Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor – två privata och två kommunala skolor. Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken. Jag utgår från den interpersonella analysens språkhandlingar, modusmetaforer och modalitet. Texternas första- och andradeltagare analyseras även separat liksom texternas tilltal. Analysresultaten visar att alla fyra texter bär drag av marknadsföringsdiskurs. Detta realiseras bland annat av direkt du-tilltal och en rad erbjudanden till läsaren. Vissa erbjudanden uttrycks explicit i form av varor. Andra erbjudanden, som kunskap och utveckling, är mer abstrakta. Analysen visar också att texterna bär spår av bland annat elitistisk diskurs. Detta realiseras bland annat genom modalitetsmarkörer, modusmetaforer och placeringen av förstadeltagaren i olika satskomplex. Genom att använda diskurser utanför den traditionella utbildningsdiskursen visar skolornas webbtexter en förändring i samhället. Marknaden har flyttat in verksamheter som tidigare tillhört den offentliga sektorn. Detta skapar en ny relation mellan skolan och eleverna. Genom att element från marknadsföringsdiskursen har lånats in i skolans värld konstrueras eleven till en konsument av utbildning.

No description available.

Made available in DSpace on 2014-07-29T16:19:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao Luciana Andrade Cavalcante de Castro.pdf: 1200128 bytes, checksum: f51bc087331ab4cdbfb28e8b5fea8603 (MD5) Previous issue date: 2011-10-18 / The present research intends to explain the constitution of the Structuralist aspects of the discursive approach of Norman Fairclough, one of the most representative authors of Critical Discourse Analysis (CDA). As a methodological and theoretical approach, whose purpose consists in the study of the language in contemporary societies, Critical Discourse Analysis is derived from Critical Linguistics of 1970, consolidating itself in the decade of 1990s. As it borrowed the Social Theory of Discourse (TSD), developed by Norman Fairclough, CDA has defined itself theoretically and methodologically, and this explains the relevance of the British linguist to CDA. To elaborate the TSD, Fairclough resorted to important authors of the sciences of language like Halliday, Bakhtin and Foucault, and of social sciences like Bourdieu, Giddens, Thompson, Gramsci and others. We approached the four first ones in this work, and the choice of these authors is due to our interest in the Structuralist aspects of the research of Fairclough. When we refer to structuralist bias , we raise up a great number of problematics about Structuralism, which have existed since the moment the Structuralism came to be seen with certain aversion for many language theorists. One of the reasons is the fact that structuralist approaches give priority to the social structures, not admitting the capacity of action and change of the social subject, this criticism is present in Norman Fairclough s books. Another problematic is a kind of self saturation that the proper structuralism allows to be shown. But to explain this, it is necessary to use the division that Umberto Echo (2001) makes between ontological Structuralism and methodological Structuralism. The first one consists, basically, in the incessant search of deeper structures that lead the phenomena, and the second one consists in the application of homogeneous structural models in the analysis of different phenomena. Eco criticizes the first one, showing the impossibility of reassuring, in fact, the real existence of structures, but he presents the second one as a productive methodology for many kinds of researches. In Fairclough s approach, we find the two modalities of structuralism displayed by Eco. During the research we demonstrate how important Bakhtin, Foucault, Bourdieu and Halliday, had been for the constitution of the structuralist bias of Norman Fairclough, allowing the British author to operate with systems of differences in the treatment of discursive phenomena, without neglecting the dialogic bias in the study of the interaction contexts. At last, the bakhtinian dialogism, foucaultian archaeology, the constructivist structuralist sociology of Bourdieu and the functionalist linguistic of Halliday had more been excellent supports for the constitution of the structuralist bias of Norman Fairclough s discursive approach. / A presente pesquisa de tem por objetivo expor como se apresenta o viés estruturalista da abordagem discursiva de Norman Fairclough, um dos maiores expoentes da Análise de Discurso Crítica (ADC). Tida como uma abordagem teórico metodológica, cuja finalidade consiste no estudo da linguagem nas sociedades contemporâneas, a Análise de Discurso Crítica é uma vertente dos estudos do discurso derivada da Linguística Crítica de 1970, consolidando-se a partir da década de 90. Ao se apropriar da Teoria Social do Discurso (TSD) desenvolvida por Norman Fairclough, a ADC se define tanto teórico quanto metodologicamente, o que explica a relevância do linguista britânico para essa corrente de análise discursiva. Para elaborar a TSD, Fairclough recorreu a importantes autores das ciências sociais e da linguagem como Halliday, Bakhtin, Foucault, Bourdieu, Giddens, Thompson, Gramsci, entre outros. Os quatro primeiros foram abordados neste trabalho, e a escolha destes se deu justamente pelo interesse no viés estruturalista da obra de Fairclough. Quando nos referimos a viés estruturalista , terminamos por trazer à tona toda uma problemática que existe desde o momento em que o Estruturalismo passou a ser visto com certa aversão por muitos teóricos da linguagem. E uma das justificativas diz respeito ao fato de abordagens estruturalistas darem primazia às estruturas sociais, não admitindo a capacidade de ação e mudança dos sujeitos sociais, essa é uma crítica presente na obra de Norman Fairclough. Outra problemática estruturalista relevante é uma espécie de auto saturação que o próprio estruturalismo deixou surgir. Mas para explicar tal saturação, convém recorrermos a divisão que Umberto Eco (2001) faz entre estruturalismo ontológico e estruturalismo metodológico. O primeiro consiste, basicamente, na procura incessante de estruturas cada vez mais profundas que regem os fenômenos, e o segundo consiste na aplicação de modelos estruturais homogêneos na análise de diferentes fenômenos. Eco critica o primeiro alegando a impossibilidade de se assegurar, de fato, a existência real de estruturas, mas apresenta o segundo como metodologia produtiva para diversas pesquisas. Em Fairclough encontramos os dois estruturalismo expostos por Eco. Durante a pesquisa, procuramos demonstrar como Bakhtin, Foucault, Bourdieu e Halliday foram fundamentais para a constituição do viés estruturalista de Norman Fairclough, permitindo que o autor britânico operasse com sistemas de diferenças no tratamento de fenômenos discursivos, sem que ele abandonasse os aspectos dialógicos no estudo dos contextos de interação. Enfim, o dialogismo bakhtiniana, a arqueologia foucaultiana, mais a sociologia estruturalista construtivista de Bourdieu e a Linguística Sistêmico Funcional foram suportes relevantes para a constituição do viés estruturalista da abordagem discursiva de Norman Fairclough.

