Denna konsumtionsuppsats undersöker huruvida skolval och skolpeng påverkar skolsegregation samt om det finns en korrelation mellan skolsegregation och boendesegregation. Vi har studerat olika skolsystem och jämfört dessa, främst det svenska och det amerikanska skolsystemet. Sverige har ett generellt skolsystem vilket innebär att skolpeng är knutet till elev och fördelas så att alla elever, oavsett bakgrund får ta del av den. Sverige har skolvalsmodell i kombination med skolpeng. De amerikanska skolsystemen har skolpeng men skiljer sig från det svenska systemet då skolpeng inte är knutet till elev utan går till skolan. De amerikanska skolsystemen är riktade vilket innebär att skolpeng generellt ges till elever som har en lägre socioekonomisk status eller är utsatta, som kompensation. I USA råder närhetsprincipen istället för skolval. Baserat på våra källor visar resultatet att skolval och skolpeng har påverkat skolsegregation och andra faktorer, som resultat och kostnad, att skolsegregation korrelerar med boendesegregation samt att olika skolsystem resulterar i olika utfall. I Sverige bidrar skolval till ökad segregation vilket hänger samman med ökad andel fristående skolor. Elever som byter från kommunal till fristående skola är ofta elever med högutbildade föräldrar eller elever med invandrarbakgrund. I USA är segregationen mer utbredd på grund av närhetsprincipen och att skolpengen inte är knuten till eleven. Frågeställningarna som besvaras är: Vad har skolval och skolpeng för påverkan på segregation? och Hur korrelerar skolsegregation med boendesegregation? Förslag på vidare forskning är forskning om institutionella faktorer som finns i skolsystemen och vilka politiska motiv och vilket syfte som ligger bakom införandet av skolsystemen samt hur de fungerar i teori och praktik.

Den här uppsatsen ämnar undersöka elevers preferenser vid val av högstadium och om dessa preferenser skiljer sig beroende på elevernas bostadsområdes socioekonomiska och etniska karakteristika. Uppsatsen är baserad på svar från en enkätstudie riktad till högstadieelever inom Uppsala kommun samt på en insamling av statistisk områdesdata. Tre skolor valde att medverka i enkäten, vilket genererade enkätsvar från 128 elever. Resultatet från enkätstudien visar på fyra dominerande preferenser i form av: “skolans utbildning”, “skolans rykte”, “vänner” samt “närhet till hem”. Däremot så skiljer det sig vilka preferenser eleverna värdesätter mest beroende på vilken skola de går på. Utifrån enkätsvaren och den insamlande statistiska datan genomfördes en statistisk analys där korrelation mellan preferenser och skolor, bostadsområdens socioekonomiska status samt etnicitet undersöktes. Utifrån den statistiska analysen går det att konstatera att det finns vissa samband mellan olika typer av bostadsområden och preferenserna i vår studie, men det är mellan preferenserna och skolor det går att utläsa tydligast samband.

