Diss. Uppsala : Univ., 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Den aktuella studien kretsar kring temat det fria skolvalet och ämnar studera Uppsala kommuns ’högstadiemarknad’. Detta görs ur två hänseenden. Dels genom att kartlägga högstadiemarknadens etablering och utseende, i termer av friskoleetablering, sedan skolvalsreformernas införande i början av 1990-talet fram till 2014, och dels genom att studera hur några potentiella faktorer påverkar enskilda skolors förmåga att rekrytera elever på marknaden, sett till hur många elever de lockar läsåren 2006/07, 2009/10 samt 2013/14. Följande två forskningsfrågor besvaras: Hur har högstadiemarknaden i Uppsala kommun, sett till producenterna och huvudmannatypernas andelar av marknaden, förändrats sedan införandet av det tidiga 1990-talets skolreformer? Och kan lärartäthet, marknadsföringskostnad, skolkvalitet, betyg eller huvudmannatyp förklara den andel enskilda högstadieskolor har och har haft i konkurrensen på samma marknad? Studien baseras främst på data från Skolverkets offentliga databaser och analyseras via tabellanalys och linjär regressionsanalys. Resultaten visar att andelen fristående högstadieskolor har gått från att utgöra 6,7 % av samtliga högstadieskolor i Uppsala kommun läsår 1991/92 till att utgöra hela 40 % läsår 2013/14. En slutsats kan således dras att det i Uppsala kommun sedan skolvalsreformernas införande etablerats en högstadiemarknad där friskolors etablering haft en betydande del i konstruktionen av denna. Vidare har påvisats att de studerade faktorerna förklarar den andel av marknaden som kommunens skolor haft olika starkt olika läsår. Tendenser visar dock att familjer under senare tid oftare väljer skolor med fristående huvudmän, höga marknadsföringskostnader, hög lärartäthet och hög skolkvalitet. De betyg eleverna på kommunens högstadieskolor haft kan under samma period sägas ha varit mindre viktiga för familjer när de valt skola. Avslutningsvis kan det konstateras att en uppsaliensisk högstadiemarknad etablerats och att uppsalafamiljernas prioriteringar vid skolval varierat över tid.

The purpose of this essay is to investigate the term equableness in the Swedish elementary school with a take-off point in the free school reform from 1992. This essay starts with the political background of the terms equableness and freedom of choice and the official governmental guidelines. Research from Bo Malmberg and Gabriel Sahlgren act as a framework for the whole essay as their theories are tested. The main problem is presented as the question: is the debated concern regarding a lowered equableness since 1992 justifiable? Both researchers define equableness as a difference in grades but undertake a collective versus a more individual approach. Their ways of measuring equableness together with the two factors segregation and grades makes the theoretical part of this essay. In conclusion the main problem is answered with a yes, the concern of a lowered equableness is justifiable. Not because it is proven lowered but as a result of the vague and wide definition of the term. This can be traced back to the political arena where opposite sides of the political ideologies gave equableness its own definition. Since the 1980s the term has been broadened and defined in many directions. This essay requests a narrower definition of the term equableness. Not until that is done evaluations can be carried out regarding what impact reforms has had on schools and students, one of them being the free school reform.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Syftet med studien är att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska åsiktsbildning. Bakgrunden till studien är det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frågetecken då resultatet skilde sig markant från det som framkom i riksdagsvalet. Frågeställningarna är följande:</p><p>- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?</p><p>- Vilka politiska sakfrågor tilltalar gymnasieelever?</p><p>- Vilka faktorer påverkar ungdomarnas politiska ståndpunkt?</p><p>Undersökningen skedde via en enkätstudie bland 131 gymnasieelever på Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren från dessa har sedan sammanställts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jämföra olika variabler med varandra.</p><p>Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frågor. Inte heller lockar det att engagera sig politiskt, vare sig det är i partier eller i demokratiska råd i skolan. Resultatet visar också en ökad individualism, där de tillfrågade ungdomarna inte anser sig påverkas i sitt åsiktsbildande, varken av vänner, familj eller media.</p>

