This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students’ reading motivation, the majority of them are not motivated to read. They wish to speak more in the classroom, although the teachers report that a lot of the exercises used in connection to the reading assignments consist of the students talking to each other about the texts.

Uppsatsen utgår ifrån utvecklingen av reglementen på senare år, där mycket har hänt på grund av olika händelser i omvärlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av både Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förändringar i omvärlden. Utvecklingen går att härleda till bland annat regeringspropositionen ”ett användbart försvar” och senaste utgåvan av Militärstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 – bataljon) och de stabiliserande uppgifter som återfinns där. Dessa uppgifter har sedan utifrån David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet är således att, med utgångspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 går att använda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljär konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna många gånger går att använda mot teoribildningen med olika effekt som utgång. Vissa uppgifter påverkar inte systemet tillnärmelsevis lika mycket som andra beroende på vad de syftar till och hur de löses. I enlighet med rådande forskningsläge inom COIN, framförallt kopplat till hur begreppet används i praktiken, kan det konstateras att det återfinns en överensstämmelse mellan svenska reglementen och Kilcullen i teorin.

Studien är en läromedelsgranskning med syftet att undersöka problemlösningsuppgifter i Matte Direkt Borgen 6 och Prima Formula 6. Studien ämnade att undersöka hur uppgifterna i läromedlens problemlösningskapitel som var utformade för att ge eleverna möjligheten att välja metod själv.     Genom att utveckla ett ramverk som är uppbyggt efter tidigare forsknings nyckelbegrepp kunde studien granska problemlösningsuppgifterna under delen i valda läromedel.   Resultatet av läromedelsgranskningen visar att Prima Formula 6 hade betydligt fler problemlösningsuppgifter än Matte Direkt Borgen 6. Däremot ansågs uppgifterna i Matte Direkt Borgen 6 hålla en högre nivå av problemlösning än Prima Formula 6.    Slutsatsen som kan dras är att läromedlen är i linje med tidigare forskning. Det framkommer att det är bättre att använda läromedel med fler uppgifter på en högre nivå enligt studiens analysverktyg. Läromedlen främjar användningen av problemlösning i skolan samt i vardagen.

Research shows that pupils experience difficulties with the word problems in their mathematical textbooks. The forms of representations are made visible through the word problems and are vital elements considering the pupils’ understanding of the basic idea of important concepts. The purpose of this study is to provide knowledge about how word problems in mathematical textbooks and their forms of representations can be used by pupils’ as a linguistic tool. Moreover, this research has used a quantitative content analysis where two different textbooks, their word problems and the forms of representations have been analyzed and quantified. The result shows that almost every word problem uses the representation of symbols. Furthermore, the majority of the word problems use the representation of real situations while the representation of picture is less evident. The result also shows that mathematical textbooks can be seen as a linguistic tool for the pupils since mathematical concepts often are expressed through different forms of representation. As a suggestion, teachers’ can complement their mathematical textbooks with external assignments based on the representations of picture situations to develop the pupils’ understanding. / Forskning visar på att elever har svårigheter med läroböckers textbaserade uppgifter. I textbaserade uppgifter synliggörs representationsformer som kan koppla samman med elevers förståelse för matematiska begrepp. Arbetet syftar till att bidra med kunskap kring hur tryckta läroböckers textbaserade uppgifter och deras representationsformer kan ses som ett språkligt stöd i elevernas lärande. Genom en kvantitativ innehållsanalys har två tryckta läroböckers textbaserade uppgifter och deras representationsformer analyserats och kvantifierats.Resultatet visar att nästintill alla de textbaserade uppgifterna använder sig av representationsformen symbol. Majoriteten av de textbaserade uppgifterna använder verkliga situationer. Medan färre textbaserade uppgifter använder sig av den bildliga representationsfomen. Läroböckerna kan ses som ett språkligt stöd för eleven där matematiska begrepp ofta uttrycks genom olika representationsformer. Förslagsvis kan lärare komplettera läroböckerna med egna bildliga representationsformer för att öka elevernas förståelse.

