Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers resultat mellan textbaserade uppgifter och bildbaserade uppgifter, om eventuella skillnader går att finna mellan könen samt mellan elever med självupplevda lässvårigheter och elever utan självupplevda lässvårigheter i matematik på området geometri. Detta testas genom att låta elever i årkurs nio genomföra ett prov som innehåller uppgifter som är både textbaserade och bildbaserade. Uppgifterna är baserade på samma centrala innehåll och testar samma förmågor i kunskapskraven. Resultatet består av en jämförelse mellan svaren på de textbaserade och de bildbaserade uppgifterna som har analyserats och jämförts, för att därifrån kunna dra slutsatser om huruvida skillnader finns och hur dessa i så fall ser ut. Resultatet i studien visar att alla elever som deltog i studien presterade 11 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Pojkarna presterade 11,7 % sämre på textbaserade uppgifter i jämförelsen med bildbaserade och flickorna 10,5 % sämre på textbaserade uppgifter i jämförelse med bildbaserade. Elever som deltog i studien som anser sig ha en upplevd lässvårighet presterade 18,2 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Elever som inte anser sig ha en upplevd lässvårighet presterade 9,5 % sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Resultatet i samtliga fall pekar mot att elever presterar sämre på textbaserade uppgifter jämfört med bildbaserade uppgifter. Utifrån tidigare forskning är resultatet inte oväntat. Skolverket lyfter vikten av att anpassa undervisningen för att göra den mer tillgänglig för eleverna. Studien visar hur resultatet ser ut vid prov men det kan också ses som en indikation på hur viktiga anpassningar är generellt för elever. Resultatet i studien kan därför ses som en bra guide för framtida lärare angående hur viktigt det är med anpassningar i undervisningen. Slutsatsen är således att det är viktigt att framtida lärare arbetar mycket med bildstöd i undervisningen. / The purpose of this thesis is to examine whether there is a difference in results when it comesto text-based questions contra image-based questions within geometry. As well as seeing if thereare any differences between the sexes and/or between students who have a self-experiencedreading difficulties. This will be tested by letting students in the Swedish year 9 take a testconsisting of both text-based and image-based questions. The questions are based on the samesubject matter content and are testing the same knowledge requirements. The result consists ofa comparison between the answers of the text-based and image-based questions which has beenanalysed and compared in order to conclude whether there are any difference and in that casewhat type of differences there are. The result show that all students that took part of the studyperformed 11% worse on text-based questions in comparison to the image-based ones. Boysperformed 11.7% worse on the text-based questions and girls performed 10.5% worse on thetext-based questions when compared to the image-based ones. Students taking part of the studywho consider themselves having a reading difficulty performed 18.2% worse on the text-basedquestions in comparison to the image-based questions and students who doesn't considerthemselves having difficulties reading performed 9.5% worse on text-based questionscompared to image-based questions. The result in all cases points to students performing worsein text-based questions compared to image-based questions. The results are expected whenlooking at previous research. The National Agency for Education expresses the importance ofadapting teaching in order to make it more approachable for the students. This study shows theresult of a test but could also be an indication of how important adaptions are generally forstudents. The result of this thesis could therefore be seen as a good guide for future teachersabout how important it is to adapt both lessons and tests. The conclusion is that it is importantfor future teachers to use supporting images and image-based questions in the classroom

Den här studien omfattar en jämförande undersökning av svenska kemiläroböckers övningsuppgifter iförhållande till ämnesplanens kunskapskrav. Forskning visar att lärare ofta följer läroböckernas upplägg,samtidigt som böckerna inte alltid är uppdaterade efter gällande ämnesplaner. Studien genomförs för detcentrala innehållet stökiometri i kursen Kemi 1 för gymnasiet och jämförelsen baseras på kunskapskravenså som de tolkas och konkretiseras i Skolverkets kursprov. Två frågeställningar har undersökts; om detfinns skillnader mellan läroböckernas och kursprovets uppgifter vad angår uppgifternas komplexitet samthuruvida det finns skillnader i andra försvårande omständigheter som nya moment, obekant kontext ochblandade uppgifter. Ett vedertaget analysinstrument har använts för att bedöma uppgifternas komplexitetmedan andra försvårande omständigheter har identifierats kvalitativt. Resultaten visar attövningsuppgifterna i stökiometri i de undersökta läroböckerna inte är väl anpassade till ämnesplanenskunskapskrav som de tolkas i Skolverkets kursprov i kursen Kemi 1. För det första är läroböckernasuppgifter på lägre komplexitetsnivå än kursprovets uppgifter i flera viktiga innehållskategorier. För detandra visar studien att Skolverkets uppgifter i stor utsträckning använder försvårande omständighetersom annorlunda kontext, nya moment och blandade uppgifter, medan dylika uppgiftstyper i stort settsaknas i läroböckerna. En viktig slutsats från studien är att läraren aktivt måste ombesörja att eleverna fårtillgång till anpassade övningsuppgifter inför Skolverkets kursprov, eftersom skillnaderna i uppgiftstyperär väsentlig och elever därför behöver träning och vana vid uppgiftstypen för att prestera väl på provet.

