Diss. Stockholm : University, 2003.

Syftet med föreliggande studie har varit att uppnå ökad förståelse för hur det upplevs att få en synskada i en sen ålder i livet, samt hur synskadade äldre hanterat denna livsförändring.  Studien utgick från semistrukturerade intervjuer av sex äldre personer med synskada i Danmark, som alla drabbats av grav synnedsättning efter att de fyllt 60 år.  En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till fyra överkategorier som tillsammans summerar de centrala teman i intervjuerna; Lärande, Coping, Självständighet och Acceptans. Den studie som presenteras här grundar sig i Mezirows teori om transformativt lärande kombinerat med ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Studien beskriver hur det att drabbas av en synskada innebär en stor livsförändring som tvingar individen genom en lärande process på flera plan: fysiskt, mentalt och inte minst identitetsmässigt. Studiens konklusion pekar därför på betydelsen av att ha ett holistiskt synsätt när man arbetar med människor som genomgår stora livsförändringar samt behovet av mer kunskap om hur professionella och samhället i övrigt bättre kan stödja individen genom den sorge- och bearbetningsprocess det innebär att förlora sin syn, helt eller delvis, i en sen ålder. / The aim of this study was to improve our understanding of how elderly people, affected by visual loss late in life, experience and handle such a life-changing process. The thesis is based on a qualitative scientific method, in which six elderly participated in semi-structured interviews, after which thematic content analysis was conducted. The analysis resulted in four overarching themes: Learning, Coping, Independence, and Acceptance. This thesis presents a phenomenological study of the experiences of visually impaired elderly people. It is grounded in the concept of the “life-world” - the world we perceive in living our daily lives, and the theory of Transformative learning. Our research aims to highlight the perspective of the senior him- or herself. The results show that learning processes are individual and related to the participants' respective life-worlds and lived experiences. The conclusions show the importance of adopting a holistic approach adapted to the needs of the individual and providing integrated mental health support alongside the conventional low vision intervention.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om förskolepedagoger är förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt är verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? Frågeställningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger på sin utbildning och kompetens, i förhållande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsättning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola är anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsättning? Hur ser förskolepedagoger på samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsättning och andra barn i barngruppen på förskolan?Den här studien ”En förskola för alla barn?” tar sin utgångspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla människor ska kunna fungera normalt i samhället oavsett funktionsnedsättning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida några förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ”Alla barn” innefattar även barn med en fysisk funktionsnedsättning så som syn- och hörselskador samt rörelsehinder. Studien omfattar tre olika förskolor där pedagogerna har fått besvara en enkät med frågor om deras egen utbildning och kompetens, förskolans miljö samt samspelet mellan barn med och utan fysisk funktionsnedsättning. En av dessa pedagoger har dessutom medverkat i en intervju för att hon dagligen arbetar med en rörelsehindrad flicka. En mycket kort redogörelse av resultatet är att de flesta pedagoger anser att de behöver mer kunskap och utbildning om olika funktionsnedsättningar. Ingen av de aktuella förskolorna i dagsläget är helt anpassade för att ta emot barn med synskador, hörselskador eller rullstolsburna barn. För att ett barn med en fysisk funktionsnedsättning ska fungera i gruppen med de andra barnen krävs det att pedagogerna har ett bra och positivt förhållningssätt gentemot barnet med funktionsnedsättningen.

<p>I detta examensarbete presenteras olika inriktningar av musikterapi och FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) belyses ingående. Här beskrivs arbetssätt och arbetsmaterialet nämns. Ett historiskt perspektiv ges både på människor med funktionshinder genom tiderna och på musikterapins utveckling i världen och i Sverige. Olika musikterapidiscipliner presenteras liksom befintliga utbildningsmöjligheter.</p><p> </p><p>Två elever/adepter presenteras och terapin med dessa beskrivs detaljerat. Arbetet tar upp frågan om FMT-metoden måste ändras eller justeras för att kunna användas i terapin med en synskadad person? Kontentan är att det inte behövs några förändringar av metoden för att fungera för adepter med synskada.</p> / <p>This paper presents, in two case studies, the use of Functionally Oriented Music Therapy (FMT- method) with visually impaired students. The therapy with the students is described in detail, along with FMT methodology. The conclusion is that the FMT method does not need any modification when used with visually impaired students.</p><p> </p><p>The field of music therapy in general and the various disciplines are described, along with its history and development in Sweden and the world, The situation of disabled persons is also presented in an historical framework.</p>

