Syftet med studien är att identifiera huruvida det i tre utvalda läromedel, Prima Matematik 1B, Favoritmatematik 1B samt Mera Favoritmatematik 1B, kan identifieras rika matematiska uppgifter utifrån Sheffields tio kriterier. Studien ämnar även undersöka hur uppgifterna i urvalet eventuellt kan bidra till att utveckla alla elevers kunskapsutveckling inom ämnet.   För att nå ett resultat gällande hur dessa rika uppgifter skulle kunna bidra till alla elevers kunskapsutveckling har Sheffields (2003) heuristiska metod samt valda begrepp ur Vygotskij (1978) sociokulturella perspektiv använts som ramverk. Resultatet från läromedelsanalyserna visar att det finns rika matematiska uppgifter i alla läromedel men att dessa skiljer sig i antal och karaktär. Resultatet visar även att alla elever kan utveckla sina matematikkunskaper med uppgifterna i urvalet som utgångspunkt. Detta då uppgifterna fokuserar på nyskapande matematik med fokus på möjlighet till olika tillvägagångssätt för att lösa uppgiften. Studiens slutsats visar att de rika matematiska uppgifterna i läromedlen låter eleverna ta utgångspunkt i sitt eget kunnande samt att de får skriva fram uppgifterna från början till slut utifrån sin egen kunskapsnivå. I analysen framgår det även att kommunikation är en bidragande orsak till elevernas kunskapsutveckling. Kommunikation är ett bärande begrepp inom det sociokulturella perspektivet vilket även skolans styrdokument belyser gällande den undervisning som bedrivs i skolan.

This study investigates attitudes towards human nature in reports published by the Swedish Library Association and the National Library of Sweden between 2015 and 2018. By using ideological analysis, I was able to focus the study on three dimensions of human nature: the worth of human beings, human behavior and human needs. The study area was further specified using Anders Jeffner’s (1989) theoretical framework. Jeffner has formulated 20 components that together create a view of human nature. Of these, four components were used for the study: assumptions of human rights, social equality, free will and strategies to improve human well-being. The reports express a humanist ideology. Some reports emphasize the library’s mission to prevent social inequality and helping marginalized groups. The reports also demonstrate a view of humans as critically thinking and independent citizens by highlighting the importance of intellectual freedom, freedom of thought and freedom of expression. Two broad themes emerged from the analysis: social justice and freedom of the individual, which were used to describe two different missions of the library. When the library’s mission is described as working towards social justice, the library becomes active and partial. On the other hand, the library is described as neutral and impartial when the mission is seen as working towards the freedom of the individual. In conclusion, the Swedish Library Association and the National Library of Sweden present themselves as good through a humanist ideology and a view of human nature that emphasize freedom, welfare and personal development. However, many different ideologies and values can be applied to the library, and it is not necessarily fundamentally good or humanist. The findings of this research also indicate that the word neutral is used in a misleading way, and that there is a need to redefine the meaning of neutrality. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Den här systematiska litteraturstudien tar utgångspunkt i två frågeställningar med inriktning mot skolans lägre årskurser. Studien fokuserar på hur elever med fallenhet för matematik definieras samt hur individualisering kan komma till uttryck i matematiska uppgifter för att gynna dessa elevers fortsatta lärande. Utifrån resultatet i studien har det framkommit att elever med fallenhet definieras genom olika synsätt och förmågor. Det har även framkommit att det finns olika benämningar för begreppet fallenhet vilket den här studien belyser. Detsamma gäller definitionen av en matematisk uppgift. Utifrån studiens resultat kan det utläsas att elever med fallenhet för matematik innehar förmågor som att generalisera, vara flexibel, ha ett matematiskt minne samt ha en vetgirighet och nyfikenhet utöver det vanliga. Genom resultatet kopplat till frågeställning två konstateras det att en matematisk uppgift bör bygga på problemlösningen som grund med möjlighet för eleven att välja olika vägar för att nå ett resultat. Den här studien kan gynna professionen genom att synliggöra hur lärare kan bemöta elever med fallenhet för matematik samt vidareutveckla deras förmågor.

