• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 12
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Stressyndrom hos patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning

Andersson, Gun, Enlund, Zenja January 2014 (has links)
SAMMANFATTNING   Bakgrund: Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA. Syfte: Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus. Sökningen resulterade i val av 20 artiklar som granskades och utvärderades innan sammanställning av resultatet skedde. Resultat: Utifrån de artiklar som har inkluderats i resultatet framgår att patienter som har vårdats på IVA utvecklar olika grader av psykiska besvär som kan yttra sig i form av ångest, depression, mardrömmar samt sömnrubbningar. De psykiska besvären kan fortlöpa under flera år i varierande grad efter vården på IVA. Resultatet visar att det finns flera riskfaktorer som leder till utvecklingen av PTSD efter vården på IVA. Bestående fysiska besvär efter IVA-vård, kön, läkemedel som används under vården på IVA, ventilatorbehandling, patientens psykologiska bakgrund, ålder, minnen från IVA samt tiden på IVA hör till de riskfaktorer som kan leda till PTSD. Slutsats: Det är viktigt att öka medvetenheten hos sjuksköterskor som möter patienter som har vårdats på IVA för de psykiska konsekvenserna samt riskerna att utveckla PTSD som vården på IVA kan leda till. Det är viktigt med uppföljning av patienter som har vårdats på IVA. Nyckelord: Posttraumatisk stress symptom, intensivvård, psykiska besvär, patient. / Abstract   Background: Patients come to the intensive care unit (ICU) with different life threating situations that can lead to failure of vital organs. The care aims at observing, treating and giving care to those patients. Treatments and interventions that are given on ICU can affect patients both under their time on the ward and even after their discharge back to other wards and eventually home. The patients can be affected both physically and mentally after their stay on ICU. Posttraumatic stress disorder (PTSD) can be a consequence of treatment on ICU. Aims: The purpose of this study was to elucidate those mental problems a patient can get after being treated on an ICU and also to elucidate the risk factors that can lead to the development of PTSD after being treated on an ICU. Method: The method was a literature study where searches were made in PubMed, PSYCINFO, Cinahl and Scopus. The search resulted in a sample of 20 articles that were examined and evaluated before compiled into a result. Results: From the articles that were included in the result it was shown that patients that were treated on ICU developed mental suffering to different degrees which showed itself in the form of anxiety, depression, nightmares and insomnia. The mental problems can trouble the patients over many years at different levels after their time on ICU. The result showed that there are many risk factors that can lead to the development of PTSD after being treated on ICU.  Physical problems post ICU, gender, meditation on ICU, respirator treatment, the patient´s psychological background and memory of time on ICU are those risk factors that can lead to the development of PTSD. Conclusions: It is important to increase awareness among nurses that meet patients that have been treated in ICU to the mental consequences and also to the risk of developing PTSD that time on the ICU can lead to. It is also important to follow up patients that have been treated in ICU after their discharge home.       I
2

Ersättning till närstående för psykiska besvär : 5 kap 2 § 3 p SkL

Rundqvist, Malin, Skåål, Anders, Grundström, Tanja Swartz January 2007 (has links)
<p>År 2002 ägde ett reformarbete rum i Skadeståndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rätt till ersättning för en närstående som drabbats av psykiska besvär till följd av att en nära anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagändringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rätten till skadestånd i de särskilda situationer som bedömts vara av så pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgå att utge ersättning till den närstående. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del åt sett till tiden före respektive efter lagändringen.</p><p>För att ersättning skall utgå måste de psykiska besvären vara medicinskt påvisbara, något som tidigare innebar att det låg på de närstående att bevisa att besvären uppkommit. Detta är dock inte längre nödvändigt då besvären i stor utsträckning numera presumeras.</p><p>Konkret så gällde före lagändringen att det fordrades att ett dödligt våld varit för handen så till vida att det rört sig om en uppsåtlig handling med dödlig utgång som huvudregel. I och med lagändringen är den närståendes rätt till ersättning utsträckt till att även omfatta fall där en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgång, en utvidgning som lagstiftaren får tillskrivas då denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgå ifrån.</p><p>Det finns inte längre något krav, då personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsåtlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersättningsrätt för den närstående. Vid livshotande skador utan den därpå följande dödliga utgången så fordras alltjämt att skadorna åsamkats den anhörige genom en uppsåtlig handling för att skadeståndsansvar skall åläggas skadegöraren. Möjligt är dock att vi i ett senare skede av rättsutvecklingen kan komma att få se en utvidgning även i dessa fall till att omfatta oaktsamt orsakade [livshotande] skador men detta är å andra sidan orimligt att med bibehållen säkerhet kunna fastslå i nuläget, detta blir istället något för rättstillämpningen att framledes pröva. Det torde räcka med att den närstående erhållit underrättelse om det inträffade för att ersättning skall utgå. Detta gäller såväl när utgången är dödlig som vid livshotande skador.</p><p>När det gäller personkretsen så är angående den klarlagt att någon uttömmande uppräkning av ersättningsberättigade i lagen vare sig finns eller är önskvärt, denna bedömning får istället vidtas av domstolarna i den specifika situationen som är dem för handen.</p>
3