Den svenska grundskolan ska erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever. Under 2000-talet har stora skillnader vuxit fram mellan grundskolorna i Sverige. Enligt forskningen har grundskolornas elevsammansättningar har blivit allt mer homogena efter elevernas bakgrunder. Forskarna pekar på att boendesegregationen och skolvalet har orsakat skolsegregationen. Att en elevs bakgrund har allt för stor effekt vilket skolresultat en elev når. De menar att den svenska likvärdiga utbildningen i grundskolan har blivit urholkad. Skolsegregation har en tendens att visa sig starkare på skolor än i bostadsområden. Det är även skolan som lägger grunden för elevens framtidsmöjligheter. I denna studie analyseras elevernas betyg, grannskapsområde och skolornas sammansättningar för att se hur likvärdiga Uppsalas grundskolor är år 2016. Studiens resultat pekar på att elevernas skolresultat kan påverkas av deras bakgrund. Att likvärdigheten i Uppsalas grundskolor inte har lyckats, trots kommunens extra resurser till skolorna som anses vara utsatta. För elevernas del har det en avgörande roll vilken utbildningsnivå individerna i deras omgivning har för om de kommer lyckas prestera bra i grundskolan eller inte.

Syftet med studien är att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska åsiktsbildning. Bakgrunden till studien är det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frågetecken då resultatet skilde sig markant från det som framkom i riksdagsvalet. Frågeställningarna är följande: - Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut? - Vilka politiska sakfrågor tilltalar gymnasieelever? - Vilka faktorer påverkar ungdomarnas politiska ståndpunkt? Undersökningen skedde via en enkätstudie bland 131 gymnasieelever på Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren från dessa har sedan sammanställts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jämföra olika variabler med varandra. Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frågor. Inte heller lockar det att engagera sig politiskt, vare sig det är i partier eller i demokratiska råd i skolan. Resultatet visar också en ökad individualism, där de tillfrågade ungdomarna inte anser sig påverkas i sitt åsiktsbildande, varken av vänner, familj eller media.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt. I den kommunala skolan var närheten till hemmet avgörande. Eleverna anser själva att föräldrarna och kompisarnas påverkan inte är avgörande för deras gymnasieval. Dessutom kom vi fram till att den större delen av eleverna hade högutbildade föräldrar och de flesta hade en svensk bakgrund. På den kommunala skolan, som låg på landsbygden, var andelen elever med utländska föräldrar störst. Vårt resultat stämmer överrens med tidigare forskning, då det redan tidigare har kommit fram till att elever med utländsk bakgrund oftast går till skolor som ligger i förorter från större städer. Dessutom är andelen elever med utländska föräldrar mycket mindre på fristående skolor än på kommunala skolor. I tidigare forskning har ytterligare kommit fram att högutbildade föräldrar gör ett mer medvetet och aktivt val när de väljer gymnasium och att fler högutbildade föräldrar väljer en fristående skola, än lågutbildade föräldrar. På de skolors SP-programelever vi undersökte såg vi att den största delen av föräldrarna var högutbildade och att en stor grupp var lärare. SP-programmet är studieförberedande och därför kan det vara så att eleverna påverkats av föräldrarnas socioekonomiska status i sitt val, vilket skulle stämma överens med tidigare forskning, även om de själva ser det som ett fritt och självständigt val.

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjliga påverkansfaktorer till varför en mindre friskola ärunderrepresenterad av elever med utländsk bakgrund. För att uppnå syftet ställs tvåfrågeställningar; (1) Vilka förklaringar ger elever med utländsk bakgrund som inte studerar påskolan till varför de inte valt att studera vid skolan? (2) Vilka förklaringar ger elever med utländskbakgrund som studerar på skolan till varför de har valt att studera vid skolan?För att svara på dessa frågor genomförs dels en litteraturstudie, dels en mindre kvantitativenkätundersökning samt en mindre kvalitativ intervjuundersökning. I litteraturstudien går jagigenom olika påverkansfaktorer till den idag påfallande ökande etniska skolsegregationen samtden teori som ligger till grund för analysen av mina två mindre studier.Resultatet visar att det inte finns något entydigt sätt att förklara friskolans brisande mångkultur.Utifrån litteraturstudien samt uppsatsens två mindre studier konstaterar jag att det åtminstonefinns tre påverkansfaktorer till skolans bristande mångkultur. (I) Staden har en påfallande etniskboendesegregation, som påverkar skolornas elevsammansättning, (II) Kompisrelationer är viktigaför skolungdomar vid deras skolval och (III) Skolans information är bristfällig, både om självaskolvalet och om skolans arbetssätt. Resultatanalysen visar också fler faktorer som i mindre gradän de tre nämnda sannolikt påverkar friskolans elevsammansättning.