Syfte med vårt examensarbete är att studera elevernas prestationer inom division för att se om det finns några samband mellan elevernas talradsfärdigheter och de benämnda uppgifternas kontext som kan ha betydelse för elevernas prestationer inom divisionen. För att besvara våra frågeställningar och även nå vårt syfte valde vi att använda oss av elevprover och ett muntligt prov som datainsamlingsmetoder. Vi kan endast påvisa tendenser då vår studie är relativt liten och därför inte går att generalisera. Resultaten visar dock tendenser till att goda talradsfärdigheter är till fördel i mötet med division och att en kontext kan stötta de elever som inte har samma goda talradsfärdigheter till att ändå nå framgångar inom divisionen.

Studiens syfte är att lyfta fram och jämföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benämnda uppgifter. Är det kanske så att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera på symboler och nyckelord utan att de även, avstår från återläsning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tänker högt under pågående arbete, studeras deras sätt att läsa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar även intervjuer i syfte att ta reda på elevernas uppfattningar om svårigheter i benämnda uppgifter. Vid analys jäm­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrån följande aspekter: beräkningsstrategier, läsförståelsestrategier, återläsning och lösningskontroll. Resultatet visar, till skillnad mot tidigare forskning, ingen tydlig tendens att fokusera på symboler och signalord. Istället framträder en förmåga att automatisk koppla innehållet i en benämnd uppgift till ett tal att beräkna. Studien visar även att lösningskontroll sällan genomförs, och än mer sällan återläses uppgiftstexten i detta skede. Slutligen konstateras att studiens informanter vanligen bedömer svårighetsgraden i benämnda uppgifter utifrån den aritmetiska nivån och inte utifrån dess lästekniska svårigheter. Eleverna tycks alltså inte vara riktigt medvetna om lästekniska svårigheter såsom missledande signalord, samt hur valet av läsförståelse­strategier påverkar möjligheten att lösa benämnda uppgifter. I syfte att stärka elevernas matematiska förmågor och självförtroende kan det därmed vara bra att lyfta fram dessa aspekter och låta dem bli en del av matematikundervisningen i skolan.

Syftet med studien är att undersöka hur andraspråkselever kan ges stöd för att förstå och skapa mening i matematiska textuppgifter. Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie. Sammanlagt 59 studier ligger till grund för analysen. Resultatet visar att språkfärdigheter och läsförståelse har betydelse för andraspråkselevers möjligheter att lyckas med textuppgifter, vilket gör språkutvecklande arbete viktigt i matematik. Eleverna har i många fall lättare att lösa uppgifterna på sitt förstaspråk, men texten i uppgifterna kan göras mer tillgänglig genom att se över formuleringar och ordval. Undervisning som syftar till att lära eleverna läsa och lösa textuppgifter verkar ge resultat. Litteraturstudien pekar på att även kontexten är viktig. När elever arbetar med textuppgifter är det troligt att de tar hjälp av båda sina språk i tankeprocessen. Det gör att båda språken kan ses som en resurs. / The purpose of this study is to investigate in which ways multilingual students can be supported to understand and make meaning of mathematical word problems. The study is carried out in the form of a systematic review, including 59 studies. The results show that language skills and reading proficiency are important to multilingual students chances to succeed with word problems. That makes it important to adress those issues during mathematics lessons. In many cases students benefit from working with word problems in their first language, but the problem texts can be made more easily comprehensible if they are written in a less complex language. Instruction with the specific aim to teach students how to read and solve word problems seems to be useful. The review shows that the context in word problems also is significant. Students working on word problems are likely to use both their langugages in the cognitive process. That means that both languages may be considered to be resources in the classroom.

<p>Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.</p>

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.