The exclusion of visually impaired from the information flow presented to us through signs was what led me into this project. With a growing amount of information being presented to us on signs and digital information surface the need of communicating this information in a way that could be read by visually impaired is evident. Looking into different ways of communication, my goal was to create something that filled the need of the visually impaired without branding them as disabled.  Having a close relative with bad eyesight is became evident on how much it limited her in her everyday life, not being able to navigate herself without the support of her husband. Through interviews with her and others with varying diagnoses I reached an insight in their situation. To my surprise they still favored a visual form of communication before an auditory or tactile form, because it’s easy to survey and quick to interpret. Through an iterative process of prototyping and close discussions with the users I reached the conclusion that a head-mounted device would simplify the usage and, with the latest developments in component size, also manifest into something that didn´t run the risk of discriminating the users.  This resulted in a pair of glasses with in-built electronics and displays. Through cameras mounted on the frames, the visual information is transferred to a CPU in the left temple arm that analyses and enhances the image with software designed for your specific diagnosis. When you feel the need to enhance your vision, you use the controls on top of the temple arms to control the software´s output which is displayed in transparent OLED-displays glued on to the lenses. If the enhanced image isn´t enough, you also have the possibility to let the software use text-to-speech and read the information through built in speakers directed towards the ears. The glasses could easily be dismounted with USB-connectors at the joints which aids the installment of the software, service and customization of the device and in particular the charging of the battery, which is located in the right temple arm. The battery is then charged in a designated compartment of the spectacle box.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas? Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna. Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga. Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn.

Syftet med den här rapporten var att skapa ett ljudbaserat skräckspel utifrån vissa ramar och modeller. Spelet består av tre banor med tre olika ljudbilder som utgår från Murch (2005) fem spektrum. Med hjälp av undersökningen ville jag ta reda på vilken av de tre banorna som var tydligast att följa och förstå och vilken som var, om någon, mest skrämmande. Undersökningen bestod av tre urvalsgrupper, personer med mycket spelerfarenhet, personer med liten spelerfarenhet och synskadade. Personerna som deltog fick spela hela spelet för att sedan svara på enkätfrågor samt medverka i en intervju. Resultatet från undersökningen har sammanställs, en analys av resultatet har genomförts och diskuteras utifrån teorier som tagits upp i rapporten. Framtida forskning och förslag på förbättringar presenteras i slutkapitlet.

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsättningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.    Arbetet behandlar två olika intressen som står mot varandra; bevarandevärdet och de funktionshindrades möjligheter.   Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och på vilket sätt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus på Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som är blåmärkt.   Genom teorier, intervjuer, observationer och självrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det är att inte kunna ta del av den visuella världen. / This work investigates the visually impaired and blind perceptions of the public environment, and highlights opportunities and practical designs that enable the visually impaired being in public.   The work deals with two different opposing interests: the conservation value and the disabled peoples capability in public space.   I examined how the visually impaired and blind people orient themselves in public places and how I could apply their knowledge in a stairwell at Birger Jarlsgatan 20 in central Stockholm, which is landmark, specifically “blåmärkt”.   Through theory, interviews, observations and self-reports, I could form an idea of how people orient themselves in the public space. I could locate dangerous places in the relevant room and got ideas about how it is to not to take advantage of the visual world.

No description available.

No description available.

<p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>En lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?</p><p>I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov. För att få ett så trovärdigt resultat som möjligt har jag gjort både kvalitativa intervjuer och löpande observationer i matematik, svenska och idrottsundervisning. Resultatet visar att personalen strävar efter att låta det synskadade barnet vara med så mycket som möjligt i den ordinarie undervisningen. Svenskundervisningen är svårare att anpassa i jämförelse med matematik och idrottsundervisning. De försöker att involvera flera sinnen vid lärtillfällena och har ett tätt samarbete i arbetsgruppen.</p><p>Nyckelord: Synskada, lärande, sinnen, anpassa</p></p>

No description available.

Sammanfattning En lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt. Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada? I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov. För att få ett så trovärdigt resultat som möjligt har jag gjort både kvalitativa intervjuer och löpande observationer i matematik, svenska och idrottsundervisning. Resultatet visar att personalen strävar efter att låta det synskadade barnet vara med så mycket som möjligt i den ordinarie undervisningen. Svenskundervisningen är svårare att anpassa i jämförelse med matematik och idrottsundervisning. De försöker att involvera flera sinnen vid lärtillfällena och har ett tätt samarbete i arbetsgruppen. Nyckelord: Synskada, lärande, sinnen, anpassa

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nämns är måttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som även belyses är vad samhället har för ansvar när det gäller resurser till de individer som är i behov av särskilt stöd. Den kommer även att innefatta vad det finns för resurser tillgängliga för barn med denna form av funktionsnedsättning. För att kunna bemöta och stimulera dessa barn, är det väsentligt att känna till deras utveckling och vad de möter för hinder i deras vardag. Studien är baserad på fyra intervjuer, de personer som deltog var två pedagoger, en specialpedagog och en rektor från förskolans verksamhet. Resultatet av granskningen visar på att samtliga informatörer har erhållit utbildning inom detta område. Utbildningen fullföljdes, efter att beslutet hade fattats om att ett synskadat barn skulle medverka i barngruppen. Även arbetet med att inkludera det synskadade barnet i en grupp med seende barn, visade sig vara likartad mellan intervjupersonerna. I diskussionen diskuteras kopplingen mellan litteratur och intervjuer, och en återkoppling till frågeställningarna framhålls.