While the need for web accessibility for people with disabilities is widely accepted, the same visibility does not apply to the accessibility needs of older adults. This research initially explored developer behaviour in terms of how they presented accessibility on their websites as well as their own accessibility practices in terms of presentation of accessibility statements, the mention of accessibility as a selling point to potential clients and homepage accessibility of company websites. Following from this starting point the research focused in on web accessibility for ageing in particular. A questionnaire was developed to explore the differences between developer views of general accessibility and accessibility for older people. The questionnaire findings indicated that ageing is not seen as an accessibility issue by a majority of developers. Awareness of ageing accessibility documentation was also very low, highlighting the need for raising awareness of accessibility practices for ageing. Current age-related documentation developed by the Web Accessibility Initiative was then examined and critiqued. The findings show a tension between the machine-centric Web Content Accessibility Guidelines 2.0 (WCAG 2.0) and the needs of older people. Examination of guidelines when compared to research-derived findings reveal that the Assistive Technology (AT) centric structure of the documentation does not appropriately highlight accessibility practices in a context that matches the observed behaviour of older people. The documentation also fails to appropriately address the psycho-social ramifications of how older people choose to interact with technology as well as how they identify themselves in relation to any conditions they have which may be considered disabling. The need for a novel, engaging and awareness-raising tool resulted in the development of what is essentially a "Virtual third-age simulator". This ageing simulator is the first to combine multiple impairments in an active simulation and uses eye-tracking technology to increase the fidelity of conditions resulting in partial sightedness. It also allows for developers to view their own web content in addition to the lessons provided using the simulations presented in the software. The simulator was then validated in terms of its ability to raise awareness as well as its ability to affect web industry professionals' intentions towards accessible practices that benefit older people.

The virtual visits at the public library websites are increasing more and more every day. That is why usability is something that becomes very important, especially for those people who have special needs and abilities. Therefore our aim in this bachelor thesis is to determine how user friendly the public library websites in Sweden are for people with special needs and abilities. The research question will be how well do the public library websites comport with the criterias that are used for maintaining the usability for people with special needs and abilities in other countries with respect to the Library Act clause 6? In the method 34 public library websites has been analyzed in two different ways: The first is an audit by an evaluation tool from WCAG that is checking if the websites comply with the A level criteria’s according to the guidelines. The second method examined the website code and specifications against the WCAG 2.0 guidelines. The evaluation has showed that many of the public libraries have very few tools for our target group if any at all. It also showed that they should have better navigation and contrast on their websites. What this thesis implicates that the majority of the public libraries should work on how to be more available and user friendly for people with special needs and abilities.

The purpose of the web is that it should be accessible to everybody, however, there are people with some type of disabilities that makes them unable to access or use certain websites because of the lack of accessibility that is implemented in them. This means that these websites are not user-friendly for users with disabilities. In order to highlight the problem, areas such as user-experience, usefulness, accessibility and WCAG 2.0 were explored in order to gain a better understanding of these areas and get a better picture of the important factors in them. Based on the theories, the study showed that these previously mentioned areas are part of  each other and that accessibility is good for both users with and without disabilities.

