Bakgrund: Operationssjuksköterskan arbetar i en högteknologisk miljö där det ställs allt högre krav på produktion vilket resulterat i snävare operationsprogram. Samtidigt innebär den högteknologiska miljön att operationssjuksköterskan kan utsättas för ämnen och situationer som kan påverka hälsan.  Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskans erfarenheter av sin arbetsmiljö. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Studien inkluderar sex operationssjuksköterskor som intervjuades med semistrukturerade frågor. Dessa analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskorna trivs med sitt arbete som beskrivs vara utvecklande och utmanande och de värdesätter sina kollegor högt. De upplever dock många gånger att tiden till deras arbetsuppgifter inte räcker till och att det är krävande att jobba skift. De känner oro över hur arbetsmiljön kan påverka deras hälsa och beskriver en maktlöshet över att ibland inte kunna påverka sin arbetsmiljö. Ett obehag och frustration över att utsättas för diatermirök och röntgenstrålning uttrycks men samtidigt beskrivs det vara positivt med säkerhetsrutiner. Slutsats: Operationssjuksköterskorna trivs med sitt arbete eftersom det är utmanande och utvecklande samt en bra stämning mellan kollegor. Dock upplevs frustration över att stress och oro över hälsorisker oundvikligen förkommer i deras arbetsmiljö.