The aim of this bachelor's thesis is to attain an understanding of the adoption and development of games and transmedia storytelling in Swedish public libraries. We studied the extent, the purposes and the way in which Swedish public libraries have included games and transmedia storytelling into their collections and programs. In order to fulfill the aim of the study a survey study was conducted. The survey was distributed to one public library in every Swedish municipality. The empirical material was analyzed using both quantitative and qualitative methods, as well as the SCOT-model. Transmedia storytelling proved to be a difficult concept to study, therefore we focused mainly on its connection to gaming programs. The findings show that transmedial gaming programs are less common than regular gaming programs, and among these eight different types of programs were identified. Concerning the purposes for these different types of programs nine distinct categories were identified, which showed that the public libraries had diverse views regarding games and transmedial work with games in libraries. Through an analysis using the SCOT-model we reached the conclusion that the studied libraries’ adoption of games and transmedial work with games is in its early stages and that there are still problems to be solved before a consensus can be reached.

I uppsatsen används metoder för text- och bildanalys för att analysera och granska kapitlenom skönlitterär epikanalys i två läromedel: Svenska impulser 3 från Sanoma Utbildning ochSpråket och berättelsen 3 från Gleerups. Texterna analyseras utifrån deras ideationella,interpersonella och till viss del textuella egenskaper. Undersökningen visar att de bådaläromedlen, trots liknande sidomfång, har relativt stora innehållsskillnader sett till omfång och val av skönlitteratur. Undersökningen visar också inkonsekvenser i begrepps-användningen, både mellan teorikapitel och uppgifter samt mellan olika uppgiftsblock. Ytterligare ett resultat är att båda läromedlen föredrar muntliga samtals- ochdiskussionsuppgifter i mycket större utsträckning än skrivuppgifter. Mellan läromedlen finnsockså en skillnad i hur uppgifterna presenteras för läsaren, där Språket och berättelsen 3 gerstörre frihet åt läraren medan Svenska impulser 3 i hög grad ger redovisningsmetod iuppgiftsinstruktionerna.

No description available.

Studien är en läromedelsgranskning där uppgifter i valda läromedel granskas för att se ifall uppgifterna är utmanande för elever med matematisk fallenhet. Läromedlen i granskningen är ämnade för elever i årskurs 6. Uppgifterna som undersökts är läromedlens problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter är vad läromedlen kallar för utmaningar. För att svara på frågeställningarna användes ett analysschema vid granskningen av uppgifterna. Det användes för att synliggöra innehållet i uppgifterna. Analysschemats syfte var även att identifiera uppgifter där kraven i analysschemat uppfyllts. Uppgifterna som uppfyller flest krav i analysschemat valdes ut för en djupare granskning. Resultatet av frågorna var att problemlösningsuppgifterna i läromedlen innehåller till största del tillräckliga utmaningar för att stimulera en elev med matematisk fallenhet. Alla uppgifter som undersöktes innehöll en variation av räknesätt. Uppgifterna uppmanade till kreativitet, var kopplade till en verklig situation och uppmanade till flera lösningsmöjligheter. De använde sig av ett abstrakt tänkande och krävde tidigare kunskap för att lösa uppgiften. Det fyra av sex uppgifter saknade var behovet av ny kunskap för att lösa uppgiften.