Internet är idag en av de största informationskällorna som används av en stor del av befolkningen. För att göra webbplatser tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar är det viktigt att man som webbutvecklare är medveten om hur internet används av dessa grupper, vilka tekniska hjälpmedel de kan använda sig av och vilka problem som finns. En webbutvecklare som besitter dessa kunskaper kan anpassa design och kod som ökar tillgängligheten. I denna studie har vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur Sveriges universitet och högskolor arbetar för att öka tillgängligheten på sin webbplats. Vi har också utfört en kodkontroll av förstasidan på alla lärosätens webbplatser för att se om koden uppfyller kraven på tillgänglighet. Resultatet på undersökningen är analyserat utifrån riktlinjerna inom WCAG 2.0 vilket ger en tydlig bild över hur de olika lärosätena har tillgänglighetsanpassat sina webbplatser. Genom undersökningen har vi funnit att de flesta universiteten och högskolorna arbetar för att öka tillgängligheten genom att jobba efter riktlinjer och rekommendationer, men det finns även brister som kan förbättras. / Today internet is one of the largest sources of information which is used by a large part of the population. In order to make websites accessible for people with disabilities it’s important that the web developers are aware how the internet is used, which technical tools they can use and the problem involved with the use of websites. If the web developer possesses these skills it gives the opportunity to customize the design and code that increases the accessibility. Through our survey, we examined how the Swedish universities are working to increase the accessibility on their websites. We have also performed a control of the code at the front page of each university’s website to see if the code meets the requirements for accessibility. The results of the study are analysed against the WCAG 2.0 guidelines which gives an idea of how accessibility guidelines is followed by the institutions. Through the study we have found out that most of the universities are working to increase the accessibility by working according to the guidelines and recommendations, but there are also weaknesses that can be improved.

This paper accounts for the work with a website for a company whose real name will not be disclosed in the text of this paper. Instead, they have been assigned the fictitious name Larmbolaget, which can be translated as ‘The Alarm Company’. During our work with Larmbolaget’s website, we consulted a selection of accessibility guidelines from the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, developed by a working group within the World Wide Web Consortium, as well as a number of design principles and heuristics outlined in this paper. We also conducted several usability tests on users from our intended target group. All the measures taken were an effort to ensure that Larmbolaget’s website be as accessible and usable as possible. Our conclusion is that the resulting website does comply with the accessibility guidelines and design principles described in this paper, and thus we consider it to be accessible and usable to a wide range of users, including those with disabilities. / Den här rapporten redogör för arbetet med en webbplats åt ett företag vars riktiga namn inte avslöjas i texten i denna rapport. Istället har de tilldeltas det påhittade namnet Larmbolaget. Under arbetet med Larmbolagets webbplats har vi tagit hänsyn till en utvald del av tillgänglighetsriktlinjerna i Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, utvecklade av en arbetsgrupp inom World Wide Web Consortium, samt ett antal designprinciper och heuristiker som vi sammanfattar i den här rapporten. Vi utförde även ett flertal användartester på användare inom vår tänkta målgrupp. Alla dessa åtgärder var ett försök att göra Larmbolagets webbplats så tillgänglig och användbar som möjligt. Vår slutsats är att den resulterande webbplatsen följer de tillgänglighetsriktlinjer och designprinciper som beskrivs i den här rapporten, och således anser vi den vara tillgänglig och användbar för en stor mängd användare, inklusive dem med funktionshinder.

