Sammanfattning: Då det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är ett av de främsta uppdragen som specialpedagog, tillika det utredande och handledande uppdraget, avsåg vi med vårt självständiga arbete att ta reda på vad eleverna ser som framgångsfaktorer för en meningsfull skoldag. Urvalet för vårt arbete var elever, som inom elevhälsan kommit att benämnas som “elever i svårigheter”, ”elever som utmanar” eller “elever i behov av särskilt stöd”. För att komma i kontakt med detta urval tog vi kontakt med specialpedagoger på en gymnasieskola och en högstadieskola. Våra undersökningar genomfördes via semistrukturerade intervjuer och med hjälp av en skattningsskala. Vi hade förmånen att intervjua tolv elever. Alla intervjuer transkriberades direkt efter genomförd intervju och förvarades med omsorg, för att garantera informanternas anonymitet och för att obehöriga ej skulle kunna ta del av materialet. De insamlade elevernas upplevelser av sin skolvardag kategoriserades och sorterades efter teman och nyckelord som sedan tolkades och analyserades utifrån vår teoretiska ram som var det salutogena förhållningssättet utifrån KASAM-begreppen och relationens betydelse för elevens varande i skolan. Fokus var då inte bara den interpersonella relationen, utan relationen till den kontext eleven verkar i gällande skolans fysiska och sociala miljö. Överraskande i vår undersökning var att det framkom att samtliga informanter lyfte vikten av regler i skolan och vikten av kompetens hos pedagogerna att tillse att regler följs. Överraskande av den anledningen att i teorin beskrivs elever som utmanar som elever som har svårt att rätta in sig efter skolans regler. Valet av metoden semistrukturerade intervjuer gjordes då vårt primära syfte och mål var att lyfta betydelsen av att låta elevers röster höras för att skapa en förståelse för hur vi som specialpedagoger kan tänka och anpassa på individ-, grupp- och organisationsnivå för att främja elevens möjlighet till måluppfyllelse och välmående i en skola för alla.

No description available.

Detta examensarbete syftade till att öka kunskapen om arbetet med barn som anses uppvisa ett utåtagerande beteende i förskolan. Jag valde att skriva om detta område då jag upplevde mig sakna kunskaper för att hantera situationer där barn blir utåtagerande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analysmetod, genom att materialet har grovsorterats med hänsyn till examensarbetetsforskningsfrågor. Resultatet visar hur det enligt informanterna kan finnas många orsaker till ett utåtagerande beteende. När barnet blir utåtagerande används olika strategier beroende på situationen. Exempelvis lyfts ett lågaffektivt bemötande som betydelsefullt. I ett förebyggandearbete betonas bland annat goda relationer samt anpassningar utifrån barnets behov. En slutsats utifrån arbetet är vikten av att få syn på de tillfällen där beteendet uppstår, snarare än att sebarnet som problematiskt.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger i skolan uppfattar utmanande beteende och vad de ser som framgångsfaktorer i bemötandet av utmanande beteende. Vår utgångspunkt är att i vårt kommande uppdrag som specialpedagoger möter vi ofta den frustration bland pedagoger som kan vara förknippad med utmanande beteende. Vi önskar därför få ett förtydligande om vad som uppfattas som utmanande beteende och hur pedagoger bemöter detsamma. För att klarlägga detta tog vi hjälp av sex lärare och fyra specialpedagoger som alla arbetar inom grundskolan i två olika kommuner. Vår studie är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. I vår temaanalys av empirin ser vi resultatet utifrån de relationella och kategoriska perspektiven. Därutöver har vi ett salutogent perspektiv i studien då det ligger i vårt uppdrag att utgå från det friska och det som fungerar i elevernas vardag. Resultatet av studien visar att pedagogerna definierar ett utmanande beteende som något som syns och hörs men beskrivs även kunna vara en tystnad. Beteendet ses som att det egentligen står för någonting annat än det uppenbara. För att skapa ett fungerande bemötande av utmanande beteende är skapandet av relation mellan elev och pedagog en grundsten. Ett lugnt bemötande som ”smittar av sig” på eleven är en annan såväl som generella och individuella anpassningar. Ytterligare en är samverkan mellan kollegor, vårdnadshavare, elevhälsoteam och framför allt mellan pedagog och elev. En viktig slutsats vi drar av resultatet är att det är en medveten pedagog som har vetskap om att sättet att bemöta ett utmanande beteende på återspeglar sig i gensvaret från eleven. Kunskap, samsyn och lärmiljöer är det skolan som organisation bör fokusera för att kunna utveckla rätt verktyg för att bemöta utmanande beteende.

