<p>Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet – talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning. För att få svar på detta frågade jag dem som det berörde och berör där en enkätundersökning och djupintervjuer med f.d. elever och samtal med elever som går i hörselskolor gav mig en bild på frågorna: Vilka strategier har elever med hörselnedsättning för att klara skolan? Hur är användandet av talad svenska och teckenspråk hos elever med hörselnedsättning? Vad tänker unga elever med hörselnedsättning att positiv kunskapsutveckling är? Materialet beskriver hur eleverna själva värderar begreppen och deras reflektioner kring frågeställningen och visioner för framtida förändringar. Huvudresultaten visade att eleverna önskat mer av: Större flexibla (hörsel)klasser med möjlighet till blandning av hörande och döva. Mer diskussioner i klass och mer teckenspråksundervisning och naturliga teckenspråkliga situationer. Lärare som förstår hörselproblematiken och vågar ge frihet till eget ansvar för det egna lärandet. Informanterna var i stort sett nöjda med sin skoltid men hade önskat mer individanpassad undervisning. Bara faktakunskap räcker inte. Det behövs mer i ett helhetsperspektiv för att en individ som har hörselnedsättning eller CI att tillgodogöra sig kunskap på bästa möjliga sätt med hjälp av faktorer som identitet, socialt samspel och tvåspråkighet. Slutsatsen från detta är att möjligheterna för att förändring ska ske för att gynna elever med hörselnedsättning är att ge tid, delaktighet, samtal och öppenhet för att individerna ska få möjlighet till stabil hörselskadeidentitet och trygg kommunikation där de själva kan välja talad svenska och teckenspråk för sitt framtida kunskapande.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet – talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning. För att få svar på detta frågade jag dem som det berörde och berör där en enkätundersökning och djupintervjuer med f.d. elever och samtal med elever som går i hörselskolor gav mig en bild på frågorna: Vilka strategier har elever med hörselnedsättning för att klara skolan? Hur är användandet av talad svenska och teckenspråk hos elever med hörselnedsättning? Vad tänker unga elever med hörselnedsättning att positiv kunskapsutveckling är? Materialet beskriver hur eleverna själva värderar begreppen och deras reflektioner kring frågeställningen och visioner för framtida förändringar. Huvudresultaten visade att eleverna önskat mer av: Större flexibla (hörsel)klasser med möjlighet till blandning av hörande och döva. Mer diskussioner i klass och mer teckenspråksundervisning och naturliga teckenspråkliga situationer. Lärare som förstår hörselproblematiken och vågar ge frihet till eget ansvar för det egna lärandet. Informanterna var i stort sett nöjda med sin skoltid men hade önskat mer individanpassad undervisning. Bara faktakunskap räcker inte. Det behövs mer i ett helhetsperspektiv för att en individ som har hörselnedsättning eller CI att tillgodogöra sig kunskap på bästa möjliga sätt med hjälp av faktorer som identitet, socialt samspel och tvåspråkighet. Slutsatsen från detta är att möjligheterna för att förändring ska ske för att gynna elever med hörselnedsättning är att ge tid, delaktighet, samtal och öppenhet för att individerna ska få möjlighet till stabil hörselskadeidentitet och trygg kommunikation där de själva kan välja talad svenska och teckenspråk för sitt framtida kunskapande.

No description available.