<p>Den Svenska flottans ytstridsförmåga är idag uppbyggd av ett antal relativt små fartyg. Det är ett resultat av ett koncept som togs fram under det kalla kriget. Konceptet kallas för ”den lätta flottan” och bygger på idén att med hjälp av modern teknik så kan samma förmågor som ryms i ett stort ytstridsfartyg spridas på flera små enheter. Svenska flottans ytstridskrafter är således anpassade till det gamla invasionsförsvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om flottan, mot bakgrund av ominriktningen till ett insatsförsvar, har anledning att åter införskaffa större fartyg.</p><p>I uppsatsen används de grundläggande förmågorna (ledning, verkan, information och underrättelser, rörelse, skydd samt uthållighet) som verktyg för att analysera Marinens uppgifter. Samma förmågor har sedan använts för att jämföra en korvetts och en fregatts egenskaper. Med hjälp av erfarenheter från Marinens insats i Libanon har en diskussion förts kring detta.</p><p>Allt sammantaget har gett resultatet att dagens lätta ytstridskrafter ej spelat ut sin roll, men insatsförsvaret ställer krav på framförallt rörlighet och uthållighet som endast fartyg i minst fregattstorlek kan leva upp till.</p> / <p>During the Cold War, the Swedish Navy developed a concept of surface warfare based on the idea that forces should be spread out on a number of smaller surface combatants rather than on a few big ones. This was possible due to new technology and new weapon systems such as guided torpedoes and missiles. The old dreadnoughts and battleships had become obsolete.</p><p>This concept, formed in a time when defence against invasion was the prime task of the Swedish Armed Forces, is still today the foundation on which the Swedish Navy is built on. Its surface warfare forces consist of small corvettes between 300 and 600 metric tonnes.</p><p>Since the end of the Cold War, the Swedish Armed Forces has undergone a transformation and is now a smaller, mission-oriented armed forces with ambitions of expeditionary capabilities. This means new tasks for the Swedish Navy and the question has been raised whether the small surface warfare ships are up to the task?</p><p>In this essay, the tasks of the Swedish Navy are analysed and broken down into six capacities. The same six capacities are used to compare the capabilities of a corvette and a frigate. The outcome of these analyses is then discussed and the experiences gained from the Swedish Navy’s mission in Lebanon have been taken into consideration.</p><p>The results show that while today’s small corvettes perform well at some tasks, for example force protection in extreme littorals, bigger ships are needed to carry out some tasks such as endurance-demanding sea control missions in far away seas.</p>

I vårt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklärarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklärarna arbetar med öppna uppgifter utifrån mål och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi använder oss av är observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklärarna. Enligt matematiklärarna är alla elever med när de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att två av lärarna anser att elever med för få förkunskaper inte kan vara med. En lärare menar också att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istället för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler än vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivån höjs. Matematiklärarna planerar för att alla elever ska kunna vara med. Det innebär att det ska vara en lättförståelig ingång i problemet. Det ska även finnas stödfrågor till de svagaste och utmaningar till de starkare eleverna.