En digitaliserad samhällsutveckling leder automatiskt till att utvecklingen måste anpassas till så många kategorier av användare som möjligt. Tillgänglighet och dess riktlinjer spelar därför en viktig roll vid utvecklingen av olika eTjänster. Syftet med studien är att undersöka hur tillgängligheten ser ut för användargruppen slutanvändare i eTjänsten för bygglov hos Örnsköldviks kommun som samarbetsprojektet RIGES har tagit fram, om eTjänsten för bygglov uppfyller tillgänglighetskriterierna WCAG 2.0, nivå AA eventuellt nivå AAA samt vad som behöver göras för att nå upp till tillgänglighet. Datainsamlingen har gjorts för att sedan analyseras genom ett användartest där fem stycken användare fick navigera runt på eTjänsten för bygglov. Användartestet har kompletterats med ett tillgänglighetstest online (PTS-webbverktyg) samt beskrivning och navigering av eTjänsten för bygglov med hjälp av skärmbilder. Även en intervju med Örnsköldsviks representant för RIGES har gjorts. Kombinationen av dessa metoder har sedan kopplats mot den teoretiska delen vilket har resulterat i en bred uppfattning om hur tillgängligheten för eTjänsten ser ut. Undersökningen av eTjänsten för bygglov visade att testpersonernas upplevelse av eTjänsten var positiv. Detta berodde på att de flesta testpersoner inte upplevde några stora problem vid användandet. Undersökningen visade också att tillgänglighetstestet (PTS-webbverktyg) uppvisade ett högt procentuellt resultat. Det finns dock exempel som tyder på att eTjänsten inte följer alla kriterier för tillgänglighet på den rekommenderade minimumnivån AA. Efter genomförda föreslagna förbättringar har eTjänsten för bygglov stor potential till att uppnå en väldigt hög nivå av tillgänglighet då eTjänsten följer kriterier för tillgänglighet till en stor del även på den högre AAA nivån. / A digitized community development automatically leads to the development of adaptation to as many categories of users as possible. Accessibility and guidelines for these therefore play an important role in the development of different eServices. The purpose of the study is to investigate how accessibility is available to the end user group in the eService for the construction permit at municipality of Örnsköldsvik which the cooperation project RIGES has developed, if the eService for the construction permit complies with the accessibility criteria WCAG 2.0, level AA and possibly level AAA and what needs to be done to achieve accessibility. The data collection has been done to then be analyzed by a user test where five users could navigate around the eService of the construction permit. The user test has been complemented with an online accessibility test (PTS web tool) as well as description and navigation of the eService of the construction permit using screenshots. An Interview with Örnsköldsviks representative for RIGES has also been made. The combination of these methods has been linked to the theoretical part, which has resulted in a broad understanding of how accessibility for the eService looks like. The survey of the eService for the construction permit showed that the test subjects’ experience of the eService was positive. This was due to the fact that most test subjects did not experience any major problems during use. The investigation also showed that the result of the accessibility test was represented as a high percentage score. However, there are examples indicating that the eService does not comply with all criteria for accessibility at the recommended minimum level AA. Following the proposed improvements, the eService for the construction permit has great potential for achieving a very high level of accessibility, as the eService adheres to accessibility criteria to a large extent even at the higher AAA level.

Tillgängligt innehåll på webben är uppmärksammat sedan länge inom webbutveckling. Kognitiv tillgänglighet innebär att innehållet även är tillgängligt för användare med en kognitiv funktionsnedsättning. En person med kognitiv funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att ta in och bearbeta information. Exempel på svårigheter är koncentration, inlärning eller minnesproblem. Många människor pratar om kognitiv funktionsnedsättning i termer som ADHD och andra vanligt förekommande diagnoser i kategorin. Dock händer det inte ofta att webbutvecklare talar om kognitiv funktionsnedsättning i diskussioner om tillgänglighet på webben. Detta kan anses märkligt eftersom kognitiva funktionsnedsättningar är mer vanligt än de fysiska funktionsnedsättningar som tillgänglighet oftast syfar till. Riktlinjerna WCAG 2.0 är framtagna för att möta alla användares behov men upplevs vara otillräckliga för att möta kognitiv tillgänglighet. Denna studie lyfter fram vilka kognitiva behov som finns på webben och riktlinjerna WCAG 2.0 granskas utifrån de behov som definierats. I denna och även i tidigare studier kan vi se att användare med kognitiv funktionsnedsättning behöver rättstavningshjälp, igenkännbart innehåll, textuppläsning och att slippa se popup-rutor och blinkande eller rörligt innehåll. Riktlinjer som möter dessa behov är bland annat riktlinje 10 om förutsägbart innehåll och riktlinje 11 om inmatningsstöd. Där det saknas riktlinjer för att möta kognitiva behov finns istället utvecklade hjälpmedel som stödjer olika kognitiva behov. Exempel på ett sådant hjälpmedel är Chrome-tillägget AdBlock som blockerar popup-rutor. Resultatet i denna studie visar att riktlinjerna faktiskt är tillräckligt bra och med hjälp av befintliga hjälpmedel möter de alla kognitiva behov. / Accessible web content is a familiar concept since many years. It has a fundamental purpose of making web content useful for everyone regardless of abilities. Cognitive accessibility imply that the content is also accessible for people with cognitive disabilities. Difficulty with mental tasks such as memory, problem-solving and attention is one definition of cognitive disability. It’s common to talk about cognitive disabilities in terms of diagnosis like ADHD and others. Despite the fact that accessibility and cognitive disabilities are highlighted terms apart, the compound term cognitive accessibility is not that very highlighted among web developers while discussing web accessibility. This can be considered odd since cognitive disabilities are more frequent then other physical disabilities. Te accessibility guidelines WCAG 2.0 are produced with its purpose of describing guidelines for making web content accessible for all users. These guidelines are perceived insufficient where cognitive needs are concerned. Tis study emphasizes what cognitive needs there currently are and the guidelines WCAG 2.0 are criticized towards the emphasized cognitive needs. In this study and other studies cognitive needs have been defined such as spellchecker, recognizable content, text to speech and the need of avoiding popups and blinking or moving content. There are guidelines to answer for those needs. Two of these guidelines are Guideline 10 and 11 where Guideline 10 is about predictable content and Guideline 11 is about input support. Where cognitive needs are not answered by any guidelines, there are many tools for cognitive needs available. One tool of such quality is the Chrome extension AdBlock for user to block content such as popups or ads. According to the results of this study, the guidelines WCAG 2.0 are actually good enough and together with available tools they answer for all cognitive needs.