<p> </p><p> </p><p>I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (<em>p </em>= 0,002 jämfört med <em>p </em>= 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år). Typ, grad, kön eller skolform (hörselklass kontra integrerad skolform) hade ingen signifikant effekt på något av testen, men samband kan inte uteslutas pga relativt få barn i varje undergrupp i denna studie. Explorativ analys av individuella åldersekvivalenta resultat för benämningstestet indikerade följande: (a) majoriteten av de hörselskadade barnen låg inom den nedre halvan av normalresultatet; (b) två barn med cochleaimplantat hade särskilt låga resultat; (c) deltagare med lätt hörselskada tenderade att ha sämre resultat än deltagare med grav hörselskada, vilket kan tyda på otillräckligt stöd vid lätt skada; och (d) en deltagare med måttlig hörselskada hade lika högt resultat som det högsta resultatet i kontrollgruppen.</p><p> </p><p> </p> / <p>This study examined the receptive and expressive vocabulary in 21 children with hearing impairment and 21 children with normal hearing between the ages of 7-9. The groups were matched in regard to age, gender and home district. The material was divided into categories of hearing impairment based on type (conductive, sensorineural and combined hearing impairment), severity (mild, moderate, severe and children with profound deafness/hearing impairment with cochlear implant) and children in hard of hearing classes versus children integrated in ordinary classes. The tests used were Peabody Picture Vocabulary Test III (word comprehension) and Word Finding Vocabulary Test (word production). As expected, the group of children with impaired hearing achieved lower results on both tests. However, only the result on the word production test was significant for children with hearing impairment (<em>p </em>= 0,002 compared with <em>p </em>= 0,054 for comprehension). 7 years old children with hearing impairment reached a significantly lower result on the word production test compared with their peers with normal hearing, whereas the difference between the groups of 8 and 9 years old children was not significant. Type, severity, gender or school placement (hard of hearing classes versus ordinary classes) had no significant effect on neither word comprehension nor word production, but a correlation can not be out ruled because of a relatively low number of children in each subgroup. Explorative analyze of the individual age equivalent results for the word production test indicated: (a) the majority of children with hearing impairment performed within the lower half of the normal results; (b) two children with cochlear implants achieved a particularly low result; (c) participants with a mild hearing impairment tend to have a lower result than the participants with a severe hearing impairment, which might indicate insufficient support; and (d) one participant with moderate hearing impairment performed a result at the same level as the highest result in the control group.</p>

I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (p = 0,002 jämfört med p = 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år). Typ, grad, kön eller skolform (hörselklass kontra integrerad skolform) hade ingen signifikant effekt på något av testen, men samband kan inte uteslutas pga relativt få barn i varje undergrupp i denna studie. Explorativ analys av individuella åldersekvivalenta resultat för benämningstestet indikerade följande: (a) majoriteten av de hörselskadade barnen låg inom den nedre halvan av normalresultatet; (b) två barn med cochleaimplantat hade särskilt låga resultat; (c) deltagare med lätt hörselskada tenderade att ha sämre resultat än deltagare med grav hörselskada, vilket kan tyda på otillräckligt stöd vid lätt skada; och (d) en deltagare med måttlig hörselskada hade lika högt resultat som det högsta resultatet i kontrollgruppen. / This study examined the receptive and expressive vocabulary in 21 children with hearing impairment and 21 children with normal hearing between the ages of 7-9. The groups were matched in regard to age, gender and home district. The material was divided into categories of hearing impairment based on type (conductive, sensorineural and combined hearing impairment), severity (mild, moderate, severe and children with profound deafness/hearing impairment with cochlear implant) and children in hard of hearing classes versus children integrated in ordinary classes. The tests used were Peabody Picture Vocabulary Test III (word comprehension) and Word Finding Vocabulary Test (word production). As expected, the group of children with impaired hearing achieved lower results on both tests. However, only the result on the word production test was significant for children with hearing impairment (p = 0,002 compared with p = 0,054 for comprehension). 7 years old children with hearing impairment reached a significantly lower result on the word production test compared with their peers with normal hearing, whereas the difference between the groups of 8 and 9 years old children was not significant. Type, severity, gender or school placement (hard of hearing classes versus ordinary classes) had no significant effect on neither word comprehension nor word production, but a correlation can not be out ruled because of a relatively low number of children in each subgroup. Explorative analyze of the individual age equivalent results for the word production test indicated: (a) the majority of children with hearing impairment performed within the lower half of the normal results; (b) two children with cochlear implants achieved a particularly low result; (c) participants with a mild hearing impairment tend to have a lower result than the participants with a severe hearing impairment, which might indicate insufficient support; and (d) one participant with moderate hearing impairment performed a result at the same level as the highest result in the control group.

Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever. Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det. Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod. Två hörselskadade elever har fritt fått berätta om sina erfarenheter av två olika skolformer. Studiens resultat är att de två hörselskadade eleverna upplever ett utanförskap i den hörande klassen. De har även svårt att ta till sig undervisningsinnehållet i hörande klass. I hörselklassen är undervisningen anpassad efter de hörselskadade elevernas behov. De blir även en del av den sociala gemenskapen i hörselklassen eftersom hörselskadan inte ses som ett handikapp. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att hörselklass framstår som den optimala skolformen för hörselskadade elever. Denna slutsats kan dock endast grundas på de två elever som medverkat i studien. / The national federation of hearing-impaired people asserts that a large number of hearing-impaired children and youths fail in school today. It is of frequent occurrence that hearing-impaired pupils shall be in a class with hearing pupils. In spite of this there are special classes for hearing-impaired pupils. The purpose of this essay is to examine two hearing-impaired pupils´ experiences of being in a class with hearing pupils and their experiences of schooling in a class with hearing-impaired pupils. The essay is focus on social- and learning aspects. The aim of this essay is to notice positive and negative consequences for the hearing-impaired pupil of being in the two different school forms, in their own words. This essay is using life stories which are a part of a narrative method. Two hearing-impaired pupils have told their stories about being in two different school forms. The result of this essay is that the two hearing-impaired pupils experience that they are out of the social fellowship in the class with hearing pupils. The hearing-impaired pupils also have difficulties with the education in the class with hearing pupils. The education in the class with entirely hearing-impaired pupils is suited for the hearing-impaired pupils´ needs. They also become a part of the social fellowship in the class with hearing-impaired pupils because the hearing-impair does not seem like a handicap. The conclusion of the result is that the optimum school form for the hearing-impaired pupils appears to be in a class with entirely hearing-impaired pupils. This conclusion can only be based on the two pupils who have been a part of this essay.

<p>Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.</p><p>Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.</p><p>Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod. Två hörselskadade elever har fritt fått berätta om sina erfarenheter av två olika skolformer. Studiens resultat är att de två hörselskadade eleverna upplever ett utanförskap i den hörande klassen. De har även svårt att ta till sig undervisningsinnehållet i hörande klass. I hörselklassen är undervisningen anpassad efter de hörselskadade elevernas behov. De blir även en del av den sociala gemenskapen i hörselklassen eftersom hörselskadan inte ses som ett handikapp.</p><p>Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att hörselklass framstår som den optimala skolformen för hörselskadade elever. Denna slutsats kan dock endast grundas på de två elever som medverkat i studien.</p> / <p>The national federation of hearing-impaired people asserts that a large number of hearing-impaired children and youths fail in school today. It is of frequent occurrence that hearing-impaired pupils shall be in a class with hearing pupils. In spite of this there are special classes for hearing-impaired pupils.</p><p>The purpose of this essay is to examine two hearing-impaired pupils´ experiences of being in a class with hearing pupils and their experiences of schooling in a class with hearing-impaired pupils. The essay is focus on social- and learning aspects. The aim of this essay is to notice positive and negative consequences for the hearing-impaired pupil of being in the two different school forms, in their own words.</p><p>This essay is using life stories which are a part of a narrative method. Two hearing-impaired pupils have told their stories about being in two different school forms. The result of this essay is that the two hearing-impaired pupils experience that they are out of the social fellowship in the class with hearing pupils. The hearing-impaired pupils also have difficulties with the education in the class with hearing pupils. The education in the class with entirely hearing-impaired pupils is suited for the hearing-impaired pupils´ needs. They also become a part of the social fellowship in the class with hearing-impaired pupils because the hearing-impair does not seem like a handicap.</p><p>The conclusion of the result is that the optimum school form for the hearing-impaired pupils appears to be in a class with entirely hearing-impaired pupils. This conclusion can only be based on the two pupils who have been a part of this essay.</p>