I detta examensarbete presenteras olika inriktningar av musikterapi och FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) belyses ingående. Här beskrivs arbetssätt och arbetsmaterialet nämns. Ett historiskt perspektiv ges både på människor med funktionshinder genom tiderna och på musikterapins utveckling i världen och i Sverige. Olika musikterapidiscipliner presenteras liksom befintliga utbildningsmöjligheter.   Två elever/adepter presenteras och terapin med dessa beskrivs detaljerat. Arbetet tar upp frågan om FMT-metoden måste ändras eller justeras för att kunna användas i terapin med en synskadad person? Kontentan är att det inte behövs några förändringar av metoden för att fungera för adepter med synskada. / This paper presents, in two case studies, the use of Functionally Oriented Music Therapy (FMT- method) with visually impaired students. The therapy with the students is described in detail, along with FMT methodology. The conclusion is that the FMT method does not need any modification when used with visually impaired students.   The field of music therapy in general and the various disciplines are described, along with its history and development in Sweden and the world, The situation of disabled persons is also presented in an historical framework.

Nowadays mobile devices are being used by a huge number of users around the world, however, there are many people with different type of disabilities including vision, hearing, mobility, learning problems, and more having no ability to operate the devices properly and yet struggling with inaccessibility of them in their daily life. Assistive technologies are placed between users and mobile devices in order to help user interactions with mobile devices. Although these assistive technologies are absolutely assisting users to access mobile devices but, mobile content is not fully accessible for users yet. In this thesis work, the interactions between visually impaired users and Apple touchscreen iPhone 7 through built-in feature, VoiceOver screen reader was investigated. The purpose of the investigation was to identify the challenges and issues while visually impaired users interacting with mobile devices through VoiceOver. In order to identify accessibility issues of VoiceOver, an evaluation inspection done on a set of five participants in form of a semi-structured interview. The result from collecting participant’s opinions, comments, and feedbacks acknowledged that VoiceOver basically makes the Apple iPhone 7 accessible to visually impaired users, however, there are still some usability issues that impediment full mobile accessibility available for visually impaired users. User perspectives, experiences, and feedbacks are very much valuable for identifying and understanding usability and accessibility issues in order to improve the mobile accessibility. The results from the evaluation showed that it deserves more investigation on mobile accessibility in order to design simple, operable, understandable, and robust mobile hardware and software for fully supporting visually impaired users. / Nu för tiden används mobila enheter av ett stort antal användare runt om i världen, men samtidigt finns det många människor med olika typer av funktionshinder som syn- hörsel- rörlighet- och inlärningsproblem med mera som inte har möjlighet att använda enheterna på ett adekvat sätt, men trots det anstränger de sig med att använda mobila applikationer i sitt dagliga liv. För att råda bot på problemet placeras tekniska hjälpmedel mellan användare och den mobila enheten för att underlätta interaktionen mellan användare och den mobila enheten. Även om dessa hjälpmedel hjälper användare med funktionshinder att komma åt mobila enheten, är mobilt innehåll ännu inte fullt tillgängligt för dessa grupper. I den här avhandlingen undersöktes interaktionen mellan användare med synskada och Apple Touchscreen iPhone 7, genom en förinstallerad VoiceOver-skärmläsare. Syftet med utredningen var att identifiera utmaningar och problem när synskadade interagerar med mobila enheter. För att identifiera VoiceOver-problem, det gjordes en studie på en grupp av fem deltagare i en ostrukturerad och öppen formad intervju. Resultatet från deltagarnas åsikter, kommentarer och feedback visar att VoiceOver ökar i grunden tillgängligheten av Apple iPhone 7 för användare med synskada, även om det fortfarande kvarstår användbarhetsproblem som förhindrar fullgod mobil tillgänglighet för denna grupp. Användarperspektiv, erfarenheter och feedback är mycket värdefull information för att identifiera och förstå användbarhets- och tillgänglighetsfrågor för att förbättra mobil tillgänglighet. Resultat visade att det behövs mer utredning om mobil tillgänglighet för att utforma enkel, operativ, förståelig och robust maskin- och programvara för att ge fullt stöd till användare med synskada.

