Abstract/Sammanfattning Berg, Helena & Brink, Caroline (2021). ”Fri som en ko”- Framgångsrikt stöd i skolan enligt elever med NPF. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att tillföra kunskap om hur elever med NPF-diagnos upplever det stöd och vilket av dessa stöd de anser har haft bäst inverkan på deras inlärning. Vi vill även undersöka på vilket sätt dessa elever upplever relationen till vuxna i skolan. Frågeställningarna är: På vilket sätt upplever elever med NPF-diagnos skolans stöd för att hjälpa dem att utvecklas i skolan? Hur påverkas elevernas mående och inlärning av relationerna med vuxna på skolan? På vilket sätt upplever eleverna att de får vara delaktiga i lärmiljön?   Teori Perspektivet KASAM är en central del i detta arbete och handlar om känslan av begriplighet, sammanhang och meningsfullhet. Frågorna till eleverna handlar speciellt om att få fram vilka verktyg som skapar denna känsla hos dem - KASAM, kompensatoriska eller det relationella perspektivet? Kompensatoriskt perspektiv innebär att man försöker förstå elevernas problem utifrån neurologiska eller psykologiska processer för att hitta metoder att stötta dem. Det relationella perspektivet lägger fokus på relationer, kommunikation och samspel. Studien utgår också ifrån det sociokulturella perspektivet som bland annat handlar om den proximala utvecklingszonen där barn med rätt hjälp i samspelet kan utvecklas.   Metod I uppsatsen används en kvalitativ metod som består av ett mindre antal semistrukturerade intervjuer med tretton respondenter. De är i åldersspannet 14–21 år med olika NPF-diagnoser och går eller har gått på samma skola när studien genomförs. För att analysera data genomfördes en tematisk analys som resulterade i två huvudteman: “Relationer och Delaktighet” med tillhörande underteman.   Resultat Resultatet pekar framförallt på vikten av goda relationer och möjligheten till delaktighet. Syftet med studien var att framförallt undersöka det stöd elever upplever genom extra anpassningar, men resultatet visade på att respondenterna primärt återkom till vikten av en god relation till en eller flera pedagoger på skolan. Resultatet visar på att en god relation med de vuxna på skolan har en stor påverkan på hur eleverna med NPF-diagnos lyckas i skolan. Betydelsefulla egenskaper hos de vuxna som att vara förstående och lyhörda i sina roller är en viktig del. Tydlighet och att ha en tydlig ingång till eleverna ses också som värdefullt liksom bekräftelse genom exempelvis positiv feedback. Delaktigheten visar sig också ha stor betydelse i hur respondenterna upplever att de fått rätt stöd. Ett flertal av respondenterna har känt sig styrda och inte delaktiga. De upplever att lärarna inte förstått dem och att delaktigheten varit dålig. En förståelse för problematiken utifrån elevernas behov och intressen i verksamheten främjar delaktigheten. Respondenterna önskar sig kortare skoldagar och färre antal elever i klasserna. Det är då de känt sig mest delaktiga och har kunnat få bäst hjälp. Respondenterna pekar inte i första hand ut extra anpassningar och särskilt stöd som en källa till att de upplevt att de lyckats. Vissa ser å andra sidan detta stöd som avgörande för att de ska lyckas. En drömskola för respondenterna är en skola där ämnen vävs ihop, där deras personliga intressen och hobbys tas tillvara på. Vi vill med vårt arbete bidra till att aktörerna ute på fältet ska inse vikten av det relationella perspektivet.   Specialpedagogiska implikationer För att skapa ett framgångsrikt lärande i både den fysiska och psykosociala lärmiljön måste specialpedagoger och pedagoger lyssna på hur eleverna själva vill ha det. Många av perspektiven i detta arbete är extremt viktiga, exempelvis KASAM och det relationella perspektivet, men förmågan att tillämpa dessa måste stärkas och utvecklas i lärarkåren. Relationer är fundamentala för att eleverna ska känna att de får rätt stöd. Detta är något som ofta inte lyfts fram ute i skolorna. Lärarna beskrivs i allmänhet ofta som väldigt ämnes-fokuserade. Att satsa mer på det relationella ute på fältet är därför något som måste bli mycket bättre. Där har en specialpedagog en mycket viktig roll, inte minst genom handledning av pedagoger. Specialpedagogen är en nyckelperson på skolan när det gäller att ha en aktiv och bärande relation och kommunikation mellan elever, vårdnadshavare och de olika yrkeskategorierna på skolan, så även med de olika aktörerna som finns utanför skolan.   Nyckelord Delaktighet, Främjande verktyg, KASAM, NPF-diagnos, Relationer, Stöd

Inledning I skolorna sker en ökning av elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Följande text kommer att lyfta hur vårdnadshavare till dessa barn upplever att fritidshemmen hanterar behovet av stöttning. Därav finns ett intresse av att systematiskt generera kunskaper om detta. Därtill har vi uppmärksammat brister i stöttningen till dessa elever på fritidshemmen. Det finns en tydlig problembild och oro hos vårdnadshavarna, då det ofta saknas resurser för att säkerställa att deras barns behov tillgodoses. Fritidshemmen ska erbjuda en verksamhet där samtliga elever ska känna sig inkluderade. Syfte Syftet med vår studie är att belysa i vilken omfattning vårdnadshavare till elever med en NPF diagnos anser att deras barn är inkluderade i fritidshemmets verksamhet. Vår studie ämnar även undersöka huruvida eleven får tillräckligt med stöd och stöttning på fritidshemmet, samt att belysa och förstå vårdnadshavarnas syn på barnens välmående. Metod Studien genomfördes med kvantitativ metod via webbenkäter. Webbenkäterna distribuerades i Facebookgrupper för vårdnadshavare till barn med NPF-diagnos. Vi utgick från subjektivt representativt urval, där populationen var vårdnadshavare i de utvalda grupperna. Studien följer de forskningsetiska reglerna Resultat Resultatet visar ett stort missnöje bland vårdnadshavare till barn med en NPF diagnos då många anser att stödinsatserna för deras barn är undermålig. Majoriteten av de barn som har stöd under skoltiden tappar detta stöd när fritids börjar. Detta har en negativ påverkan på eleverna vilket i vissa fall leder till psykisk ohälsa och segregation.

Skolan har i uppdrag att verka för att alla elever når de fastställda kunskapskraven. När elever inte når upp till dessa kunskapskrav ska åtgärder vidtas. Har eleven en funktionsnedsättning ska de förmågor som är nedsatta kompenseras. Därför har skolan att göra extra anpassningar och om det inte är tillräckligt ska ett beslut om särskilt stöd fattas. Denna studie undersöker vilken uppfattning som pedagoger har om den egna kunskapen och upplevelsen av stöd i det komplexa arbetet med att genomföra extra anpassningar utifrån elever som har en NPF-diagnos. Undersökningen genomförs som en webbaserad enkät som sprids till skolor i norra uppland. Resultatet visar att upplevelsen av stöd är förhållandevis stort från den egna interna organisationen men det finns behov av ett större stöd. Samtidigt finns det en önskan att hämta stöd från externt håll som BUP och HAB. Ofta genomförs extra anpassningar dagligen och uppfattningen om den egna kunskapen är god. Samtidigt finns önskemål om att få delta i utbildning eller föreläsning i syfte att lära sig mer om extra anpassning för elever. Sambandsanalysen visar dock inte på ett signifikant samband.