I och med att covid-19 har påverkat så stora delar av vårt samhälle kan även projektledares problem och utmaningar ha förändrats och därmed också de förutsättningar de arbetar under. Syftet med studien är att undersöka hur projektledare upplever och hanterar problem och utmanande situationer, dvs. situationer som upplevs överstiga individens förmågor eller kunskaper, samt hur extrema händelser såsom covid-19 påverkar detta. Genom att kartlägga hur individer hanterar stressfulla situationer kan organisationer arbeta preventivt gällande brister i projektledares arbetsmiljö. Studien kan därmed användas som ett underlag för utveckling av projektledares arbetsmiljö.                       I studien har tio projektledare med minst fem års erfarenhet av projektledning intervjuats. Utifrån deras svar har fem teman utkristalliserats. Det första temat handlar om respondenternas egen påverkan på hanteringen av problem och utmanande situationer. Andra temat beskriver vilket stöd respondenterna lyfter som betydelsefullt. Tredje temat visar på respondenternas behov av verktyg i sitt arbete medan det fjärde handlar om vikten av att arbeta preventivt som projektledare. Sista temat innefattar en beskrivning av hur respondenterna upplever problem och utmaningar inom projekt under covid-19. Studien visar att projektledare ser problem och utmanande situationer som en naturlig del av projektarbete och som något som behöver hanteras. De använder sig av en kombination av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier, där fokus ligger på att lösa orsaken till den uppkomna situationen. Ledarskap påverkar hur projektledare upplever och hanterar problem, liksom tillgången till och hur användandet sker av olika verktyg såsom projektmodeller och strukturer. Projektledarnas egna kunskaper, erfarenheter och egenskaper har också betydelse för upplevelsen och hanterandet av problem.  De utmaningar som uppstått inom projektarbetet med anledning av covid-19 har funnits även tidigare, men har på grund av att arbetet främst bedrivits via digitala kommunikationsmedel intensifierats. Även positiva effekter av pandemin lyfts upp såsom ökad effektivitet i arbetet, minskat resande samt ökad problemlösningsförmåga och kreativitet.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen kring hur några förskollärare ser på sitt fostransuppdrag i allmänhet, samt hur de förhåller sig till barn som de anser har ett utmanande eller avvikande beteende i synnerhet. Metoden som används för att uppnå syftet med studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Studien har analyserats och tolkats utifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visar att utagerande beteende ses som utmanande eller avvikande men även andra beteenden framträder som avvikande mot rådande beteendenormer. Resultatet visar även att ett bemötande som leder till ett ändrat beteende hos barnet värderas som ett framgångsrikt bemötande, medan bemötande som sker i affekt värderas som mindre lämpligt. De värden som förskollärarna anser att barnen ska fostras mot relaterar de till läroplanens värdegrund. Förskollärarna lyfter fram vikten av allas lika värde, demokrati och hur man agerar i sociala samspel. Vår slutsats är att förskollärarna utövar makt i sina fostranshandlingar när de definierar och bemöter barn som de upplever ha ett utmanande eller avvikande beteende.

This study aims to reveal what preschool teachers and pedagogues think about and how they act when it comes to meeting the behavior and needs of children with challenging behaviour from a perspective of ethics of care as developed by Nel Noddings. Statistics claim that this kind of behavior is on the rise and it is therefore of relevance to see how teachers and pedagogues can give care to children who displays behavioral problems. We used a method of interviews with selected staff who works in the preschool environment and discovered that most of the interview subjects expressed a similar view overall as to what is conceived as a challenging behaviour. Emphasis was put on the importance of good social relations, even when it comes to describing physically aggressive behavior they spoke of this as a result of failing social relations between children and adults as well as between children. The interviewed also largely expressed a subjective view on children with this kind of behavior and argues that listening, confirming and upholding an ongoing dialogue play a key role in constructing an optimal approach in dealing with challenging behaviour.

