With the rise of e-learning and recent legislations of the European Union enforcing conformance to Web Content Accessibility Guidelines 2.0 for web applications of public sector bodies, the issue of identifying and solving web accessibility issues in e-learning applications is more relevant than ever. This thesis is based on a case study of a publisher of course literature whose intention is to improve the accessibility of their e-learning applications. The thesis contains a theoretical foundation on disabilities, e-learning and web accessibility including assistive technologies, the web accessibility guidelines WCAG 2.0 and the web accessibility evaluation method WCAG-EM. This theory is used for developing solutions to accessibility issues found in the e-learning applications and comparing accessibility with e-learning theory. The results are presented as concrete examples to be useful for developers of e-learning applications. It was found that there exist a few instances where accessibility and e-learning contradict each other, but the solutions to accessibility problems are most often not affected by the learning premise of the applications.

Enabling access for people with disabilities, brings benefits to everyone, notonly people with disabilities. Therefore, accessibility is an important aspect to consider when designing a website. The purpose with this research paper is to explore how media agencies within the private sector that provides this service to others, work with web accessibility towards their customers and on their own websites. This report aims to examine media agencies’ level of knowledge  about web accessibility as well as their attitude and perception towards it. Furthermore, possible improvements of media agency’s websites will be investigated and suggested.   To answer our research questions, we have chosen a qualitative research approach. The method chosen is semi-structured interviews, these were conducted with three media agencies in Sweden. Additionally, an accessibility evaluation was performed of the media agencies websites with the accessibility tools AChecker and WAVE.  How much each media agency worked with web accessibility and WCAG differed, one of them did stand out among the others. The media agencies knowledge was broad, and their perception was comparable to the result from the accessibility evaluation of their website. The accessibility was high according to the accessibility tools, but there's room for improvements mainly when it comes to contrast issues, naming and labeling. In conclusion all media agencies are aware of web accessibility and Web Content Accessibility Guidelines which could be  seen on the results from the accessibility evaluation.

Web forms are one of the main points of user interaction on the internet. It is important that these forms are developed to be accessible to as many people as possible. The project aims to reduce the complexity for application developers when developing accessible web forms that conform to the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) using HTML and React. The result is a prototype library that creates an abstraction that application developers can use to build accessible web forms that conform to the WCAG.

Was bedeutet Barrierefreiheit im Internet? Welche Elemente auf einer Website werden zur Barriere für Menschen mit Sehbehinderungen oder Blindheit? Was sind Barrieren für gehörlose Menschen und was sind Barrieren für körperlich eingeschränkte Menschen? Und wie können diese Barrieren erkannt und abgebaut werden? Welche Lösungsmöglichkeiten gibt es und mit welchem Aufwand sind diese umzusetzen? Die Arbeit zeigt am Beispiel einer Plattform für Studierende mit Behinderungen an der TU Dresden Barrieren im täglichen Umgang mit elektronischen Dienstleistungen für betroffene Nutzer auf. Dafür wird die Anwendung verschiedener anerkannter Evaluationsmethoden am Praxisobjekt demonstriert und mit echten Nutzer-Interviews ergänzt. Auf der Grundlage der erhobenen Daten wird das der Plattform zugrundeliegende Kontextszenario qualifiziert und erweitert und ein Redesign durchgeführt. Die erfolgreiche Anwendung und Umsetzung der Richtlinien für Barrierefreiheit und Gebrauchstauglichkeit wird anschließend dokumentiert und demonstriert.

E-handel i Sverige har varit aktuellt i många år, men till följd av coronapandemin har den svenska e-handeln ökat drastiskt. Det är därför av största vikt att alla, på lika villkor, har möjlighet att handla på internet. Sverige har flera lagar och regler för att förhindra diskriminering av personer med funktionsnedsättning, bland annat Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Dock gäller lagen endast verksamheter inom offentlig förvaltning. I juni i år ska Europaparlamentets och rådets tillgänglighetsdirektiv bli svensk lag, vilket bland annat kommer att resultera i att svensk e-handel måste vara tillgänglig för alla.  Denna studie ämnar att undersöka tillgängligheten för synskadade inom svensk e-handel i dagsläget, innan denna lag har trätt i kraft. Detta har gjorts genom en etnografiskt förankrad studie, som syftar till att belysa  synskadade personers upplevelse av den svenska e-handeln. Därmed har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer tillämpats. Dessa intervjuer har genomförts med en teoretisk utgångspunkt i Web Content Accessibility Guidelines 2.1 samt utformats med en etnografisk utgångspunkt. Detta för att prioritera en renodlad redogörelse av upplevelsen hos respondenterna. Utöver dessa intervjuer, har en kvantitativ undersökning genomförts. Detta i form av en granskning av den svenska e-handeln. Syftet med detta har varit att kartlägga hur väl svensk e-handel lever upp till de uppsatta krav som Web Content Accessibility Guidelines 2.1 redogör för. Avsikten med denna del har varit att komplettera intervjumaterialet, snarare än att vara en betydande del.    Studiens slutsats återger att upplevelsen hos den berörda gruppen är nyanserad, och att både positiva och negativa erfarenheter har upplevts. Gällande det kompletterande materialet förefaller det tydligt att det finns utvecklingspotential inom svensk e-handel kopplat till tillgänglighetsfrågor, men också gällande tillvägagångssättet för testning av tillgänglighet på webbplatser.

