareforskningen kommit fram till gällande vårt valda fokusområde. Detta görs för attytterligare stärka kunskapen kring användandet av spelfilm när man belyser livsfrågor ireligionsundervisningen. Vi har undersökt hur lärare arbetar med film och livsfrågor ireligionskunskapen. Med enkätundersökningen och intervjuerna framställdes ett resultatsom visar filmens för- och nackdelar som pedagogiskt verktyg, samthur lärarens för- och efterarbete kan se ut när man använder film som det huvudsakligaläromedlet. Resultatet som vi kom fram till presenteras sedan i form av text ochdiagram. Diskussionen kommer att föras utifrån de teoretiska perspektivet, tidigareforskning, resultatet samt egna reflektioner.

No description available.

Denna uppsats har i sitt syfte att visa vilken betydelse spelfilmer har för elevernas historiemedvetande. Jag frågade mig själv frågan hur lärare och kursplaner ser på historiska spelfilmer. Jag har använt intervjuer i min uppsats att få svar på mina frågor. Denna uppsats har gjorts i syfte att visa hur spelfilm påverkar lärare och elever. Jämförelser görs i uppsatsen mellan mina svar från intervjuer och tidigare forskning. / This essay has in its aim to expose which meaning fiction films have for the students' history awareness. I asked myself questions how teachers and course plans relate to historical fiction films. I have used interviews in my essay to find answers to my questions. This essay is done in order to concern the matter about how historical fiction films influence us and not in order to prove something. Comparisons are done in the essay between my answers of the interviews and earlier research.