<p>Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum.</p><p>The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material?</p><p>The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010. In a first mapping, 35 news articles have been selected to be examined. The scientific method applied has mainly been Norman Faircloughs critical discourse analysis.</p><p>The study shows that the reporting of TT depicts the separated children as a problem. This problem consists of three themes: as at threat of Swedish economy, a threat to our national security and as a victim that has to be cared for. These threats are often described in a contextual way by choice of angle, linguistic performance and selection of sources. The study also sheds light on the fact, that there are four general discourses discussing the children as a problem: the administrative discourse, the police discourse, the politcal discourse and the humanitarian discourse. The separated children themselves never get an opportunity to describe their own situation. instad TT allows the Swedish Migration Board to picture them.</p> / <p>Många barn – upp till 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – som flyr från krig och konfliktområden kommer till Sverige för att söka skydd och asyl.</p><p>Målet med den här studien är att undersöka hur den svenska nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå – TT – konstruerar bilden av det flyende barnet. För att kunna svara på huvudfrågan: Hur konstruerar TT bilden av ”ensamkommande flyktingbarn”?, har följande underfrågor ställts: Vilka ämnen fokuseras i rapporteringen och vilka diskurser, röster och källor släpps in i det journalistiska materialet?</p><p>Det teoretiska perspektivet kan beskrivas som socialkonstruktionistiskt, en benämning för olika teorier om samhälle och kulturer som delar synen på språkets roll för den sociala konstruktionen. Härigenom kan man se hur TT:s bild av ”ensamkommande flyktingbarn” också konstruerar det sätt på vilket samhället ser på barnen, deras rättigheter och behov, samt påverkar hur barnen välkomnas och behandlas när de anländer. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ analys av nyhetstexter producerade mellan 2007 och 20 april 2010. Efter en första kartläggning har 35 artiklar valts ut för att undersökas. Den vetenskapliga metod som använts är i huvudsak Norman Faircloughs kritiska diskursanalys.</p><p>Studiens resultat visar att TT:s rapportering presenterar ”ensamkommande flyktingbarn” som ett problem med tre teman: som ett hot mot svensk ekonomi, ett hot mot vår nationella säkerhet samt som offer som måste tas om hand. Detta beskrivs ofta kontextuellt genom val av vinkel, presentationsform och val av källor. Studien belyser också det faktum att det finns fyra generella diskurser inom TT:s material som diskuterar de flyende barnen: den administrativa diskursen, den polisiära -, den politiska - samt den humanitära diskursen. Barnen får aldrig någon möjlighet att själva beskriva sin situation, istället låter TT Migrationsverket presentera sin bild av dem.</p>