Tillgänglighet på offentliga aktörers webbplatser är väsentligt för att säkerställa att alla individer i ett samhälle har tillgång till samhällsviktig information. Trots detta är det många webbplatser som saknar tillgänglighetsanpassningar. Tillgänglighet på webbplatser innebär att de bör vara lättnavigerade och lättlästa samt att det finns tillgänglighetsanpassningar för personer med synnedsättningar, funktionsvariationer eller rörelsehinder. År 2019 trädde lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) i kraft, lagen stadgar krav på tillgänglighet till digital service som tillhandahålls av offentliga aktörer. Syftet med denna studie var att undersöka om DOS-lagen har haft en effekt på svenska myndigheters tillgänglighetsarbete och hur väl de följer och tillämpar lagen. Genom att utvärdera tillgängligheten på sex myndigheters webbplatser och intervjuer med personer som arbetar på svenska myndigheter har ett resultat sammanställts. Utvärderingarna visade att myndigheternas webbplatser erhöll de tillgänglighetsanpassningar som DOS-lagen ställer som krav. Förbättringsmöjligheter har identifierats, de största bristerna från utvärderingen var tillgänglighetsanpassade pdf:er och en mer konsekvent navigation och utformning. Intervjuerna gav en inblick i hur arbetet kring tillgänglighetsanpassningar gick till på svenska myndigheter och att DOS-lagen varit ett uppvaknande för att skapa mer förståelse och standardiserade arbetssätt kring digital tillgänglighet. Det är viktigt att belysa att denna studien är av en mindre skala vilket gör det svårt att generalisera till majoriteten av svenska myndigheter. Det betonar att framtida studier kan genomföras med fler myndigheter för att få ett bredare perspektiv. / Accessibility on public entities websites is crucial to ensure that all individuals in a society have access to vital societal information. Despite this, many websites lack accessibility adaptations. Web accessibility means that websites should be easy to navigate and read, and should include accommodations for individuals with visual impairments, disabilities, or mobility challenges. In 2019, the Digital Public Service Accessibility Act (DOS-act) came into effect, imposing accessibility requirements on digital services provided by public entities. The purpose of this study was to investigate the impact of the DOS-act on the accessibility efforts of Swedish authorities and how well they adhere to and implement the law. By evaluating the accessibility of six agency websites and conducting interviews with individuals working in Swedish authorities, a set of findings has been compiled. The evaluations revealed that the agencies' websites met the accessibility adaptations required by the DOS-act. Areas for improvement were identified, with the main shortcomings from the evaluation being accessible PDFs and more consistent navigation and design. The interviews provided insight into the process of implementing accessibility adaptations in Swedish authorities and highlighted that the DOS-act has served as an awakening to foster greater understanding and standardized approaches to digital accessibility. It is important to note that this study is of limited scope, which makes it challenging to generalize to the majority of Swedish authorities. This emphasizes that future studies could be conducted with more agencies togain a broader perspective.

Was bedeutet Barrierefreiheit im Internet? Welche Elemente auf einer Website werden zur Barriere für Menschen mit Sehbehinderungen oder Blindheit? Was sind Barrieren für gehörlose Menschen und was sind Barrieren für körperlich eingeschränkte Menschen? Und wie können diese Barrieren erkannt und abgebaut werden? Welche Lösungsmöglichkeiten gibt es und mit welchem Aufwand sind diese umzusetzen? Die Arbeit zeigt am Beispiel einer Plattform für Studierende mit Behinderungen an der TU Dresden Barrieren im täglichen Umgang mit elektronischen Dienstleistungen für betroffene Nutzer auf. Dafür wird die Anwendung verschiedener anerkannter Evaluationsmethoden am Praxisobjekt demonstriert und mit echten Nutzer-Interviews ergänzt. Auf der Grundlage der erhobenen Daten wird das der Plattform zugrundeliegende Kontextszenario qualifiziert und erweitert und ein Redesign durchgeführt. Die erfolgreiche Anwendung und Umsetzung der Richtlinien für Barrierefreiheit und Gebrauchstauglichkeit wird anschließend dokumentiert und demonstriert.