Ersättning till närstående för psykiska besvär : 5 kap 2 § 3 p SkL

Rundqvist, Malin, Skåål, Anders, Grundström, Tanja Swartz January 2007 (has links)
År 2002 ägde ett reformarbete rum i Skadeståndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rätt till ersättning för en närstående som drabbats av psykiska besvär till följd av att en nära anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagändringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rätten till skadestånd i de särskilda situationer som bedömts vara av så pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgå att utge ersättning till den närstående. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del åt sett till tiden före respektive efter lagändringen. För att ersättning skall utgå måste de psykiska besvären vara medicinskt påvisbara, något som tidigare innebar att det låg på de närstående att bevisa att besvären uppkommit. Detta är dock inte längre nödvändigt då besvären i stor utsträckning numera presumeras. Konkret så gällde före lagändringen att det fordrades att ett dödligt våld varit för handen så till vida att det rört sig om en uppsåtlig handling med dödlig utgång som huvudregel. I och med lagändringen är den närståendes rätt till ersättning utsträckt till att även omfatta fall där en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgång, en utvidgning som lagstiftaren får tillskrivas då denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgå ifrån. Det finns inte längre något krav, då personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsåtlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersättningsrätt för den närstående. Vid livshotande skador utan den därpå följande dödliga utgången så fordras alltjämt att skadorna åsamkats den anhörige genom en uppsåtlig handling för att skadeståndsansvar skall åläggas skadegöraren. Möjligt är dock att vi i ett senare skede av rättsutvecklingen kan komma att få se en utvidgning även i dessa fall till att omfatta oaktsamt orsakade [livshotande] skador men detta är å andra sidan orimligt att med bibehållen säkerhet kunna fastslå i nuläget, detta blir istället något för rättstillämpningen att framledes pröva. Det torde räcka med att den närstående erhållit underrättelse om det inträffade för att ersättning skall utgå. Detta gäller såväl när utgången är dödlig som vid livshotande skador. När det gäller personkretsen så är angående den klarlagt att någon uttömmande uppräkning av ersättningsberättigade i lagen vare sig finns eller är önskvärt, denna bedömning får istället vidtas av domstolarna i den specifika situationen som är dem för handen.
4

Kan behandlingen av akne med läkemedlet isotretinoin orsaka psykiska besvär såsom depressionssymtom, ångest och nedsatt livskvalitet?