Bakgrund Tidigare studier från 2021 visar på att synskadade användare fortfarande har problem med hur väl de kan handla digitalt på egen hand. Detta förklarades vara ett resultat av kompetensbristen hos webbutvecklingsföretagen och brist av krav på tillgänglighet för synskadade. Tillgänglighetsdirektivet försöker ändra bristen på tillgänglighet i Europa genom krav för tjänster och produkter som exempelvis e-handeln. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga hur tillgänglighetskompetensen och dess utveckling för synskadade på e-handeln ser ut idag. Undersökningen ska samla data från utvecklare, designers och tillgänglighetsexperter på om det finns en kompetensbrist idag och vilka förbättringsområden som finns för tillgänglighetsutvecklingen. Metod Undersökningen använde semistrukturerade intervjuer med ett bekvämlighetsurval för att samla kvalitativa. Därefter en enkätundersökning med ett självselektionsurval för att samla både kvantitativa och kvalitativa data. Resultatet från intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en temaanalys för att identifiera mönster som svarar på forskningsfrågorna. Resultat Undersökningen visade att tillgänglighetsdirektivet har börjat påverka tillgänglighetsutvecklingen på den privata sektorn positivt. Resultaten visar på en kompetensbrist inom industrin idag som företag har börjat försöka motverka. Undersökningen visade på att ett av de största hindren idag med varför webbutvecklingsföretagen inte arbetar mer tillgängligt är på grund av bristande krav på tillgänglighet från beställare. Designval som tar bort information för att se estetiskt tilltalande ut kan resultera i en negativ användarupplevelse för synskadade. Slutsatser För att utveckla hur webbutvecklingsföretagen arbetar med tillgänglighet idag bör de arbeta med tillgänglighet i börjanav projekt i stället för i slutet av dem. Kravställningen utifrån beställarens behov är den avgörande faktorn till när man fokuserar på tillgänglighet och därför är det viktigt att förklara vinsterna för beställare med tidig implementation av tillgänglighet. Det identifierades att tillgänglighetsdirektivet är ett effektivt medel för att motivera tillgänglighet för både beställare och webbutvecklingsföretagen. / Background Previous studies from 2021 have shown that visually impaired users still have issues with how well they can shop by themselves digitally. It was explained to be a result of the lack of competence web development companies has and requirements on accessibility for the visually impaired. The European Accessibility Act aims to make a difference by enforcing accessibility requirements on products and services such as e-commerce. Aim The purpose of the survey is to map the accessibility competence and development in the industry when it comes to visual impairment on e-commerce. The goal is to gather web development companies’ perspective on whether there is a lack of competence today and which areas that can be improved. Method The survey used semi-structured interviews with convenience sampling to gather qualitative data. Then a questionnaire with a self-selection sampling to gather both qualitative and quantitative data. Interviews were transcribed and analysed with the help of a thematic analysis to identify the patterns that fits the research questions. Results The survey showed that the European accessibility act has a positive effect on the development of accessibility. The results also show a lack of competence within the industry today that web development companies have begun to try to counteract. The lack of accessibility was a result of the lack of requirements based on customer needs. Design choices that remove information could result in a negative user experience for the visually impaired. Conclusions Early implementation of accessibility is needed to improve the accessibility development. Customer’s requirement on accessibility affects when it gets prioritized in a project.

<p>The purpose of this paper is to find out how visually impaired people get information on Internet. Visually impaired people has got the right to be able to use the Internet like everyone else. We are also going to revise which aids visually impaired people use today, and how they work in practise. What problems can you run into when you use these aids? We are also going to revise how the webpages design affect the use of the Internet for the visually impaired people. The sites of today tends to contain more and more graphics without alternative texts. The aids a visually impaired person use have problems to interpret the graphics, which leads to that many sites are inaccessible for this group of people . We have interviewed nine visually impaired and blind people to get insight in how they use the Internet and which aids are the most common and how they work in practise. We have come to the conclusion that a lot of visually impaired people today are very dependent of the Internet. These people use sites that they from their own experience knows works. The persons we have talked to told us that they feel that many sites are not adjusted to visually impaired people. At the same time we discovered that the technology to interpret graphics on the Internet actually exists. But this technology is not available since the eye clinics does not realise the importance of updating the aids more often. </p> / <p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de synskadade kan ta till sig information på Internet. Även de synskadade ska ha rätt till att kunna använda sig av Internet som alla andra. Vi ska också undersöka vilka webbhjälpmedel som finns till hands för de synskadade idag och hur dessa webbhjälpmedel fungerar i praktiken. Vilka problem som man kan stöta på när man använder sig av dessa webbhjälpmedel? Vi ska även undersöka hur mycket webbplatsernas utformning påverkar de synskadades Internetanvändning. Dagens webbplatser tenderar att använda mer och mer grafik utan alternativa texter. De hjälpmedel som en synskadad person använder har svårt att tolka detta, vilket leder till att många webbplatser är otillgängliga för denna grupp av människor. Vi har intervjuat nio synskadade och helt blinda personer för att få en inblick i hur de använder sig av Internet, vilka hjälpmedel som är vanliga och hur dessa hjälpmedel fungerar i praktiken. Vi kom fram till att synskadade idag är relativt beroende av Internet och att de använder sig av webbplatser på Internet som de känner till sedan tidigare. De personer som vi har talat med upplever att det är väldigt många webbplatser som inte är anpassade för synskadade personer. Samtidigt upptäckte vi att tekniken faktiskt finns som kan tolka grafiken på Internet, men att denna teknik inte är tillgänglig mycket beroende på att syncentralerna som delar ut dessa hjälpmedel inte inser vikten av att uppdatera dessa hjälpmedel oftare. </p>