Den Svenska flottans ytstridsförmåga är idag uppbyggd av ett antal relativt små fartyg. Det är ett resultat av ett koncept som togs fram under det kalla kriget. Konceptet kallas för ”den lätta flottan” och bygger på idén att med hjälp av modern teknik så kan samma förmågor som ryms i ett stort ytstridsfartyg spridas på flera små enheter. Svenska flottans ytstridskrafter är således anpassade till det gamla invasionsförsvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om flottan, mot bakgrund av ominriktningen till ett insatsförsvar, har anledning att åter införskaffa större fartyg. I uppsatsen används de grundläggande förmågorna (ledning, verkan, information och underrättelser, rörelse, skydd samt uthållighet) som verktyg för att analysera Marinens uppgifter. Samma förmågor har sedan använts för att jämföra en korvetts och en fregatts egenskaper. Med hjälp av erfarenheter från Marinens insats i Libanon har en diskussion förts kring detta. Allt sammantaget har gett resultatet att dagens lätta ytstridskrafter ej spelat ut sin roll, men insatsförsvaret ställer krav på framförallt rörlighet och uthållighet som endast fartyg i minst fregattstorlek kan leva upp till. / During the Cold War, the Swedish Navy developed a concept of surface warfare based on the idea that forces should be spread out on a number of smaller surface combatants rather than on a few big ones. This was possible due to new technology and new weapon systems such as guided torpedoes and missiles. The old dreadnoughts and battleships had become obsolete. This concept, formed in a time when defence against invasion was the prime task of the Swedish Armed Forces, is still today the foundation on which the Swedish Navy is built on. Its surface warfare forces consist of small corvettes between 300 and 600 metric tonnes. Since the end of the Cold War, the Swedish Armed Forces has undergone a transformation and is now a smaller, mission-oriented armed forces with ambitions of expeditionary capabilities. This means new tasks for the Swedish Navy and the question has been raised whether the small surface warfare ships are up to the task? In this essay, the tasks of the Swedish Navy are analysed and broken down into six capacities. The same six capacities are used to compare the capabilities of a corvette and a frigate. The outcome of these analyses is then discussed and the experiences gained from the Swedish Navy’s mission in Lebanon have been taken into consideration. The results show that while today’s small corvettes perform well at some tasks, for example force protection in extreme littorals, bigger ships are needed to carry out some tasks such as endurance-demanding sea control missions in far away seas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mäta matematisk kreativitet på olika sätt och att jämföra den matematiska kreativiteten mellan olika åldrar och mellan könen. 142 elever från åk 6, åk 8 och åk 1 i gymnasiet gjorde två test, test A och test B. Resultaten från test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsätta att använda samma strategi när den inte är optimal längre. I detta test visade pojkarna bättre resultat än flickorna. När det i test B gällde att komma på många rätta lösningar var det deltagarna från åk 8 som visade större kreativitet än de övriga deltagarna i detta test. Studien antyder att det är viktigt att eleverna får en varierad matematikundervisning där de provar olika sätt att tänka. I test A verkar det finnas en grupp deltagare som inte vågar bryta en etablerad strategi utan de återgår hellre till att använda en intränad strategi även om den inte är den bästa. Deltagarna från åk 6 visade minst matematisk kreativitet i de båda testen i jämförelse med de andra två årskurserna.

The main purpose of this study is to gain deeper knowledge of male and female public librarians experiences from working within a female-intense profession. We have put an extra focus on competences associated to gender within the profession. Through semi-structured interviews with four female and four male public librarians we have investigated their experiences and compared them to see if there are any differences between the genders. For our analysis we have used theories about sex marking, glass escalators and glass ceilings, gender and masculinity. The conclusion of this study is that although neither the male or female public librarians experience any difficulties due to the professions status as female-intense, the majority feel that the profession would gain from more male employees. Further, both the male and the female public librarians have experienced that working with technology is considered to be sex marked as a male task. The female public librarians also have experienced expectations from the female library users to like certain genres of literature, just because they are women.

