I dagens skola direktplaceras nyanlända elever i yngre åldrar oftast i ordinarie klass. Många klasslärare ställs därmed inför uppgiften att undervisa elever som inte har grundläggande kunskaper i svenska. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur klasslärare i årskurs 1–2 arbetar med nyanlända elever som direktplacerats i ordinarie klass. Genom att observera lärare i undervisningssituationer och intervjua dem efteråt har slutsatser om lärarnas arbetsmetoder dragits. Även den stöttning och kognitiva utmaning som nyanlända elever får har undersökts. Resultatet visar att lärarna använde varierade arbetsmetoder men att enskilt arbete dominerade i undervisningen. Stöd gavs i form av bilder, demonstrationer, digital teknik, studiehandledare och förstaspråket. Aktiviteterna som eleverna deltog i innebar ibland hög kognitiv utmaning men oftast arbetade eleverna för att träna upp sina färdigheter inom läsning, skrivning och räkning.

No description available.

Genom samhällets utveckling från industrisamhälle till tjänstesamhälle har det blivit allt tydligare att medarbetare är den viktigaste resursen i organisationer. För att organisationer ska klara sig på dagens konkurrenskraftiga marknad är det därmed viktigt att lägga fokus på och utveckla denna resurs. Ledarens utmaning ligger i att behålla sina medarbetare och få dem att prestera. För att möjliggöra detta krävs det att organisationen har välmående medarbetare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur ledare kan arbeta för att påverka medarbetares välmående i syfte att främja deras arbetsrelaterade utveckling. Studien undersöker även hur medarbetarna uppfattar ledarens insatser för att påverka deras välmående och utvecklingsmöjligheter. För att besvara frågeställningarna har två ledare och två medarbetare inom privat sektor intervjuats. Resultatet visade att det finns en mängd olika åtgärder ledare kan nyttja för att främja välmående och utveckling. Respondenternas redogörelser visade att sociala relationer och utmanande arbetsuppgifter är de mest framträdande faktorerna.

The present study deals with the institution in which many children spend a large part of their daily lives and thus their childhood. In preschool, the child is at the center of schooling and a part of a scheme with specific requirements, expectations and hopes.   The aim is to highlight how children are referred to and created as subjects when their behavior challenges or puzzles staff at preschool as a discursive practice.   The understanding that form the basis of this study is preschool staff’s experiences from professional practice and the difficulties that may exist when dealing with children that are challenging.   Through interviews with 4 pedagogues and after elucidating different discourses when it comes to children that are challenging on the ground that they relate to how pedagogues talks about children in different context. I´ve noticed four different discourses, children that upsets the natural order, children and situations of transition, children that puzzles and children and early interventions.  The result of the present study insinuated that it seems to be a discrepancy between the discourses about children that are challenging and the governing that control action and thinking in practice. For this a discourse analytic perspective with focus on power, mainly inspired by Michel Foucault has been used and Fairclough’s critical discourse analysis inspired by Gramsci and his use of hegemony.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärare upplever hur de kan bemöta alla barn i förskolan. Vad de framhåller som viktigt att tänka på i deras förhållningssätt samt vilka metoder och strategier de använder för att bemöta alla barn, inklusive de barn som är i behov av extra stöttning. Studien är kvalitativ och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare, där alla arbetar på olika förskolor. I studiens resultat framgår vilka faktorer som anses vara betydelsefulla för att alla barn i förskolan ska inkluderas i verksamheten. Att vara en närvarande pedagog kring barnen är ett av dem samt att arbetslaget har en samsyn kring barn och förhållningssätt är en annan. Resultatet visar att förskollärarna upplever barn som individer med olika behov och att det är deras ansvar som pedagoger att anpassa verksamheten för att få in alla barn i förskolan. / The aim of our study is to find out how the preschool teachers experience how they can respond to all children in the preschool. What they emphasize as important to consider in their approach, and what methods and strategies they use to respond to all children including the children who are in special need of support. The study is qualitative and was conducted by semi-structured interviews with six preschool teachers, where everyone works in different kindergartens. The results of the study show which factors are considered important for all children in kindergarten and who should be included in the preschool. To be a present educator around the children is one of them and that the team has a common view of children and approach, is another. The results show that preschool teachers perceive children as individuals with different needs and that it is their responsibility to adapt the school to get all children in the preschool.