Today many separated children and youth up to 18 years - children in the sense of the UN Convention on the Rights of the Child - flee from war and armed conflicts around the world. Many of them come to Sweden for protection and to apply for asylum. The aim of this study is to examine how the national Swedish news agency Tidningarnas Telegrambyrå - TT - constructs the image of separated children and youth. The main research questions have been: How does TT construct the image of the separated refugee children? The more detailed questions put to examine this main question have been: what are the issues being focused in the reporting and what discourses, voices and sources are let into the journalistic material? The theoretical perspective should be considered as social constructionistic where the basic idea is that the image of the separated child also constructs the way society looks upon them, their rights and their needs, affecting how these children will be welcomed and treated when thay arrive in our society. The empirical study is a qualitative analysis of text, produced in the span 2007- April 20th 2010. In a first mapping, 35 news articles have been selected to be examined. The scientific method applied has mainly been Norman Faircloughs critical discourse analysis. The study shows that the reporting of TT depicts the separated children as a problem. This problem consists of three themes: as at threat of Swedish economy, a threat to our national security and as a victim that has to be cared for. These threats are often described in a contextual way by choice of angle, linguistic performance and selection of sources. The study also sheds light on the fact, that there are four general discourses discussing the children as a problem: the administrative discourse, the police discourse, the politcal discourse and the humanitarian discourse. The separated children themselves never get an opportunity to describe their own situation. instad TT allows the Swedish Migration Board to picture them. / Många barn – upp till 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – som flyr från krig och konfliktområden kommer till Sverige för att söka skydd och asyl. Målet med den här studien är att undersöka hur den svenska nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå – TT – konstruerar bilden av det flyende barnet. För att kunna svara på huvudfrågan: Hur konstruerar TT bilden av ”ensamkommande flyktingbarn”?, har följande underfrågor ställts: Vilka ämnen fokuseras i rapporteringen och vilka diskurser, röster och källor släpps in i det journalistiska materialet? Det teoretiska perspektivet kan beskrivas som socialkonstruktionistiskt, en benämning för olika teorier om samhälle och kulturer som delar synen på språkets roll för den sociala konstruktionen. Härigenom kan man se hur TT:s bild av ”ensamkommande flyktingbarn” också konstruerar det sätt på vilket samhället ser på barnen, deras rättigheter och behov, samt påverkar hur barnen välkomnas och behandlas när de anländer. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ analys av nyhetstexter producerade mellan 2007 och 20 april 2010. Efter en första kartläggning har 35 artiklar valts ut för att undersökas. Den vetenskapliga metod som använts är i huvudsak Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Studiens resultat visar att TT:s rapportering presenterar ”ensamkommande flyktingbarn” som ett problem med tre teman: som ett hot mot svensk ekonomi, ett hot mot vår nationella säkerhet samt som offer som måste tas om hand. Detta beskrivs ofta kontextuellt genom val av vinkel, presentationsform och val av källor. Studien belyser också det faktum att det finns fyra generella diskurser inom TT:s material som diskuterar de flyende barnen: den administrativa diskursen, den polisiära -, den politiska - samt den humanitära diskursen. Barnen får aldrig någon möjlighet att själva beskriva sin situation, istället låter TT Migrationsverket presentera sin bild av dem.

Syftet med denna uppsats är att se hur två diskurser, marknadsdiskurs och skoldiskurs, konstrueras i gymnasieskolors informationstexter. Dels genom värderingar, dels genom hur eleverna framställs. Texterna är tagna från skolornas hemsidor. Jag undersöker totalt fem skoltexter samt en text från Skolverket som belyser skolan som institutions värderingar. Undersökningen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt textanalys, bland annat den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Uppsatsen är språkvetenskaplig och utgår från det textuella. Jag utgår i min analys främst från värdeord, eller buzz words, där jag belyser positivt värderade ord i texterna. Jag utgår även från en analys av fraser samt den interpersonella analysens språkhandlingar och modalitet. Analysresultatet visar att skolornas texter präglas av en marknadsdiskurs där värdeord som ”entreprenör” och ”företag” ofta förekommer. Ett tydligt resultat är hur ord som realiserar en marknadsdiskurs betydligt oftare värderas som positiva i sig själva än ord som realiserar en skoldiskurs. Det är även tydligt att de värderingar som framkommer i skolornas texter inte återfinns i Skolverkets text. De elever som framträder i skolornas texter är oftast ambitiösa, drivna och självgående. Även om det finns vissa undantag. Uppsatsens resultat kan på ett större plan kopplas till en allmän samhällsförändring där ett marknadsspråk tar större plats inom den offentliga sektorn. För gymnasieskolorna innebär det att det målas upp en bild av en skola som finns till för elever som är högpresterande och intresserade av entreprenörskap och företagande.

