<p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>En lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?</p><p>I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov. För att få ett så trovärdigt resultat som möjligt har jag gjort både kvalitativa intervjuer och löpande observationer i matematik, svenska och idrottsundervisning. Resultatet visar att personalen strävar efter att låta det synskadade barnet vara med så mycket som möjligt i den ordinarie undervisningen. Svenskundervisningen är svårare att anpassa i jämförelse med matematik och idrottsundervisning. De försöker att involvera flera sinnen vid lärtillfällena och har ett tätt samarbete i arbetsgruppen.</p><p>Nyckelord: Synskada, lärande, sinnen, anpassa</p></p>

Sammanfattning En lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt. Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada? I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov. För att få ett så trovärdigt resultat som möjligt har jag gjort både kvalitativa intervjuer och löpande observationer i matematik, svenska och idrottsundervisning. Resultatet visar att personalen strävar efter att låta det synskadade barnet vara med så mycket som möjligt i den ordinarie undervisningen. Svenskundervisningen är svårare att anpassa i jämförelse med matematik och idrottsundervisning. De försöker att involvera flera sinnen vid lärtillfällena och har ett tätt samarbete i arbetsgruppen. Nyckelord: Synskada, lärande, sinnen, anpassa

Bakgrund: Sjuksköterskors främsta kompetens är omvårdnad. Sjuksköterskor har det främsta ansvaret kring att anpassa omvårdnaden till varje specifikt barn. Att anpassa omvårdnaden utefter behov, ålder, mognad och utveckling kan ses som en utmaning. Sjuksköterskor ansvarar för att erbjuda barnet en vårdande kommunikation samt en holistisk och personcentrerad vård. Tidigare forskning beskriver att barn som genomgår cancerbehandling inte känner sig delaktiga i sin egen vård och omvårdnad. En genomgång av de senaste årens studier av sjuksköterskors anpassning av omvårdnad till barn med cancer kan bidra med kunskap utifrån sjuksköterskors perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att anpassa omvårdnaden till barn som genomgår cancerbehandling inom slutenvård. Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats där analysmetoden utgick från metodförfattaren Fribergs (2017) beskrivning. Översikten baserades på åtta utvalda vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier; egen förberedelse, delaktighet och barnens behov. Omvårdnaden anpassades till barnen genom kommunikation, lek, se barnens symtom samt att inkludera familjen i barnens vård och omvårdnad. Slutsats: Om sjuksköterskor anpassar omvårdnaden genom egen förberedelse, delaktighet och utifrån barnens individuella behov erbjuds barnen en vårdande kommunikation samt en personcentrerad och holistisk omvårdnad med barnen i fokus.

Barn har rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Förskolans utbildning ska utgå från barns intressen och behov. Syftet med studien är att undersöka förskollärares perspektiv på den planerade undervisningen i förskolan i relation till barns intressen och behov. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlings-metod. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare på fem förskolor i olika kommuner i Sverige. Studien utgår från en tematisk analysmetod. Resultatet visar vikten av att förskollärare anpassar den planerade undervisningen efter barns intressen och behov samt de faktorer som påverkar förskollärares anpassningar av den planerade undervisningen. Studiens slutsats är att anpassning av planerad undervisning är komplext där förskollärare behöver göra flera avvägningar vid planering och genomförande av den planerade undervisningen.

No description available.

"Adapt or Die" handlar om mobila webbplatser. Populariteten av mobila enheter växer ständigt och en intressant fråga var hur användarna upplever webbplatser genom mobila enheter. Arbetet hade som sitt mål att undersöka i fall användarna uppskattar att webbplatser anpassas till deras media; om det är viktigt för användarna att känna igen sig på en webbplats samt om man kan ta bort viss information från en webbplats när den presenteras via en mobil enhet. I uppsatsen förklaras begrepp som responsive web design samt mobildedikerad webbplats vilka är populära metoder för att anpassa webbplatser till mobila enheter. Den snabbt ökande användningen av mobila enheter gör denna problemställning mycket aktuell och intressant. För att försöka ge svar på dessa frågor, har genomförts en enkät, ett experiment samt en intervju.Resultatet av undersökningarna påvisar att anpassning av webbplatser till mobila enheter uppskattats mycket högt av användarna. Majoriteten (91,1%) respondenter tyckte att det var viktigt att kunna ha tillgång till sidor som är lätta att använda på mobila enheter. Det visade sig också viktigt för användarna att känna igen sig på en sida (64,6%) och behålla tillgång till all information även via mobila enheter (35%). Samtidigt var användarna dock villiga att offra just dessa egenskaper för att kunna använda sig av en enkel och lättläst webbplats (49,8%).

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap om hur lärare arbetar för att inkludera nyanlända elever i skolan samt hur lärarna anpassar lektionerna efter nyanlända elevers behov. För att få svar på våra forskningsfrågor användes en kvalitativ metod. Vi intervjuade totalt åtta lärare från två olika skolor med sju intervjufrågor. Studiens resultat visar hur läraren anpassar lektionerna och inkluderar eleven i lektionen för att elevens inlärning ska kunna utvecklas. En del lärare hade svårt med att anpassa och inkludera de nyanlända eleverna under lektionerna.