Examensarbetet är ett utvecklingsarbete som behandlar hur lärare kan använda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se på hur olika yrkeshistoriker ser på spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt är Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt närmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas är källkritik. Här fokuserar jag på Tommy Gustafssons artikel om relationen mellan källkritiken och filmen. Detta följs av en uppgift som ämnar introducera ett arbetsområde om källkritik. Detta görs genom att eleverna ser scener ur filmen Der Utergang (2004). Det andra ämnet handlar om historisk identitet. Jag använder mig av Ulf Zanders bok som diskuterar hur vi ser på ”de andra” och vad det säger om oss. Uppgiften som följer handlar om hur vi i väst väljer att porträttera muslimer genom film. Det tredje och sista temat är historiebruk. Samt hur vi använder och använt historia i filmindustrin för att framföra budskap. Detta följs av en arbetsuppgift om historiebruk. I uppgiften arbetar man med film för att illustrera olika former av historiebruk. Uppgifterna som utgår efter dessa teman är även anpassade efter kursplanerna i Lgr 94. Men kommer även att kunna användas då Lgr 11 träder i kraft. En mer ingående diskussion om uppgifterna och hur de anpassar sig till de nya kursplanerna återfinns slutdiskussionen. / An essey on the use of movies in education. I have looked in to three historians and their research on the subject of film and history. The three historians are Tommy Gustafsson, Mats Jönsson and Ulf Zander. After that I developed three themes and tree assignments to use in the class room. The three themes are source criticism, identity and the use of history.

Syftet med studien är att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen får användning av när denne kommer ut och arbetar i skolan. Får specialpedagogen arbeta med det som han/hon är utbildad i eller är det något helt annat som väntar? I litteraturgenomgången behandlas områden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lärarna samt vilka elever som har rätt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssätt har använts för studien. Det är en teori som ser på hur systemens olika delar påverkar och står i relation till varandra och hur människors relationer får systemet att hålla ihop.Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras på svaren från fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor. Undersökningen indikerar att rektorer i stora drag vet vilken kompetens som specialpedagoger besitter men att han/hon inte alltid använder den fullt ut. Orsakerna till detta beror till del på att vissa rektorer inte tycker att skolan är betjänt av hela kompetensen, och till del på en ovana att nyttja den. Under begränsade resurser blir det ofta att traditionell individuell hjälp i form av specialundervisning prioriteras. Undersökningen visar dock att en tredjedel av de intervjuade rektorerna, i varierande grad, drar nytta av specialpedagogens hela kompetens, men majoriteten gör det alltså inte. / Six headmasters views on special educators task in school

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör.

Syfte med vårt examensarbete är att studera elevernas prestationer inom division för att se om det finns några samband mellan elevernas talradsfärdigheter och de benämnda uppgifternas kontext som kan ha betydelse för elevernas prestationer inom divisionen. För att besvara våra frågeställningar och även nå vårt syfte valde vi att använda oss av elevprover och ett muntligt prov som datainsamlingsmetoder. Vi kan endast påvisa tendenser då vår studie är relativt liten och därför inte går att generalisera. Resultaten visar dock tendenser till att goda talradsfärdigheter är till fördel i mötet med division och att en kontext kan stötta de elever som inte har samma goda talradsfärdigheter till att ändå nå framgångar inom divisionen.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur lärare hanterar och bemöter särbegåvning i mellanstadiets matematikundervisning. Frågeställningarna i denna studie var således: (1) Vilka undervisningsmetoder och strategier anser lärare vara mest gynnsamma för särbegåvade elever i undervisningen? Och (2) vilka undervisningsmetoder och strategier anser särbegåvade elever vara mest gynnsamma för deras kunskapsutveckling? I denna systematiska litteraturstudie har vi använt oss av databaserna ERIC och Scopus för att samla in relevant data kring lärare och särbegåvade elevers perspektiv på undervisning. Resultatet visade bland annat vilka undervisningsstrategier som lärare ansåg effektiva och som särbegåvade elever uppskattade särskilt. Resultatet visade även aspekter i båda perspektiven som skiljer dem åt, men även aspekter mellan perspektiven som överlappade som exempelvis varierad undervisning.