The aim of this thesis is to investigate in what way Swedish universities regulates its internal and external communication by the use of policy documents. The purpose has led to three research questions: what scope of communication is given to the documents user, if the document is challenging or redefining the current means of power, and how questions regarding trademark is taken into consideration. In order to achieve the purpose a discourse analysis is used as both underlining theory and comprehensive method. The underlining theory is based around social constructionism, structuralism, poststructuralism and critical discourse analysis. The analysis have taken emphasis from Norman Faircloughs three-dimensional model in which the documents have been studied on three separate levels. The material the research has been built upon is documents regarding communication policy from ten of Swedens fourteen universities. The results indicated that three central groups of participants where given authority in the policy document. The first group consists of different types of managers whom, in the policy document, where given the highest freedom of their own communication. The second group consist of colleagues and employees and are by the policy document viewed as both goals and actors with limited freedom and power over their own communication. The third group consists of students, whom much a like the second group, were viewed as both goals and actors. The last group where however given less influences over their own communication and there was a clear distinction between universities whom looked upon their students as part of the organisation and those who placed the students outside the university organisation. The results furthermore indicated that the policy document are used and works as reproduced documents for the current means of power and that questions regarding trademark are present. The term trademark were used in the majority of the documents and it was also possible to distinguish and read that the universities are very conscious about, and want to influence what image of them that is corresponded through media, employees and students.

I denna uppsats redogörs för en kritisk diskursanalytisk studie om konstruktionen av stress, vars syfte är att undersöka hur stress språkligt konstrueras i olika dokument om arbetsmiljöarbete. Vid analysförfarandet användes diskursanalytikern Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell för lingvistisk och sociologisk forskning. Dennes kritiskt diskursanalytiska tankar utgör även studiens teoretiska referensram. Det analyserade materialet består av dokument om arbetsmiljöarbete mot stress, som Arbetsmiljöverket och Prevent har producerat. Uppsatsen innefattar en kartläggning över fältet för arbetsmiljöarbete och fenomenet stress, samt en presentation kring den tidigare forskning som studerats i studiens initierande fas. Denna forskning framställs genom de tre temana diskursiv påverkan, den normaliserande diskursen och individuella faktorer. Studiens resultat presenteras i de två delarna text och diskursiv praktik från Faircloughs analysmodell. Sammantaget innefattar den första resultatdelen text de fyra temana typ av text, modalitet, hyponymer och antonymer samt transitivitet. Under den andra resultatdelen diskursiv praktik återfinns de fyra diskurserna den utbildande diskursen, den arbetsrättsliga diskursen, den ohälsosamma diskursen och den vetenskapliga diskursen.

This study contributes to the expanding critical range of discourse analysis by analyzing texts used to market Viagra and other "sexual enhancement medication," pharmaceuticals that treat "erectile dysfunction". Applying elements of Norman Fairclough's critical discourse analysis framework, this study examines as cultural artifacts Viagra, Levitra, and Cialis print advertisements and television commercials and it offers insight into the institutional discourse of "sexual enhancement medication" and how this discourse constructs male identity and subjectivity.

This master’s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors. The main research question is: In what ways do the alternative shelf arrangements affect the sociocultural practice of mediating fiction to library visitors and to what degree has this practice, with its non-discoursive elements, cleared the path for shelf arrangements to become a natural part of the libraries? The question is answered by the analysis of the text and its different modalities, and the analysis of the discoursive practice where the interest has been the production and the consumption of the text. These two aspects of discourse are then contextualized in the sociocultural dimension. The result shows the picture of a public library undergoing major changes. Strained economy and a shift in the habits of reading fiction have forced the libraries to take influence by the commercial book stores, preferably the on-line ones. This thesis shows that the shelf arrangements of fiction are a part of the development for the public libraries in a more individualised, commercial direction.