Kunskapsbidrag Studien visar på förskollärares uppfattningar om barn med utmanande beteende och vilka strategier och arbetssätt de har i mötet med barn med utmanande beteende. Vidare behandlar studien specialpedagogens roll i förskolan och hur förskollärare uppfattar specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och utvecklingen av en inkluderande lärmiljö. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares tankar kring utmanande situationer i förskolan samt hur de beskriver sitt arbete, förhållningssätt och bemötande av barn i utmanande situationer. Vidare syftar undersökningen till att belysa hur förskollärarna ser på specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och i att skapa en inkluderande lärmiljö. Frågeställningar - Hur beskriver förskollärarna sin syn på barn med utmanande beteende i verksamheten? - Vilka strategier och förhållningssätt ser förskollärarna som viktiga i arbetet med barn som utmanar? - Vilken roll ser förskollärarna att specialpedagogen kan ha i förskolans arbete med barn med utmanande beteende? Teori Studien tar avstamp i de specialpedagogiska perspektiven, relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv för att synliggöra perspektiven i förhållningssättet med barn med utmanande beteende. Det systemteoretiska synsättet med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som grund har varit viktigt i studien för att belysa de olika nivåernas påverkan för barn med utmanande beteende. Metod Studien tar en fenomenologisk ansats eftersom syftet är att undersöka kunskapsområdet kring barn som utmanar. Det empiriska underlaget har samlats in med kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor. 4 Resultat Resultatet visar på att det finns en förhållandevis samstämmig bild av hur förskollärarna upplever utmanande situationer och vad som ligger till grund för att dessa uppkommer. Förskollärarna intar till stor del ett relationellt perspektiv i förhållningssättet i situationer där barnen utmanar. I situationer som påverkas av stress och organisatoriska faktorer intar de ett mer kategoriskt perspektiv. Förskollärarna menar att det till viss del saknas kompetens i mötet med barn med utmanande beteende. De uttrycker att de vill samarbeta mer med specialpedagog för att höja kompetensen och att hitta nya vägar och synsätt i arbetet. I det förebyggande arbetet och i utvecklingen av lärmiljöer ser de gärna att specialpedagoger är delaktiga, vilket de inte är i dagsläget. Implikationer Kompetensen kring barn i utmanade situationer i förskolan är många gånger inte tillräcklig. Förskolorna bidrar inte med kompetensutveckling kring området i den mån som förskollärarna önskar och efterfrågar. Genom samarbete med specialpedagog skulle det vara möjligt för personalen att få mer kunskap i sitt arbete med situationer där barnen utmanar. Specialpedagogens roll i förskolan är oftast reaktiv vilket innebär att de bidrar med sin kompentens när problemet redan uppstått. Det finns ett behov av en utökad samverkan mellan förskolan och specialpedagogen. I det förebyggande arbetet och i utvecklande av inkluderande lärmiljöer behöver specialpedagogen vara synlig och bidra med kompetens. Nyckelord Förebyggande arbete, förhållningssätt, specialpedagogik, systemteori, utmanande situationer.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014)Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö HögskolaBakgrund: Utifrån egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesärskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frågeställningar uppstått kring elev-assistenter och deras yrkesroll. Frågeställningar som väckt mitt intresse är bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesärksolans individuella program med inriktning autism innebär en annorlunda arbetssituation än att vara elevassistent inom en ”vanlig klass”. Elevassistenter och lärare ställs inför ”här och nu” situationer. Vidolika incidenter inom verksamheten kan både lärare och elevassistenter utsättas för slag, spark, skallning, rivning, bett, kastande föremål av elever med exempelvis utvecklingsstörning och autism.Syfte: Syftet med mitt arbete är att bidra med kunskaper om elevassistenternas roll och arbete i gymnasiesärskolans individuella program som riktar sig till elever med autism. Vad innebär deras yrkesroll? Hur upplever elevassistenterna utmaningen i skolmiljön? Studien har haft som syfte att undersöka elevassistenters arbetsuppgifter, teoretiska kunskaper, faktiska metoder samt om elevassistenters fritid påverkas av deras arbetsdag. Att arbeta som elevassistent innebär en yrkesroll som kan var väldigt varierande beroende på vilken skolform de arbetar i. De intervjuade elevassistenterna arbetar inom gymnasiesärskolans värld med elever som har autism och utvecklingsstörning. Elevgruppen som helhet är en heterogen grupp och verksamheten har inslag av utmanande beteende i form av utagerande beteende mot personal samt destruktivt beteende. Att ha utvecklingsstörning och autism har en korrelationsfaktor med just tendens till utmanande beteende. Metod: Studien är en kvalitativ studie som har ett hermeneutiskt förhållningsätt i samspel med systemteoretiskt perspektiv. Som metod har halvstrukturerad intervjuform använts. Totalt åtta intervjuer genomfördes varav en intervju var pilotintervju. Pilotintervjun ingår inte i studien. Resultat: Elevassistenter som ingått i studien visar att samtliga har blivit utsatta för bland annat sparkar och slag vid flera tillfällen. Det framkommer även i studien att elev¬assistenter påvisar kunskaper över de metoder som finns att tillgå för personal som arbetar i en utmanande miljö. Elevassistenternas utsagor visar på kunskaper inom affektsmitta och låg-affektivt bemötande samt att elevassistenter förstår betydelsen av elevens aktuella dagsform och behov av att vid en del tillfällen ändra elevens schema. I studien framkommer även elevassistenters kunskaper till elevens målutveckling samt kunskaper om att det finns handlingsplaner. I studien framtonas elevassistenters arbetsuppgifter vara av två olika karaktärer. En del moment av elevassistenters arbetsuppgifter var skolrelaterade medan andra moment av elevassistentens arbetsuppgifter var mer omsorgspräglad med bland annat hjälp till elever i olika hygiensituationer. Elevassistenter har fått tillgång till kurs inom Studio III som är en tredagarskurs där man både får teoretisk samt praktiska kunskaper med sig för arbete i en ut¬manande miljö. Det framkom i studien att elevassistenters fritid påverkats och detta berodde på hur dagen på arbetet varit samt vilken elev de arbetat med just den aktuella dagen. Resultat och analys: Elevassistentes yrkesroll har växt fram sedan 1960-talet och blivit en allt mer en växande och betydande yrkesgrupp och som ingår yrkesgrupp inom skolans organisation. Gadler (1997) definierade en elevassistent som en individ med olika personliga egenskaper, värderinga och attityder med varierande teoretiska och praktiska kunskaper. En definition som gör gällande även idag och som även tonade sig fram i denna studie. Att som elevassistent arbeta inom en utmanande skolmiljö med elever som har utmanande beteende ställer stora krav på empati och förståelse för den personalgrupp som arbetar inom verksamheten. I förlängningen borde detta leda till att kommuner ser över sin rekryteringshantering så att elevassistentyrkets kvalifikationskrav överensstämmer med de kvalifikationer som den aktuella verksamheten behöver. Nyckelord: Autism, elevassistent utmanande beteende, utmanande miljö, samt utvecklings-störning.