Detta är ett arbete som analyserar risk- och sårbarhetsanalyser från fyra olika län i Sverige utifrån Béné et al. (2012) teori om resiliens och förmågorna absorbera, anpassa och transformera. Teorin beskriver även begreppet sårbarhet i relation till resiliens och inkluderas därför i den tematiska analysen av risk- och sårbarhetsanalyserna. Arbetet berör det omdiskuterade begreppet resiliens, dess innebörd och applicering inom risk- och krishantering. Undersökningen visar hur olika risk- och sårbarhetsanalyser kan beskriva dessa förmågor och att utformningen av risk- och sårbarhetsanalyserna påverkar hur synliga dessa förmågor är i beskrivningen. Jämförelsen av länen visar att det finns olika förmågor utifrån beskrivningarna som delvis beror på utformningen av risk- och sårbarhetsanalyserna och vilka förutsättningar och erfarenheter som länen har. Länen skilde sig även åt i beskrivningarna av sårbarhet och hur medborgarna beaktades i relation till risker och hot inom länet. Slutsatser som kan dras utifrån arbetet är bland annat att förmågorna absorbera, anpassa och transformera till viss mån beskrivs i risk- och sårbarhetsanalyserna och att principerna i teorin och ramverket som Béné et al. (2012) beskriver också återfinns i olika delar av risk- och sårbarhetsanalyserna. / This is an essay that analyses risk and vulnerability assessments from four different counties in Sweden based on Béné et al. (2012) theory of resilience and the abilities to absorb, adapt and transform. The theory also describes the concept vulnerability in relation to resilience and is included in the thematic analysis of the risk and vulnerability assessments. The work concerns the disputed concept of resilience, its meaning and application in risk and crisis management. The study shows how different risk and vulnerability assessments can describe these abilities and that the design of risk and vulnerability assessments affects how visible these abilities are in the description. The comparison of the counties shows that there are different abilities based on the descriptions, partly due to the design of risk and vulnerability assessment, the conditions and experiences that the counties have. The counties also distinguished themself in the descriptions of vulnerability and how citizens were taken into account in relation to risks and threats within the county. Conclusions that could be drawn from this work is for instance that the abilities to absorb, adapt and transform can be found in the risk and vulnerability assessment and that the principles in the theory and framework that Béné et al. (2012) describes also can be found in various parts of the risk and vulnerability assessments.

Skolan har i uppdrag att verka för att alla elever når de fastställda kunskapskraven. När elever inte når upp till dessa kunskapskrav ska åtgärder vidtas. Har eleven en funktionsnedsättning ska de förmågor som är nedsatta kompenseras. Därför har skolan att göra extra anpassningar och om det inte är tillräckligt ska ett beslut om särskilt stöd fattas. Denna studie undersöker vilken uppfattning som pedagoger har om den egna kunskapen och upplevelsen av stöd i det komplexa arbetet med att genomföra extra anpassningar utifrån elever som har en NPF-diagnos. Undersökningen genomförs som en webbaserad enkät som sprids till skolor i norra uppland. Resultatet visar att upplevelsen av stöd är förhållandevis stort från den egna interna organisationen men det finns behov av ett större stöd. Samtidigt finns det en önskan att hämta stöd från externt håll som BUP och HAB. Ofta genomförs extra anpassningar dagligen och uppfattningen om den egna kunskapen är god. Samtidigt finns önskemål om att få delta i utbildning eller föreläsning i syfte att lära sig mer om extra anpassning för elever. Sambandsanalysen visar dock inte på ett signifikant samband.

<p> </p><p>A person with borderline personality disorder, which is a mental illness, can be described as emotionally instable. As a relative of a person with borderline personality disorder one often feels a sense of despair, anxiety and fear. The essay’s purpose was to get an understanding of what it means to be a relative of a person with borderline personality disorder. We wanted to see the relative’s relationship from two perspectives, both from the relative’s perspective and from the professional’s perspective. The essay was a qualitative study with a phenomenological approach. The results were structured into five themes. These were: Growing up, To be diagnosed, Life with borderline, The present, and The future. The results were analyzed against coping. A qualitative analysis was conducted. The results showed that life as a relative of a person with borderline personality disorder in many cases can be stressful. For example, they adapted their own life very much. Blame from the healthcare system and from the surrounding environment seemed to be a prominent feature of the family.</p><p> </p> / <p> </p><p>En person med borderline personlighetsstörning, som är en psykisk sjukdom, kan beskrivas som emotionell instabil. Som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning kan man känna oro, rädsla och förtvivlan. Uppsatsens syfte var att få förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med borderline personlighetsstörning. Anhörigskapet studeras från två perspektiv: dels från anhörigas och dels från professionellas. Uppsatsen var en kvalitativ studie och hade en fenomenologisk ansats. Resultatet strukturerades i fem teman: Uppväxt, Att få diagnosen, Livet med borderline, Nutid och Framtid. Resultatet analyserades mot copingbegreppet. En kvalitativ analys genomfördes. Resultatet visade att livet som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning i många fall kan vara påfrestande då de till exempel fick anpassa sitt eget liv. Skuldbeläggande från sjukvården och från omgivningen verkade vara en återkommande erfarenhet.</p><p> </p>