Denna kvalitativa studie berör ett specialpedagogiskt område som handlar om möten och bemötanden utifrån förskollärares och specialpedagogers perspektiv. Undersökningsmetoden bestod av så kallad self report då ett fysiskt möte inte var möjligt på grund av Covid-19. I studien framkom det att förskollärarna eftersökte mer kunskaper och stöd inom det specialpedagogiska området för att alla barn ska ges rätt förutsättningar i förskoleundervisningen. Kunskaper inom lärande miljöer och tillgängliga miljöer var något som efterfrågades av förskollärarna. Specialpedagogerna i studien upplevde detsamma och berättade hur de ofta gav handledning kring olika strategier i möten med barn. Specialpedagogerna belyste även riskerna kring affektsituationer där stigmatisering blir en konsekvens när man inte utgår från bland annat det relationella perspektivet. Studien har tydliggjort delar av specialpedagogers yrkesroll likaså att utbildningen har betydelse för det pedagogiska och specialpedagogiska arbetet då utbildningen bidrar till mer kunskap hos de som är yrkesverksamma jämfört med de som saknar utbildning och är yrkesverksamma.

Avhandlingen är en kvalitativ studie som presenterar diskussioner om pedagogers förhållningssätt gentemot barn som utmanar arbetsron i förskolan. Vi vill se om det finns en förståelse för att kunna bemöta och hantera dessa barn som utmanar. I avhandlingen presenteras kunskapens betydelse att bemöta barn som utmanar arbetsron i den fria leken inomhus. Förskollärarnas kunskaper utgår ifrån styrdokumentens betydelse samt teori. I vår studie har vi utgått från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. I undersökningen benämns huruvida miljön har betydelse och påverkan angående barns utmanande beteende. Vårt empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med två förskollärare och två barnskötare på olika förskolor. Resultat vi kom fram till var att både inomhusmiljön samt ett gemensamt förhållningsätt var det som påverkade barn som utmanar den frialeken inomhus. Vi såg även att det fanns skillnader mellan yrkesrollernas bemötande gentemot barn som utmanar arbetsron, detta framkom genom deras kunskap, personlighet samt erfarenhet.

Denna kvalitativa studie tar fram hur fyra förskollärare i förskolan resonerar runt hur man kan hitta lösningar i ett tidigt skede, för att kunna möta utmanande barn. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin kunskap om och vilka verktyg som behövs för att möta dessa barn. Undersökningen belyser också hur pedagogerna upplever att deras bemötande påverkar arbetet med barn som utmanar. Vi ville ta reda på vilka faktorer som spelar in för att bättre kunna hantera de situationer som uppstår. Förskolan är en skola för alla och vi har valt ett systemteoretiskt perspektiv där man ser på arbetssätt och tankesätt och inte på att barn är på ett visst sätt. Vi har valt semistrukturerade intervjuer där vi använde en intervjuguide som bestod av 4-5 frågeområden. Vi använde diktafon och antecknade under samtalets gång. Respondenterna kunde fritt uttrycka sig och vi använde några preciserade frågor som stöd för att få fram det som vi ville undersöka. Vi använde oss av en fenomenografisk analys, där man först bekantar sig med data och etablerar ett helhetsintryck. Vi hittade olika områden som förskollärarna tyckte hade betydelse för ett bra arbete med utmanande barn. I litteraturen har vi lyft fram faktorer som kan ha betydelse i arbetet med dessa barn och de återfinns på både organisationsnivå och grupp- och individnivå. I resultatdelen har vi tagit fram olika områden som förskollärarna ansåg hade betydelse för att bäst kunna möta barnen. Det var tydligt att pedagogens bemötande var direkt avgörande. Utbildning och fortbildning inom det specialpedagogiska området ses som viktigt för att kunna möta situationer i dagens förskola. Ingen förespråkade exkludering utan nämnde arbetet i mindre grupper i stället som en lösning. Samarbetet med specialpedagog var i många fall nödvändigt för att kunna hitta lösningar. Att kunna ta stöd i arbetslaget var en faktor som också hade betydelse. Föräldrasamarbetet visade sig vara grunden till arbetet. I den avslutande analysen jämförde vi resultatet med vad vi funnit i litteraturen. Analysen avslutas med slutsatserna att pedagogens bemötande, specialpedagogens insatser samt fortbildning och utbildning är mest betydelsefulla i arbetet med utmanande barn.