Syftet med den här kvalitativa studien är att öka förståelsen kring förskollärares vardagliga möten med barn i situationer som upplevs som utmanande, genom att förskollärare får beskriva och berätta deras egna möten genom intervjuer. Det studien uppmärksammade genom informanternas berättelser är att de upplever att de agerar mycket med sina känslor i mötet med barnen vilket resulterar till arga tonfall. Den tidigare forskning påvisar att förskollärare är oförberedda på hur de ska möta barn i situationer som blir utmanande. Forskningen urskiljer att anledningen till de arga tonfallen är att situationen blir pressad och att de inte förstår deras egna samt barnets agerande i mötet. För att öka förståelsen för komplexiteten i dessa möten har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse kring fenomenet. Studien har analyserats utifrån en hermeneutisk ansats där vi vidare tolkat materialet utifrån den hermeneutiska cirkeln samt en narrativ analysmetod där informanternas berättelser har legat till grunden för det som analyserats. Vi har utifrån resultatet kunnat urskilja en rad olika aspekter som kan öka förståelsen för mötena. Bland annat att vuxna behöver lugna sitt tonfall när de bemöter barnet. Studiens resultat visar på att om förskollärare bemöter barnet genom att höja rösten får de samma respons tillbaka ifrån barnet. Resultatet presenterar också vikten i att försöka förstå varför mötet blir utmanande men framförallt reflektera över sitt eget tankesätt och synsätt. Slutsatsen blir således att vi kan se många olika dimensioner i mötet med utmanade barn som kan bli avgörande för alla inblandade.

AbstraktUndersökningens syfte är att undersöka vilka faktorer som motiverar anställda att stanna kvar på sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlängningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behålla sina anställda.Följande frågeställningar utgör studiens röda tråd: Vilka motiv uppger anställda som viktiga för att trivas på sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anställda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tänkas påverka de anställda till att stanna kvar på arbetsplatsen?För att få svar på dessa frågor har åtta personer intervjuats på ett företag. Tillvägagångssättet är kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna får utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger även den tillfredsställelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stärker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och självbestämmande är viktiga faktorer för de anställdas trivsel och motivation; god stämning har avgörande betydelse för den anställdes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback är motivationsskapande men om det saknas inträder vantrivsel vilket kan få den anställde att söka sig bort. / <p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to investigate what factors motivate employees to remain with the same employer taking into consideration work satisfaction and motivation; Furthermore, the paper essays to reflect on how the company should go about in keeping its employees.</p><p>The main thread is constituted by the following questions: what factors are mentioned to stimulate work satisfaction? What factors create work motivation among the employees? How is it possible for work-related satisfaction and motivation to affect employees to remain with their employer?</p><p>In acquiring answers to these questions eight people with the same company, have been interviewed. The process is, therefore, a qualitative one. Results shows that: If the respondents are given challenging assignments with variation motivation increases; A finished project gives a sense of pleasure; Advancement and responsibility plays a big role; Development of competence and work related education strengthens the employee in his/her profession; Flexibility and a sense of freedom are important factors to well-being and motivation; A good atmosphere is of utmost importance for the employees continued satisfaction; Feedback stimulates motivation but if it´s lacking it may cause the employee to look for jobs elsewhere.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