Žaidimizacija – tai metodologija, kurios dėka su žaidimais nieko bendro neturinčiam kontekstui suteikiami žaidimo mechanika ir dizainas. Darbe aprašomas ir tiriamas projektų valdymo sistemos žaidimizavimas. Projektų valdymo sistemai žaidimizavimo metu yra sukuriamas žaidimo sluoksnis. Darbe pristatyta „Trogon“ projektų valdymo sistema pagrįsta trijų sluoksnių architektūra. Projektinėje dalyje peržvelgėme sistemos žaidimizaciją. Pagal formalų sistemos žaidimizavimo aprašą žaidimizacija vadiname rinkinį G, kuris sudarytas iš žaidimo sluoksnio elementų ir aktualios projektų valdymo sistemos dalies. Techninis žaidimizacijos įgyvendinimas sudarytas iš dviejų dalių – duomenų klasių ir vaizdavimo klasių. Šiuo modeliu žaidimizuoti galime bet kokią sistemą, kuri įgyvendina žaidimizacijos duomenų kontraktą. Atliktame kokybės tyrime buvo suskaičiuotos sistemos metrikos ir jų kitimas skirtingose sistemos versijose. Skirtingų sistemos versijų tyrimas leidžia mums nustatyti sistemos atitikimą antram ir ketvirtam Lehman dėsniams. Atlikus detalų sistemos galutinės versijos įvertinimą buvo nustatytos jos prižiūrimumo metrikos ir nustatytos tobulinimo galimybės. Eksperimentinį tyrimą sudaro dvi dalys: spalvų analizė puslapių WCAG 2.0 kontrasto reikalavimų atitikimui nustatyti ir žaidimizacijos naudojamumo įvertinimas. Spalvų analizei pasiūlyta nauja vertinimo metodika naudojant puslapių paveikslėlių vizualinį tyrimą. Šio tyrimo metu nustatytas trijų sistemos puslapių atitikimas WCAG 2.0... [toliau žr. visą tekstą] / Gamification - is a methodology that enchants on-games context with game mechanics and game design. Document is a study of project management system gamification. Project management system is gamified by adding game layer to it. Paper introduces “Trogon” project management systems based on three-layer architecture. Paper overviews project management systems gamifications. According to a formal system description gamification is a set G, which consists of game elements and relevant parts of project management system. Technical view into gamification solution implementation consists of two parts - data classes and visualization classes. This model of gamification can be applied to any system that implements gamification data contract. In this paper we have described the performed quality analysis of the system, during which a study was done of system maintenance metrics and their changes in different versions of the system. Different versions study allows us to determine system compliance with second and fourth Lehman laws. Following a detailed assessment of system final version determined system maintenance metrics and possible system maintainability improvements. Experimental study consists of two parts: color analysis of several system pages in compliance with WCAG 2.0 contrast ratio requirements for accessibility and gamification usability evaluation. For color analysis paper proposes a new methodology for evaluation color contrast ratio requirements of pages using... [to full text]