The purpose of this paper is to find out how visually impaired people get information on Internet. Visually impaired people has got the right to be able to use the Internet like everyone else. We are also going to revise which aids visually impaired people use today, and how they work in practise. What problems can you run into when you use these aids? We are also going to revise how the webpages design affect the use of the Internet for the visually impaired people. The sites of today tends to contain more and more graphics without alternative texts. The aids a visually impaired person use have problems to interpret the graphics, which leads to that many sites are inaccessible for this group of people . We have interviewed nine visually impaired and blind people to get insight in how they use the Internet and which aids are the most common and how they work in practise. We have come to the conclusion that a lot of visually impaired people today are very dependent of the Internet. These people use sites that they from their own experience knows works. The persons we have talked to told us that they feel that many sites are not adjusted to visually impaired people. At the same time we discovered that the technology to interpret graphics on the Internet actually exists. But this technology is not available since the eye clinics does not realise the importance of updating the aids more often. / Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de synskadade kan ta till sig information på Internet. Även de synskadade ska ha rätt till att kunna använda sig av Internet som alla andra. Vi ska också undersöka vilka webbhjälpmedel som finns till hands för de synskadade idag och hur dessa webbhjälpmedel fungerar i praktiken. Vilka problem som man kan stöta på när man använder sig av dessa webbhjälpmedel? Vi ska även undersöka hur mycket webbplatsernas utformning påverkar de synskadades Internetanvändning. Dagens webbplatser tenderar att använda mer och mer grafik utan alternativa texter. De hjälpmedel som en synskadad person använder har svårt att tolka detta, vilket leder till att många webbplatser är otillgängliga för denna grupp av människor. Vi har intervjuat nio synskadade och helt blinda personer för att få en inblick i hur de använder sig av Internet, vilka hjälpmedel som är vanliga och hur dessa hjälpmedel fungerar i praktiken. Vi kom fram till att synskadade idag är relativt beroende av Internet och att de använder sig av webbplatser på Internet som de känner till sedan tidigare. De personer som vi har talat med upplever att det är väldigt många webbplatser som inte är anpassade för synskadade personer. Samtidigt upptäckte vi att tekniken faktiskt finns som kan tolka grafiken på Internet, men att denna teknik inte är tillgänglig mycket beroende på att syncentralerna som delar ut dessa hjälpmedel inte inser vikten av att uppdatera dessa hjälpmedel oftare.

E-handel i Sverige har varit aktuellt i många år, men till följd av coronapandemin har den svenska e-handeln ökat drastiskt. Det är därför av största vikt att alla, på lika villkor, har möjlighet att handla på internet. Sverige har flera lagar och regler för att förhindra diskriminering av personer med funktionsnedsättning, bland annat Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Dock gäller lagen endast verksamheter inom offentlig förvaltning. I juni i år ska Europaparlamentets och rådets tillgänglighetsdirektiv bli svensk lag, vilket bland annat kommer att resultera i att svensk e-handel måste vara tillgänglig för alla.  Denna studie ämnar att undersöka tillgängligheten för synskadade inom svensk e-handel i dagsläget, innan denna lag har trätt i kraft. Detta har gjorts genom en etnografiskt förankrad studie, som syftar till att belysa  synskadade personers upplevelse av den svenska e-handeln. Därmed har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer tillämpats. Dessa intervjuer har genomförts med en teoretisk utgångspunkt i Web Content Accessibility Guidelines 2.1 samt utformats med en etnografisk utgångspunkt. Detta för att prioritera en renodlad redogörelse av upplevelsen hos respondenterna. Utöver dessa intervjuer, har en kvantitativ undersökning genomförts. Detta i form av en granskning av den svenska e-handeln. Syftet med detta har varit att kartlägga hur väl svensk e-handel lever upp till de uppsatta krav som Web Content Accessibility Guidelines 2.1 redogör för. Avsikten med denna del har varit att komplettera intervjumaterialet, snarare än att vara en betydande del.    Studiens slutsats återger att upplevelsen hos den berörda gruppen är nyanserad, och att både positiva och negativa erfarenheter har upplevts. Gällande det kompletterande materialet förefaller det tydligt att det finns utvecklingspotential inom svensk e-handel kopplat till tillgänglighetsfrågor, men också gällande tillvägagångssättet för testning av tillgänglighet på webbplatser.