Bjervås, Maria (2016) Föräldrars perspektiv på val av skola till sitt barn med hörselnedsättning. Specialprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.För de som arbetar med barn med hörselnedsättning kan studien bidra till att få en förståelse för föräldrarna och deras barn. Den kan öka kunskapen om vikten av anpassningar och samarbete med föräldrar, hörselpedagoger och den relation pedagogen har till barnet för att främja kommunikationen och inlärningssituationen till det bästa.Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka erfarenheter föräldrar har av hjälpmedel och stöd för sitt barn och för och nackdelar med den skola som föräldrarna valt till sitt barn med hörselnedsättning. Studien syftar också till att synliggöra faktorer som föräldrar tycker är viktiga när de överväger valet av skola. Studien belyser det sociala sammanhanget, inlärningssituationen och anpassningar i lärsituationen genom tre frågeställningar utifrån föräldrarnas perspektiv: Vilka erfarenheter har föräldrar av anpassningar i de olika skolkontexterna för sitt barn med hörselnedsättning? Vilka faktorer är viktiga för föräldrar vid valet av skola? Vilka erfarenheter har föräldrar till barn med hörselnedsättning av undervisning och omhändertagande i skola som har specialiserat sig på elever med hörselnedsättning respektive ordinarie undervisande skola? Barnet i dess olika miljöer belyses ur sociokulturella aspekter, vilka sociala sammanhang barnet har och hur dessa fungerar, kognitiva aspekter, hur elevens inlärningssituation ser ut, samt kommunikativa aspekter, hur undervisningen anpassas för att underlätta kommunikationen. I studien har en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer stått i centrum. Intervjuer har genomförts med föräldrar som har barn med hörselnedsättning och erfarenheter av den ordinarie undervisande skolan och/eller en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Resultatet bearbetades med inspiration från ett fenomenografiskt perspektiv, som stämmer överens med studiens syfte, att hitta för- och nackdelar med att vara integrerad i en ordinarie undervisande skola och för- och nackdelar med en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning, utifrån ett föräldraperspektiv. I studien framgår att de barn som är integrerade i en ordinarie undervisande skola är mer trötta än barn i skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. En orsak kan vara att de går i klasser med fler elever och har mindre anpassningar i miljön. En annan faktor kan vara att de blir jämförda med sina hörande kamrater. Tidigare undersökningar har pekat på att elever i ordinarie undervisande skola kan uppleva problem med att känna sig inkluderade. Det behöver inte betyda att barnet är bortvald eller inte inbjuden, utan att barnet själv väljer bort situationer och aktiviteter eftersom barnet vet att det kommer tycka att situationen kommer vara påfrestande på grund av hörselnedsättningen. I intervjuerna betonar många av föräldrarna vikten av en förståelse för den enskilde individen, och i det här fallet deras eget barn. Intervjupersonerna framhåller betydelsen av att skolan och lärarna visar intresse, engagemang och ger tid åt att försöka förstå elevens problematik och arbeta utifrån elevens förutsättningar och behov. Då barn är olika till sin natur efterfrågas lyhördhet för barnet. Några av barnen säger utan problem till när den inte förstår eller tekniska hörselhjälpmedel inte fungerar, medan andra sitter tyst och låtsas att förstå, trots att de inte alls hänger med. Coniavitis-Gellerstedt (2008) belyser detta i sin undersökning när hon menar att läraren har ett stort ansvar att vara lyhörd och att hitta en metod som kan passa eleven så att eleven inte kommer undan med att inte ha uppfattat eller inte förstått det som sagts. I majoriteten av intervjuerna framkommer vikten av att det görs anpassningar för att barnen ska kunna ta in kunskap på bästa sätt utan att behöva ha störande moment runtomkring sig. Studien pekar på att det är viktigt för föräldrarna med den teknik som finns och att den ska fungera. Det finns även en oro inför framtiden. Det är viktigt att samma förutsättningar ska finnas för att barn med hörselnedsättning ska ha lika goda möjligheter att lyckas med sin skolgång som normalhörande elever. Studien indikerar att det i den ordinarie undervisande skola måste finnas bra sociala sammanhang som främjar barnet med hörselnedsättning så att det inte bara blir utifrån de normalhörande barnens premisser. I alla skolor som tar emot barn med hörselnedsättning behöver de som arbetar med barn med hörselnedsättning testa hur det är att ha hörselnedsättning då förståelsen är viktig. Om skolan har en genuin förståelse och lyhördhet för barnet och hörselnedsättningen så kommer den att kontinuerligt eftersträva anpassningar för att främja lärande, kommunikation och sociala sammanhang. Skolpersonal behöver arbeta med att inhämta mer kunskap och arbeta utifrån medkänsla till barnet. För att vidare främja förståelse så behöver skolan ta vara på föräldrarna som resurser som kan ge kunskap om sitt barn med hörselnedsättning. Som specialpedagog är det en uppgift att förmedla vikten av förståelsen och förespråka barnets rätt till bra förutsättningar att lyckas med sin skolgång. / Bjervås, Maria (2016) Parent perspectives on choice of school for their child with hearing impairment. The special program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits.For those who work with children with hearing impairmentstudy can help to gain an understanding of parents and their children. It can increase awareness of the importance of adaptation and cooperation with parents, hearing educators and relationship educator has to the child to promote communication and learning situation to the best.The purpose of the study is to gain more knowledge about the experiences parents have the tools and support for their children and the pros and cons of the school that the parents have chosen for her child with hearing impairment The study also aims to highlight the factors that parents consider important when considering the choice of school.The study highlights the social context, learning situation, and adjustments in the learning situation through three questions based on the parents' perspective: What experiences have parents of adjustments in the different school contexts for their child with a hearing loss? What factors are important to parents in the choice of school? What