The digital world is acquiring more space in today’s society. With this being said, it is important to keep the web content interpretable for everyone, despite any kind of disability. This study focuses on colour vision deficiency and how to implement a real-time colour correction instantly in the web browser, without any additional assistive technologies needed. Two almost identical webpages have been developed for this project, with the difference being that one is with a colour correction function and one without, who then are measured in page-loading time to see if there is any greater loss of performance when executing the colour conversion.

Vid utveckling av webbsidor ligger ofta ett stort fokus på användarvänlighet. Vad som oftast inte inkluderas i begreppet användarvänlighet är tillgänglighet. Tillgänglighet innebär en anpassning för personer med någon typ av funktionsnedsättning, med andra ord att göra någonting användarvänligt även för personer med andra förutsättningar. Denna anpassning kan t.ex. innebära att en webbplats är skapad på så sätt att den har stöd för olika hjälpmedel. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur två svenska nyhetswebbsidor är anpassade för användare med skärmläsare. En skärmläsare är ett hjälpmedel som kan läsa upp innehållet på en skärm för användaren och används bl.a. av synskadade. Som objekt för undersökningen valdes webbplatsen för Sveriges Televisions Nyheter (Sveriges Television AB, u.å.) som vi vidare kallar SVT Nyheter, i egenskap av nyhetskälla inom public service, och webbplatsen för Dagens Nyheter (AB Dagens Nyheter, u.å.) som vi vidare kallar DN, i egenskap av trovärdigt medium. Med grund i den internationella standarden för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, utförs två kvalitativa studier av webbsidorna. Den ena studien innehåller en granskning av kodstrukturen på webbsidorna och den andra ett test av användningen av websidorna med hjälp av skärmläsare. Slutsatsen landar i att SVT Nyheter till större utsträckning är anpassad för användare med skärmläsare än DN. Resultatet från undersökningen visar också att det inte går att enbart förlita sig på de uppsatta riktlinjer som finns utan att det också är viktigt att testa en webbsida med olika hjälpmedel för att se hur funktionaliteten ser ut i praktiken. / The usability is often at focus when developing a website. What often gets left out of the usability concept is accessibility. Accessibility means making something avaliable for people with a disibility, by other means making it user-friendly for people with other pre-conditions. This adaption can mean that a website is constructed so that it supports assistive technologies. This study aims to look deeper into two Swedish news websites and how they are adaped for users with screen readers. A screen reader is a tool that can present the content on a screen by synthetical speach and is among others used by people that are visually disabled. The website for Sveriges Television Nyheter (Sveriges Television AB, u.å.), further referred to as SVT Nyheter, which is a news source bound by public service and the website for Dagens Nyheter (AB Dagens Nyheter, u.å.), further referred to as DN, which is seen to be a trustworthy news source are chosen for this study. Two qualitative studies on each website are conducted based on the international standard for web accessibility, WCAG 2.0. One of the studies looks deeper into the code of the website whilst the other is a test performed by using a screenreader to see how the functionalities for an a assistive technology can look like in practice. One of the conclusions are that SVT Nyheter is adapted for screen readers on a higher level than DN. The result from the study also shows that it is not always enough to rely on the founded guidelines. It is also important to test a website with different assistive technologies to find out how well they work.