Det finns ett samband mellan elevers läsförståelse och deras prestationer på matematiklektionerna. Matematikundervisningen i svenska skolor bygger till stor del på att eleverna arbetar enskilt i sina läroböcker. Undervisningen bygger då på att eleverna kan läsa och förstå de skriftliga instruktioner som ges. Som en följd av detta sitter många lågstadieelever med en hand i luften under matematiklektionerna, för att ställa frågan “vad står det här?”. Så trots att antalet timmar i matematikundervisning har ökat, bidrar inte det till att matematikkunskaperna ökar hos alla elever. Forskning visar att utveckling av elevers resonemangsförmåga utvecklar deras matematiska kunskaper. Det skapar möjligheter för eleverna att lära av varandra och direkt få återkoppling på hur de tänkt. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur matematikundervisning kan genomföras i klassrummet med mål att utveckla elevers förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Den frågeställning som studien svarar på är: Vilka förutsättningar kan utveckla elevers resonemangsförmåga inom matematik i årskurs F-1? För att svara på detta har en kvalitativ undersökning genomförts. Empirin har samlats in genom video- och ljudinspelning och därefter analyserats med hjälp av teoritriangulering. De två teorier som använts vid analysarbetet är: Lithners kreativa och imitativa resonemang samt det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att uppgiftens karaktär och redovisning av uppgifter är av betydelse. Vår slutsats är att val av uppgifter har stor betydelse när det kommer till utvecklandet av elevernas resonemangsförmåga. Det är uppgifterna som främjar och skapar förutsättningar till att utveckla elevernas förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Att förändra de uppgifter elever arbetar med under matematiklektionerna är ett första steg för att sedan se över lärarens roll, gruppstorlek och det laborativa materialet.

Läroplaner i matematik för gymnasiet tar upp att matematik ska kopplas till karaktärsämnen. Särskilt tydligt är det i läroplanen för Matematik 1a, som läses av alla elever på yrkesprogram. Skolverket har i en modul med titeln "Undervisa matematik på yrkesprogram" förtydligat vad som önskas i fråga om att koppla samman matematik med karaktärsämnen. Speciellt finns ett fokus på att uppgifter bör vara autentiska. Lärare låter ofta undervisningen utgå från en lärobok i matematik, snarare än från läroplanen. Det är därför viktigt att läroböcker har god överensstämmelse med läroplanen. Det föreliggande arbetet är en undersökning av huruvida läroböcker för Matematik 1A erbjuder stöd för att koppla samman matematik med karaktärsämnen, samt av i vilken utsträckning sådant stöd är autentiskt. Undersökningen består av analys av totalt fyra uppgifter hämtade från två olika läroböcker i matematik. Bedömningen av uppgifternas autenticitet görs med avseende på en modifierad version av ett ramverk som använts av Skolverket för att skapa instruktioner till hur man konstruerar autentiska uppgifter. Arbetets omfattning är mycket begränsat, varför inga säkra besked kan ges. Undersökningen tyder på att det i läroböcker för Matematik 1A görs försök att sammankoppla matematiken med karaktärsämnen, men att det finns brister i fråga om autenticitet av sådan sammankoppling.

Tidigare forskning inom matematikundervisningen har visat att problemlösning stärker samt motiverar elevers kunskapsutveckling positivt. Arbete med öppna uppgifter inom problemlösning har även påvisat att elever utvecklar en djupare förståelse och flexibilitet för ämnet matematik. Det har däremot inte framkommit vad elever har för perceptioner beträffande öppna uppgifter och dess användning i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattningar kring öppna uppgifter inom problemlösning och därmed ta reda på tankar och åsikter ur ett elevperspektiv. Studien grundar sig på två fokusgrupper, vilka består av fem elever i respektive grupp. Urvalet i studien har skett utifrån ett informations- och samtyckesbrev och i samråd med klassläraren. Eleverna i studien går i årskurs 3 och undervisas i samma skola. Deltagarna är sen tidigare bekanta med öppna uppgifter, eftersom klassläraren aktivt använder det i undervisningen. Resultatet i studien visar att eleverna har väldigt positiva tankar och upplevelser gällande öppna uppgifter. Fokusgrupperna ansåg att öppna uppgifter borde inkluderas mer i undervisningen, eftersom dess vidd gav de möjligheten samt utmaningen till att tänka mångsidigt. Ur elevernas perspektiv bidrog också öppna uppgifter till att matematikundervisningens arbetsform varierade. Fokusgrupperna belyste även fram olika förmågor, vilket visade på att uppgifter som är öppna gav eleverna möjlighet att utveckla förmågorna som benämns i kursplanen för ämnet matematik. Studien bidrar till att man ur ett elevperspektiv kan granska och värdera sin matematikundervisning som blivande och kommande lärare. I och med detta kan man förbättra sin undervisning inom ämnet, vilket i sin tur kan bidra till att utveckla matematikundervisningens upplägg och innehåll, så att det gynnar elevernas lärande. För vidare forskning kan man även undersöka hur öppna uppgifter återspeglas i olika läromedel.