Murad, Ranin January 2021 (has links)
Akne är en inflammatorisk sjukdom. Det innebär att den är en typ av utslag som orsakas av inflammerade talgkörtlar. Akne förekommer vanligast hos tonåringar. Ungefär var tredje tonåring får besvär men även vuxna kan få akne. Isotretinoin (13-cis vitamin A-syra) är ett peroralt läkemedel för behandling av svår akne till exempel nodulocystisk- och konglobat akne samt ärrbildande akne, som inte kan kontrolleras med andra systemiska antibiotika och lokalterapi.  Isotretinoin ger en hel del biverkningar. Bland de sällsynta, men allvarliga, biverkningar, som kan inträffa vid (≥1/10 000, &lt;1/1 000) behandlingar, finns depression. Det har också registrerats många rapporter angående depression, humörförändringar, ångest, och förvärrande av befintlig depression hos människor som genomgått en systemisk behandling med isotretinoin. År 1998 utfärdade FDA en varning till läkarna om att det kan föreligga en koppling mellan användningen av isotretinoin och depression, självmordstankar samt psykos.  Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om behandling med läkemedlet isotretinoin vid akne kan orsaka negativa psykiska besvär såsom depression, ångest och nedsatt livskvalitet. Sökningarna till detta litteraturarbete genomfördes i PubMed via Linnéuniversitetets bibliotek. Det var fem studier som inkluderades. Studierna använde olika självskattningsformulär för att utvärdera symtom på depression, ångest och livskvalitet hos deltagarna. Resultaten av detta arbete visade att behandlingen med isotretinoin inte orsakade psykiska störningar såsom depression, ångest och nedsatt livskvalitet. Tvärtom fann studierna signifikant förbättring i patienternas psykiatriska tillstånd. Det finns emellertid fortfarande inte tillräckliga underlag för att kunna bekräfta eller helt utesluta uppkomsten av psykiska störningar under isotretinoinbehandling. / Background  Acne is an inflammatory disease, i.e. it is a kind of rash that is caused by inflammatory sebaceous gland. Acne is most prevalent in teenagers, it is estimated that1/3rd of all teenagers suffer from acne but adults can also develop the disease. Isotretinoin is a peroral prescription drug used to treat severe acne, for example: nodulocystic- acne conglobata and scarring acne that cannot be controlled with other systemic treatments such as antibiotics and/or local therapy. Isotretinoin gives the best and most effective results in the treatment of severe acne and improves the condition and reduces acne in the long term. Isotretinoin is teratogenic and has several and serious side effects and is therefore only used in severe cases of acne and the treatment is performed by a dermatologist. Among the rare (≥1/10 000, &lt;1/1 000) but serious side effects which can occur upon treatment with Isotretinoin, is depression. There have been many reports regarding depression, mood swings, anxiety and worsening of already existing mental conditions in patients with depression, from individuals who have received systemic Isotretinoin treatments. In 1998 the FDA issued a warning to doctors that there could be a link between Isotretinoin treatment and depression, suicidal thoughts and possibly even psychosis.  Purpose  The purpose of this literature study is to investigate if acne treatments with the drug isotretinoin can cause mental disorders such as depression, anxiety, and an overall impaired quality of life.  Method  The literature searches were conducted in PubMed through the library of Linnaéus University. There are five studies referenced. The studies used different forms of self-assessment to evaluate symptoms of depression, anxiety, and overall quality of life in the participants.  Results and Conclusions The results of this work showed that there is no indication of a connection between isotretinoin treatments and mental negative effects in patients with acne. On the contrary, the studies found signs of improvement in the mental condition of the patients by the end of the treatment. There is, however, still not enough data to be able to confirm or rule out the origins of mental disturbance when a patient is treated with isotretinoin.
5

Sjuksköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa i öppenvård : En litteraturöversikt / The Nurses’ experience of mental illness in open care : A literature review

Baumgardt, Jessie, Leufvén, Lina January 2019 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Paraplybegreppet psykisk ohälsa inbegriper psykisk sjukdom och psykiska besvär. Psykisk sjukdom uppfyller kriterier för diagnos, medan psykiska besvär är en obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Vid psykisk ohälsa är den vårdande relationen extra viktig och sjuksköterskans bemötande är betydande för patientens rehabilitering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet inom psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med elva vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och tre med kvantitativ design Resultat: Tre huvudteman och tre stycken underteman identifierades: Sjuksköterskans kunskap vid mötet med psykisk ohälsa, med undertemat sjuksköterskans självförtroende vid mötet med psykisk ohälsa. Därefter följer huvudtemat relation mellan patient och sjuksköterska och underteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans förhållningssätt vid psykisk ohälsa. Huvudtemat sjuksköterskans samarbete vid psykisk ohälsa avslutar resultatet. Diskussion: Utifrån Phil Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen diskuteras betydelsen av att etablera relation mellan sjuksköterskan och patienten, samt hur kunskapsbrist kring psykisk ohälsa resulterar i osäkerhet hos sjuksköterskan och sämre vård för patienten.
6

Time trends hos gymnasieungdomar i Sverige- förändras självrapporterade psykiska besvär från 1970-talet till 2018? / Time trends in youths in Sweden- Does self-reported mental health change from 1973/74 to 2018?