<p><p><em>Bakgrund</em></p><p>Forskning har visat att personer med autism har svårigheter med "theory of mind", förmågan att sätta sig in i andra personers tankar och känslor. Det leder till en annorlunda förståelse av sociala sammanhang. Tankestilen påverkar samspelet med pedagoger och kräver ett anpassat bemötande.</p><p><em>Metod</em></p>Sju halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i särskolan och undervisar elever med autism. Flertalet pedagoger undervisar i grundsärskolan. Deltagarna uppmuntrades bland annat att beskriva elever med utmanande beteende och berätta om vad de anser är ett bra bemötande. Intervjuerna kretsade mycket kring olika former av kravsituationer.<p><em>Resultat</em></p>Pedagogerna anpassar bemötande och undervisning på en rad sätt för att passa elever med svag "theory of mind". Framför allt anpassas kommunikationen på ett genomtänkt sätt. Pedagogerna skiljer sig i hur de bemöter elever i kravsituationer. Flera pedagoger förespråkar ett bemötande som inte utgår från pedagogens eget sätt att tänka. Studien visar hur pedagogerna trots den utgångspunkten återgår till att förstå utmanande beteende som medvetet och provokativt.<p><em>Diskussion</em></p>Studien diskuterar möjliga samband mellan den pedagogiska miljön och hur pedagoger beskriver och tolkar utmanande beteende. Idén att ostrukturerade och/eller stränga miljöer hänger ihop med en förståelse av eleverna som medvetet "testande" och manipulerande förs fram. Studien utmynnar i ett förslag på ny definition av utmanande beteende, som bygger på omgivningens svårighet att förstå och tolka beteendet.</p>

<p><p>Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med att utmana barnets kritiska tänkande aldrig får stagnera utan måste kontinuerligt finnas med i den pedagogiska verksamheten för att få barn som vågar ifrågasätta och som är intresserade av att söka efter ny kunskap.</p></p>

Bakgrund Forskning har visat att personer med autism har svårigheter med "theory of mind", förmågan att sätta sig in i andra personers tankar och känslor. Det leder till en annorlunda förståelse av sociala sammanhang. Tankestilen påverkar samspelet med pedagoger och kräver ett anpassat bemötande. Metod Sju halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i särskolan och undervisar elever med autism. Flertalet pedagoger undervisar i grundsärskolan. Deltagarna uppmuntrades bland annat att beskriva elever med utmanande beteende och berätta om vad de anser är ett bra bemötande. Intervjuerna kretsade mycket kring olika former av kravsituationer.Resultat Pedagogerna anpassar bemötande och undervisning på en rad sätt för att passa elever med svag "theory of mind". Framför allt anpassas kommunikationen på ett genomtänkt sätt. Pedagogerna skiljer sig i hur de bemöter elever i kravsituationer. Flera pedagoger förespråkar ett bemötande som inte utgår från pedagogens eget sätt att tänka. Studien visar hur pedagogerna trots den utgångspunkten återgår till att förstå utmanande beteende som medvetet och provokativt.Diskussion Studien diskuterar möjliga samband mellan den pedagogiska miljön och hur pedagoger beskriver och tolkar utmanande beteende. Idén att ostrukturerade och/eller stränga miljöer hänger ihop med en förståelse av eleverna som medvetet "testande" och manipulerande förs fram. Studien utmynnar i ett förslag på ny definition av utmanande beteende, som bygger på omgivningens svårighet att förstå och tolka beteendet.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med att utmana barnets kritiska tänkande aldrig får stagnera utan måste kontinuerligt finnas med i den pedagogiska verksamheten för att få barn som vågar ifrågasätta och som är intresserade av att söka efter ny kunskap.

Syfte med denna studie är att undersöka hur fem högstadie- och fem gymnasieelever upplever individualiserad undervisning i några ämnen jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning. Frågeställningar är följande: Hur upplever högstadie- och gymnasieeleverna individualiserad undervisning i några ämnen? Vilka likheter och/eller skillnader påträffas i elevernas upplevelse av individualiserad undervisning jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning? Vilka likheter och/eller skillnader förekommer mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning? Denna studie är en fallstudie. Insamlingsmetoden är kvalitativa intervjuer som analyseras kvalitativt men också kvantifieras. Resultaten visar att samtliga högstadie- och gymnasieelever upplever såväl för- som nackdelar med individualiserad undervisning. Majoriteten upplever individualiserad undervisning som mer motiverande och utmanande än ordinarie.  Resultaten visar också att individualiserad undervisning upplevs av flertalet som bättre vad gäller undervisningens upplägg och genomförande. Det förekommer både likheter och skillnader mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning.