<p>This thesis aims to examine how teachers who teach the Swedish subject, uses film in their education. The survey was given to 30 of these teachers in Nykoping, half which are working in junior high schools, and half which are working in high schools. One important</p><p>condition to this works implementation, is the existence of the widen text concept that points to that all media is a concept that can be read and analysed. This is the attitude that The National Agency for Education aims at in different govern documents. The National Agency for education also request teachers to give the students tools to the media literacy that the society demands. To be able to interpret and analyse film is part of this media literacy. This papers result is that the majority of the selected group are showing film in their teaching, however not more than once or twice per year. The premier reason to why they are showing film is to complement their literature education and to create a foundation for discussion.</p>

This thesis aims to examine how teachers who teach the Swedish subject, uses film in their education. The survey was given to 30 of these teachers in Nykoping, half which are working in junior high schools, and half which are working in high schools. One important condition to this works implementation, is the existence of the widen text concept that points to that all media is a concept that can be read and analysed. This is the attitude that The National Agency for Education aims at in different govern documents. The National Agency for education also request teachers to give the students tools to the media literacy that the society demands. To be able to interpret and analyse film is part of this media literacy. This papers result is that the majority of the selected group are showing film in their teaching, however not more than once or twice per year. The premier reason to why they are showing film is to complement their literature education and to create a foundation for discussion.

Abstrakt I´m too ashamed to show you är ett undersökande projekt som består dels av filmen Satisfaction (2011) och dels av uppsatsen Lucifer – Ljusbringaren i rummet, om olika filmvisningskontexter. Projektet är en observation och analys av visningssammanhangets betydelse för filmmediet och hur man som besökare är med och konstruerar de rumsliga konventionerna för den rörliga bilden. Titeln Lucifer anspelar dels på ordets latinska innebörd (lucem ferre) som betyder ljusbringaren och dels på att Lucifer inom den kristna mytologin har identifierats med Satan. Bildskärmar eller projiceringar bringar ljus till rummet och Tv:n har också ofta liknats vid en lägereld. Samtidigt har bildskärmar i olika tider setts som ett hot mot samhället, med videovåld, våldspornografi, videospelsvåld, och beskyllts för att vara både fördummande och att man blir fyrkantig i ögonen om man tittar för länge på den. Projektet är framförallt en jämförande studie av porrfilmens -, spelfilmens - och konstfilmens visningsinrättningar och dess betydelse för upplevelsen. I filmen Satisfaction som är en undersökande lek med de skilda filmgenrernas konventioner, har jag utgått från en porrfilm som jag omarbetat och senare visat i en utställningskontext. Detta för att försöka se vad som händer med ursprungsfilmen och hur man som betraktare också förhåller sig till den nya filmen i utställningsrummet. Blir det porrfilm, videokonst eller kortfilm? Undersökningen bygger framförallt på intervjuer och deltagande observationer på respektive inrättning. Och utifrån min förförståelse och i mötena med de olika institutionerna har jag fått en ökad förståelse för deras olika synsätt och förhållningsätt till filmmediet. Filmmediets presentationsformer utvecklas hela tiden och i takt med ny teknologi sker det också förflyttningar mellan hur vi väljer att använda filmmediet i hemmet och hur vi konsumerar det i mer offentliga sammanhang. De olika visningsinrättningarna måste förhålla sig till filmmediet på olika sätt, faktorer som ekonomi, visningstraditioner och ändamål spelar in. Men det är svårt att veta om det är det filmen som skapar rummet eller rummet som skapar filmen.

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students. The teachers are aware of the insufficiencies in historical movies but sometimes use that for their advantage. The biggest concern is not the historical viewpoint movies tend to have, it’s the technical problems and how the movies tend to take a long time to process. The movies are long and they have to give student time to discuss and talk about the film after the movie ends.   The essay is built on six teacher’s viewpoint on historical films and teaching and also theory’s about what influence these films has on student’s historical memory. It also investigates what the Swedish teaching plans says in the matter of using popular culture in an educational purpose.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna. Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade. En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia. Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna.</p><p>Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade.</p><p>En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia.</p><p>Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.</p>

Examensarbetet är ett utvecklingsarbete som behandlar hur lärare kan använda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se på hur olika yrkeshistoriker ser på spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt är Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt närmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas är källkritik. Här fokuserar jag på Tommy Gustafssons artikel om relationen mellan källkritiken och filmen. Detta följs av en uppgift som ämnar introducera ett arbetsområde om källkritik. Detta görs genom att eleverna ser scener ur filmen Der Utergang (2004). Det andra ämnet handlar om historisk identitet. Jag använder mig av Ulf Zanders bok som diskuterar hur vi ser på ”de andra” och vad det säger om oss. Uppgiften som följer handlar om hur vi i väst väljer att porträttera muslimer genom film. Det tredje och sista temat är historiebruk. Samt hur vi använder och använt historia i filmindustrin för att framföra budskap. Detta följs av en arbetsuppgift om historiebruk. I uppgiften arbetar man med film för att illustrera olika former av historiebruk. Uppgifterna som utgår efter dessa teman är även anpassade efter kursplanerna i Lgr 94. Men kommer även att kunna användas då Lgr 11 träder i kraft. En mer ingående diskussion om uppgifterna och hur de anpassar sig till de nya kursplanerna återfinns slutdiskussionen. / An essey on the use of movies in education. I have looked in to three historians and their research on the subject of film and history. The three historians are Tommy Gustafsson, Mats Jönsson and Ulf Zander. After that I developed three themes and tree assignments to use in the class room. The three themes are source criticism, identity and the use of history.

Denna fallstudie har tagits fram med syfte om att undersöka, diskutera och analysera hur lärare förhåller sig till identitet i relation till historisk spelfilm. Detta syfte har framkommit mot bakgrund i att ge historieundervisningen mening och värde, samt att föra fram läraruppdragets myndighetsutövande och demokratiska fostrande. Studien placerar därmed lärarens sociala roll i anslutning till kulturens inflytande vad gäller elevers livsvärld och identitetsutveckling – att vara och bli, att se sig själv och andra. Studien har följaktligen genomförts med användning av sex stycken kvalitativa intervjuer med historielärare i årskurserna 7-9, vilka kommit att stå som underlag och representation över hur det kan se ut i ett svenskt klassrum år 2014. Därtill har läroplanen tillsammans med vetenskap, teori och forskning kommit att knytas an till intervjuerna för att på så vis underbygga resonemang och resultat. Resultatet av studien visar i sin tur att de intervjuade lärarna allt som oftast väljer att arbeta med historisk spelfilm som komplement i undervisningen. Historiska spelfilmer har då för avsikt att agera likt ett redskap i undervisningen för att visa upp historiska händelser och aktörer på ett sätt som väcker intresse och skapar förutsättningar för upplevelser och medkänsla hos eleverna. Det sker oftast återkopplingar i form av samtal, dialog och diskussioner mellan elever och lärare efter att spelfilmer visats. Spelfilmer problematiseras då efter historiska fakta och trovärdighet i mötet med fiktion men inte ur aspekter som direkt aktualiserar, lyfter eller behandlar vad som visats i relation till identitet – genus, kön och sexualitet. Min slutsats är, mot bakgrund i läroplanen, vetenskap, forskning och teori, att identitet(genus, kön och sexualitet), synen på sig själv och andra, bör närvara i undervisning som berör historia, kultur(historiekultur, populärkultur, medier, masskultur) och berättelser – därmed alltså även historisk spelfilm. Detta då det framkommer i studien att identitet(genus, kön och sexualitet) formas i både social och kulturell kontext och därför även kan påverkas av kulturella konstruktioner. Det förhållningssätt som lärarna uppvisar är i sin tur att behandla identitet i undervisningen, vilket sker mer eller mindre medvetet – dock görs det sällsynt i relation till historisk spelfilm. Istället väljer lärarna att oftast betrakta identitet(genus, kön och sexualitet) som begrepp vilka har för avsikt att ventileras under tematiska förhållanden.

Spelfilm som medium är populärt och används allt oftare iundervisningssammanhang. Följande uppsats undersöker hur fem yrkesverksammagymnasielärare tillämpat spelfilm som pedagogiskt verktyg i etikundervisningen ireligionskunskap. Informanterna har valts ut utifrån sin profession ochämneserfarenhet.Syftet med denna studie är att undersöka hur religionskunskapslärare arbetar medetikundervisning i relation till spelfilm som pedagogiskt verktyg. Studienundersöker lärarnas ämnesdidaktiska val samt möjligheter och/eller begränsningarmed spelfilm i undervisningskontext. Följande forskningsfrågor ämnas besvaras.Varför väljer lärarna att tillämpa spelfilm i etikundervisningen och vilkakompetenser vill de att eleverna ska uppnå? Hur beskriver och motiverar lärarnasina arbetssätt med spelfilm i sin etikundervisning? Vad berättar lärarna om attanvända spelfilm i etikundervisningen utifrån både möjligheter och utmaningar?Empirin som studien grundar sig på har samlats in genom kvalitativ metod medsemistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Studiens resultat visar lärarnasolika arbetssätt vilka inkluderar etiska dilemman, muntliga och skriftligadiskussioner och övningar samt normativa teorier. Genom olika val av spelfilmarbetar lärarna både med etiska dilemman, etisk analys och som motivation tillelevernas förståelse och reflektion. Film kan, enligt lärarna, väcka känslor samtidigtsom det finns en distans till den fiktiva historien och rollkaraktärerna vilket beskrivssom en fördel eftersom eleverna då inte behöver utgå ifrån sig själva vilket skullekunna vara utlämnande.Utmaningar med spelfilm är att det kan vara tidskrävande både att visa film ocharbeta utifrån den men också att hitta lämpliga filmer eftersom det måste göras medeftertanke, enligt lärarna. Resultatet visar att lärarna arbetar med spelfilm sompedagogiskt verktyg både på lika och olika sätt. En önskvärd kompetens somframträder i alla lärarnas svar är att eleverna ska uppnå förståelse. Den teoretiskareferensramen som utgör grunden för analysen av studiens resultat utgår ifrån fyraeftersträvansvärda etiska kompetenser utifrån Christina Osbeck, Olof Franck,Annika Lilja och Karin Sporres forskning: moralisk känslighet, moraliskt omdöme,moralisk motivation och moraliskt genomförande. Ytterligare två önskvärdakompetenser kan identifieras i lärarnas utsagor utifrån uppsatsens teoretiskareferensram. Att inta en annan ståndpunkt samt att eleverna känner motivation.Dessa finns inte explicit i ämnesplanen för religionskunskap och skulle därmedkunna ses som en implicit etikutbildning.

The main purpose of this thesis is to examine the process of selecting films at Bibliotekstjänst and at Swedish public libraries. The tools that have been used for analysing and interpreting the results from the interviews and the questionnaire are theory-based models describing the selection process concerning film and Carl Gustav Johannsen’s quality definitions. The result of the investigation shows that Bibliotekstjänst doesn’t really work with any quality definitions in their selection process. In spite of this, their way of working can be compared with Johannsen’s user-based quality definition. This definition is also used by librarians who as well as this use the transcendent definition. The product- and standard-based definitions are to a lesser extent used by librarians. The conclusion drawn concerning which external factors that influence Bibliotekstjänst, are that the main factor affecting the range of films available is the video rental license that each film has to have before libraries have the right to hire it out. When it comes to the question if Bibliotekstjänst control which films libraries can buy, there is a difference in the result from previous research and the result from this study. It could be that this difference has something to do with a possible change in the communication between librarians and Bibliotekstjänst. This thesis also shows results concerning whether libraries have a written policy for their film collections. Not many libraries do and it could be that this has a negative effect on how films are selected and the development of a film collection that is user-friendly. / Uppsatsnivå: D