Syftet med denna studie är att undersöka det administrativa arbetets påverkan på arbetsmotivationen hos läkare som arbetar i en svensk kontext. Andelen av svenska läkares arbetstid som går till administration har under de senaste åren varit ett uppmärksammat samt omdiskuterat ämne. Tidigare forskning har gjorts kring både arbetsmotivation i stort och arbetsmotivation inom vården såväl som vårdens generella effektivitet. Vad som dock inte undersökts i samma utsträckning är huruvida det administrativa arbetet påverkar den totala arbetsmotivationen, och om det i sin tur kan vara en bidragande faktor till ineffektivitet. Denna studie har därför genom intervjuer med sju läkare inom olika specialistområden som arbetar på Sundsvalls sjukhus undersökt detta. Studiens resultat visar att det administrativa arbetet upplevs som tråkigt att utföra och att det ibland även upplevs att det utförs på ett ineffektivt sätt. Det sågs däremot också som väldigt viktigt för patienten och därmed även verksamheten i stort. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det administrativa arbetet inte har någon betydande påverkan på den totala arbetsmotivationen eftersom den totala arbetsmotivation till arbetet i stor fortfarande var hög. Studien kunde även i enlighet med tidigare forskning identifiera att det finns förbättringsmöjligheter gällande de tekniska system, tidsdisponering och uppgiftsfördelning.

Studien är en granskning av ett frisläppt nationellt delprov i matematik och ett läromedel för årskurs 6. Uppgifterna som granskas är muntliga uppgifter där eleverna ska diskutera och resonera. De granskas för att se hur muntliga uppgifter från läromedel och nationella prov är utformade samt om de kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Uppgifterna är hämtade från Delprov A 16/ 17 för årskurs 6 och Favoritsidorna i Mera Favorit matematik 6A.För att svara på frågeställningarna användes ett analysverktyg vid granskningen avuppgifterna för att identifiera kriterier som kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Med analysverktyget blev det synligt att det fanns uppgifter som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet bland de granskade uppgifterna. För att svara på hur uppgifterna var utformade granskades uppgifternas beskrivning i läromedel och delprov.Resultatet av granskningen var att muntliga uppgifter var ofta utformade för en lekfull repetitionsträning i läromedlet och ett redovisande av kunskaper i Delprov A. Det fanns en uppgift i läromedlet och fyra uppgifter i Delprov A som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. Alla uppgifter bjöd in till en formativ möjlighet för läraren och för eleverna att träna sin resonemangsförmåga. Läromedlet saknade kriteriet tidigare kunskaper. Om läromedlets uppgifter används vid tillfällen då eleverna inte använt samma räknesätt nyligen uppfyller läromedlet tidigare kunskaper på alla uppgifter. Att använda sig av muntliga uppgifter kan vara en god idé för att variera undervisningsmetoden i klassrummet och främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. För att vara säker på det sistnämnda bör uppgifterna granskas innan användning.

Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning – för, om och genom. Syftet med min studie var att undersöka dessa förändringar och utvecklingar och ta reda på i vilket perspektiv problemlösning hade framställts i den aktuella läroplanen Lgr 11 jämfört med de tidigare läroplanerna från Lgr 69 (Skolöverstyrelsen, 1969), Lgr, 80 (Skolöverstyrelse, 1980) och Lpo 94 (utbildningsdepartementet, 1994).Studien genomfördes som en textanalys av styrdokument. Resultatet framställde att perspektivet på problemlösning enligt Skolverket (Lgr 11) var byggd på den sociokultu-rella teorin, där lärarens roll beskrevs som en mediator och organisatör. Lärarens roll förändrades från att överföra, förmedla, handleda information och regler till att organi-sera och vara resurs för medierade lärandeerfarenheter. Elevens lärande beskrevs som aktivt medierad lärande. Eleven i sin lärande var självgående och självstyrande och sågs som en skapare, en kreatör och framförallt som en frambringare. Alltså kan problemlös-ning sägas vara framställd i ett nytt perspektiv och förklaras med en ny preposition. En-ligt min analys av Lgr 11 skall läraren undervisa i problemlösning i matematik.Studiens slutsatser framhävde att det traditionella för perspektivet i problemlösning skulle förändras, om perspektivet skulle byggas vidare och genom perspektivet skulle granskas och utvecklas inför nästa kommande läroplan.