experiences have parents of children with hearing impairment of education and care in school that specializes in students with hearing loss and regular teaching school?The child in its various environments illustrated from socio-cultural aspects, the social context, the child has and how they function, cognitive aspects, the student's learning situation looks, and communicative aspects, how the teaching adapted to facilitate communication.The study has a qualitative approach with six semi-structured interviews stood in the center. Interviews were conducted with parents who have children with hearing loss and experiences of the regular teaching school and / or school that specializes in children with hearing loss. The results were processed with inspiration from a phenomenographic perspective, which is consistent with the study's purpose, to find the pros and cons of being integrated into a regular teaching school and the pros and cons of a school that specializes in children with hearing loss, from a parental perspective .The study shows that children who are integrated into a regular school teaching is more tired than children in the school who specializes in children with hearing loss. One reason may be that they go to classes with more students and have minor adaptations to the environment. Another factor may be that they are compared with their hearing peers.Previous studies have indicated that students in regular teaching school may experience problems with feel included. It does not mean that the child is deselected or not invited, without the child chooses away situations and activities because the child knows it will find that the situation will be stressful because of the hearing loss. In the interviews, highlights many of the parents the importance of an understanding of the individual, and in this case their own children. Interviewees stressed the importance of the school and the teachers showing interest, commitment and giving of time trying to understand the student's problems and work on the student's abilities and needs.When children are different in nature, demand responsiveness to the child. Some of the kids said no problem when it does not understand or technical hearing aids do not work, while others sit quietly and pretend to understand, even though they are not keeping up. Coniavitis-Gellerstedt (2008) illustrates this in her study when she says that the teacher has a great responsibility to be sensitive and to find a method that can suit the student so that the student will not get away with not having understood or not understood what has been said. The majority of the interviews reveal the importance of the adjustments made for the children to take in knowledge in the best way without having to have distractions around him. The study suggests that it is important for the parents of the technology available and make it work. There is also a concern for the future. It is important that the same conditions should be provided to children with hearing loss should have equal opportunities to succeed in their schooling as normal-hearing students.The study indicates that in the ordinary school teaching must be good social contexts that promote child with hearing loss so that it will not only be based on the normal hearing children's terms. In all schools that receive children with hearing loss need those working with children with hearing impairment test how it is to have hearing loss when understanding is important. If the school has a genuine understanding and sensitivity to the child and hearing impairment it will continuously strive for adaptations for learning, communication, and social contexts. School staff need to work with to gain more knowledge and work from compassion to the child. To further promote the understanding you need school to be on the parents as resources that can provide knowledge about their child with hearing loss. As a special education teacher, it is a task to convey the importance of understanding and advocating children's right to good conditions to succeed in school.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet. Resultatet visar även olika orsaker till Sverigedemokraternas framgång som presenteras som dels socialpsykologiska faktorer så som grupptryck, provokation men även faktorer som socioekonomisk bakgrund och brister i skolans undervisning. Skolvalet ses som en given ingång till samtal kring olika partier, men även frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst i undervisningen. Undersökning påvisar att det finns brister i skolans värdegrundsarbete och undervisningen kring denna. Vi anser att värdegrundsarbetet bör genomsyra hela skolans verksamhet och inte endast enskild ämnesundervisning genomförd av bara en del av lärarna på skolorna.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola.En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade. En annan slutsats är att oavsett om man har valt kommunal skola eller friskola är argumenten och motiven desamma. Samtliga mödrar som ställde upp i intervjuerna har gjort ett aktivt val och de uttrycker att den största anledningen till att de har valt den ena eller den andra skolan är något sorts av problem. Det kan vara problem med skolan eller svårigheter hos barnet. Undersökningar gjorda av olika statliga myndigheter och annan tidigare forskning har används för att tolka resultatet. Denna uppsats är skriven av två studenter på Lärarutbildningen i Malmö.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan. På sikt innebär det att den ojämlika och orättvisa fördelningen av ett begränsat antal utbildningsplatser och arbetstjänster mellan samhällsklasserna således leder till att de befintliga klasstrukturerna/klasspositionerna (borgarklass, medelklass, arbetarklass) i samhället är svårföränderliga och förmodligen kan bestå.Nyckelord: betyg, Bourdieu, Bronfenbrenner, skolval, social reproduktion, utbildningskulturtradition

No description available.

No description available.

<p>A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools.</p><p>The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu.</p><p>The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed.</p><p>Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.</p>

A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools. The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu. The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed. Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.