ABSTRAKTInledning: På boende inom lagom om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) kan det förekomma det som kallas ”utmanande beteende”. Ett utmanande beteende kan visa sig i allt från ett självskadebeteende, till personer som skriker och biter sig själva och/eller sin omgivning. Beteendet utmanar oftast både personal och den enskilde själv. Orsakerna till beteendet kan vara olika, men det visar sig då personen har brist på verktyg för att hantera situationen. Personal använder sig av olika metoder för att hantera dessa situationer. Lågaffektivt bemötande är en metod vars princip är att personal ska stötta brukaren i att återfå kontroll i kravfyllda situationer. Problemformulering: När utmanande beteende förekommer arbetar personal för att hitta pedagogiska tillvägagångssätt som gynnar främst brukaren, men även personalen. Att hitta fungerande, individuella metoder kräver mycket av personalen, och i undersökningen framkommer det vilka resurser personalen behöver för att utföra ett arbete av hög kvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personal inom särskilt boende enligt LSS, arbetar och upplever arbetet med ett lågaffektivt bemötande i utmanande situationer. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med personal på särskilda boende enligt LSS. Den insamlade empirin analyserades och delades in i teman och underteman. Resultat: Resultatet av undersökningen tyder på att personal känner en viss osäkerhet och oklarhet i arbetet med lågaffektivt bemötande, samt svårigheter i implementeringsprocessen. Slutsatsen av undersökningen är att personal är optimistiska till metoden och strävar enhetligt mot samma mål, men med brist på kunskap och handledning, känner personalen en osäkerhet och en bristande motivation. Vidare forskning: Resultatet tyder på att det finns mer behov av forskning om implementeringsmetoder av lågaffektivt bemötande, samt chefens roll i dessa. Med en bra implementeringsmetod hade man kunnat sprida kunskap om lågaffektivt bemötande, både inom andra yrken, men även till andra länder. / ABSTRACTIntroduction: In accommodations, within the act concerning support and service for certain disabled persons (1993:387), there may occur what is called ”challenging behaviour”. Challenging behaviour can show itself in everything from self-injury, to people who scream and bite themselves and/or their surroundings. This behaviour usually challenges both the staff and the individual him/herself. The causes of this behaviour may be different, but it appears when the individual lacks the tools needed to handle the situation. The staff uses different methods to deal with these situations. Low arousal approach is a method whose principle is that the staff should support the individual in regaining control in demanding situations. Problem: When challenging behaviour occurs, the staff works hard to find pedagogical approaches that primarily benefit the individual, but also the staff. To find individual methods that works requires a lot by the staff, and this study attempts to reveal what resources the staff needs in order to carry out high quality work. Purpose: The purpose of this study was to investigate how the staff in the special accommodation according to LSS, work, and experience the work with a low arousal approach in challenging situations. Method: In order to fulfil the purpose and answer the questions, three semi- structured focus group interviews were conducted with the staff in special accommodations. The collected data was analyzed and divided into themes and subtopics. Result: The result of the study indicates that the staff feels some uncertainty and confusion in the work with the low arousal approach, as well as difficulties in the implementation process. In conclusion, this study suggests that the staff is optimistic about the method and strive unitarily towards the same goal, but with a lack of knowledge and education, the staff feels uncertainty and a lack of motivation. Further research: The results indicate that there is more need for research about implementation methods of low arousal approach, as well as the role of the manager in this. With a good implementation method, one would be able to disseminate knowledge about low arousal approach, both in other professions, but also to other countries.

Föreliggande studie avser att belysa olika diskurser om barn i förskolan i relation till utmanande situationer samt den makt som utspelar sig i relationer mellan pedagog och barn. Makt kan utspela sig genom det uppdrag som pedagoger i förskolan har, att genom styrning och vägledning forma barn för att anpassas till samhällets normer och värderingar. Syftet med studien är att undersöka hur makt kommer till uttryck i samtal med pedagoger som med sina berättelser redogör för olika utmanande situationer som kan komma att uppstå i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är: Vilka olika diskurser om barn kan urskiljas i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan? Hur kommer makt till uttryck i pedagogers berättelser om utmanande situationer i förskolan? Studien utgår från Foucaults maktperspektiv och begrepp som diskurs, makt, disciplinering och normalisering används som analysverktyg för empirin. Studiens empiri består av intervjuer med fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Föreliggande studies resultat påvisar att samtliga intervjuade pedagoger väljer att avstå den diskurs om utmanande beteende i förskolan som presenteras i de olika intervjuerna. Pedagogerna väljer istället att bredda diskursen och skapa nya diskurser där pedagogers förhållningssätt och den sociala konstruktion som barnet befinner sig i inkluderas. I resultatet uppmärksammades en krock mellan diskursen om barn där varje barn ska få bibehålla sin egen identitet och diskursen om barn som ska följa samhällets normer. Slutsatsen av det som framkom i studiens resultat är att de olika maktnätverk som utspelar sig i förskolan inte är statiska utan de konstrueras och reproduceras i alla relationer, såväl hos pedagoger som barn

Bannour, Meniar (2020). Utmanande beteende i klassrummet, En intervjustudie om studiero(Challenging behavior in the classroom). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom att förstå orsaker som skapar ett utmanande beteende och som stör undervisningen kan vi förebygga och förhindra att ett utmanande beteende uppstår. På så sätt skapas studiero, vilket betonas av skollagen (SFS, 2010:800). Min studie belyser vikten av att skolpersonalen ska lyssna på att vara lyhörda för elevernas upplevelser och tankar för att skapa en lärande miljö som gynnar alla.Det övergripande syftet är att beskriva och förstå hur lärare, biträdande rektor och elever i årskurs fem upplever vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteenden i klassrummet. ●Hur beskriver respondenterna orsaken till att det blir stökigt i klassrummet?●Vilka strategier använder skolpersonalen för att främja lärandet samt skapa studiero?●Vilka konsekvenser använder skolpersonalen för att motverka utmanande beteende?Studien utgår ifrån specialpedagogiska perspektiv, det vill säga traditionellt, kritiskt och relationellt perspektiv, samt dilemmaperspektiv. I studien används även sociokulturella perspektiv med fokus på relation och kommunikation. I studien används en kvalitativ forskningsdesign, inspirerad av en fenomenologisk ansats. Jag genomförde en semistrukturerade fokusintervju (Bryman, 2011) med fem elever i åk 5 och enskilda intervjuer med två lärare och en biträdande rektor. I resultat synliggörs elevernas samt lärarnas och biträdande rektors upplevelser och erfarenheter av vad som hindrar och möjliggöra studiero samt skapar utmanande beteende i klassrummet. Det visar sig att trots att samtliga respondenter betonar vikten av studiero så saknas den, då det finns brist på kommunikationen mellan lärare och elev. När eleven upplever sig ignorerad så används strategier som att störa klasskamrater eller läraren. Lärarna uttryckte att detta är ett sätt att ta kontroll över sin situation och inte för att vara varken elak mot läraren eller kamraterna. Detta tyder på att ett utmanande beteende som stör klassrumsnormer är situationsbundet. Det finns skillnad mellan elevernas och skolpersonalens upplevelser av orsaker som bidrar till att det blir stökigt i klassen. Eleverna tar upp långa lektioner, dålig luft, bristande raster samt lärarnas bemötande och ledarskap. Lärarna tar upp inlärningsmiljö, långa lektioner, undervisningsmetoder och kraven som de ställer på eleven. Medan den biträdande rektorn tar upp brister i fostran och i ledarskapet som en orsak till att det blir stökigt. Det finns även skillnad mellan lärarna och biträdande rektor gällande användning av konsekvenser och strategier som bidrar till studiero vilket i sin tur bidrar till lärande. Gemensamt används anpassade uppgifter, samtal, undervisningsmetoder medan lågaffektiv bemötande enbart används av en lärare. Till sist används disciplinära åtgärder på olika sätt beroende på lärarna och situationer där problemet uppstår.Resultaten visar att det finns behov av handledning på individ-, grupp -och organisationsnivå för att skapa studiero som gynnar elevernas lärande och trygghet.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas synpunkter och värderingar på motivationsarbete i undervisning av moderna språk för att motivera eleverna att fortsätta med deras studier i moderna språk. Jag har utgått ifrån tre olika frågeställningar som handlar om vilka strategier, stöd och utmaningar lärarna använder för att öka elevernas motivation till studier i moderna språk samt vilka faktorer som är centrala för att öka elevens engagemang och främja lärandet i moderna språk. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. De personer som valdes till intervjuer är fem erfarna lärare i moderna språk på två olika grundskolor i en liten kommun i Sverige.Studiens resultat visar att lärarna i moderna språk definierar begreppet motivation som en drivkraft, att ha ett syfte för inlärning och att få eleverna intresserade av att lära sig något. Samtliga lärare ser att motivationsarbete ingår i lärarens uppgifter och det är något som man alltid måste ha i bakhuvudet. Läraren har ett väldigt stort ansvar för att öka elevens motivation genom att göra inlärningen lustfylld och meningsfull men även den enskilde eleven har till viss del ett eget ansvar för sin egen inlärning. När det gäller undervisningsinnehåll och genomförande ser de intervjuade lärarna att det spelar mindre roll vilket läromedel läraren använder utan att det är lärarens intresse för sitt ämne och att relationen till eleverna är i bra balans som är avgörande.

Målet med min studie är att undersöka hur pedagoger förstår begreppet utmanande beteende och genom ett genusperspektiv undersöka hur pedagoger bemöter utmanande beteenden hos barn i förskolan. Studien består av en kvantitativ studie i form av en enkät. Studien består även av en kvalitativ fokusgruppsintervju som ligger till grund för min studie. Intervjuerna har analyserats med en innehållsanalys och analysen är gjord med hjälp av ett genusperspektiv och ett maktperspektiv. Studiens resultat visar att hur en ser på ett utmanande beteende är relativt generellt med undantag för några enskilda tolkningar som framkommit genom enkät och fokusgruppintervju. I resultatet synliggjordes även givna normer kring hur skillnader i utmanande beteende syns i förhållande till kön och genus, dessa skillnader är av stor vikt i de åsikter som synliggjorts i enkäten. Deltagarna i intervjun var medvetna om normerna och har reflekterat över de likheter som finns mellan könen när det gäller utmanande beteende. Majoriteten av deltagarna i enkäten svarade att fler pojkar än flickor utmanar, svaren kan tolkas på två sätt. Första tolkningen är att deltagarna formats av normen i sina svar, andra tolkningen är att deltagarna observerat och reflekterat över att det är fler pojkar som utmanar.