Enlund Tuuvas, Jonas, Mörlin, Anders January 2018 (has links)
No description available.
7

Patienters upplevelser av att leva med kärlkramp : En allmän litteraturstudie / Patient’s experiences of living with angina : A general literature study

Söderbom, Linnea, Sjunnesson, Linnéa January 2022 (has links)
Bakgrund: Kärlkramp är en kranskärlssjukdom som drabbar många människor och medför en sänkt livskvalité samt hälsa för patienten. För att minska patienternas sjukdomsbörda i det dagliga livet, krävs det att sjuksköterskan är insatt i sjukdomen och hur den upplevs av patienterna. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hur det är att leva med kärlkramp. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med kärlkramp delade en gemensam upplevelse av att ha ett begränsat liv, både ur ett psykiskt-, fysiskt- samt socialt perspektiv, som delades upp i fyra huvudkategorier: upplevelser av fysiska besvär, upplevelser av en begränsad livsstil, upplevelser av psykiska besvär och behov av strategier för att hantera sin sjukdom.Konklusion: Patienternas upplevelser av att leva med kärlkramp indikerade att sjukdomen hade en omfattande inverkan på deras liv. Sjukdomen hade en negativ påverkan på såväl det upplevda välbefinnandet som den fysiska funktionen, vilket påverkade patienternas sociala tillhörighet och förmåga att utföra aktiviteter. Många patienter upplevde en förändrad inställning till livet samt den egna självbilden. En ökad kunskap om patienters upplevelser av kärlkramp skulle kunna bidra till en mer personcentrerad vård. / Background: Angina is a coronary artery disease that affects many people and causes reduced quality of life and healthfor the patient. In order to reduce the patients’ burden of the disease in daily life, it’s required that the nurse is familiarwith the disease and how it’s experienced by the patients. Aim: The purpose was to elucidate patients’ experiences ofliving with angina. Method: This study was conducted as a general literature study with an inductive approach andincluded eight different scientific articles. Result: Patients with angina shared a common experience of leading a limitedlife, both from a psychological-, physical- and social perspective, divided into four different main categories: experiencesof physical problems, experiences of a limited lifestyle, experiences of psychological problems and need for strategies to manage their illness. Conclusion: Patients’ experiences of living with angina indicated that the disease had an extensive impact on their lives. The disease had a negative impact on both perceived well-being and physical function, which affected the patients’ social belonging and ability to perform activities. Many patients experienced a changed attitudetowards life and one's self-image. An increased knowledge of patients’ experiences of angina could contribute to more person-centered care.
8

I VILKEN UTSTRÄCKNING PREDICERAR FÖRÄLDRAFAKTORER OCH PSYKISKA BESVÄR ALKOHOLDEBUTEN HOS DEN NYA GENERATIONENS UNGDOMAR? : En kvantitativ kohortundersökning bland ungdomar i Västmanland

Melin, Gabriella January 2019 (has links)
Bakgrund: Historiskt sett har alkoholanvändning varit ett normativt beteende för ungdomar, en trend som från år 2000 har vänt då både andelen ungdomar som dricker samt mängden alkohol har minskat kraftigt. Därför brister kunskapen om huruvida den nya generationen av ungdomar börjar dricka alkohol av samma eller helt andra anledningar än tidigare. Därav finns det ett behov av att studera vilka bestämningsfaktorer som predicerar, det vill säga vilka faktorer som kan förutsäga alkoholdebut hos den nya generationen av ungdomar. Syfte: Denna studie syftar till att identifiera bestämningsfaktorer i form av föräldraskap och psykiska besvär som predicerar ungdomars alkoholdebut i Västmanlands län samt undersöka om dessa bestämningsfaktorers prediktionsförmåga skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Metod: För att undersöka vilka bestämningsfaktorer för föräldrafaktorer och psykiska besvär som predicerar ungdomars alkoholdebut användes en kvantitativ metod med sekundärdata från den longitudinella kohortstudien The Survey of Adolescent Life in Västmanland (SALVe Cohort). Två mätningar inkluderas i studien varav den första basmätningen utfördes 2012 och den andra uppföljningsmätningen utfördes 2015. Multivariata logistiska regressioner har legat till grund för studiens analyser. Resultat: Föräldrafaktorer i form av psykisk och fysisk utsatthet var prediktiva för ungdomars alkoholdebut. Dock försvann de prediktiva effekterna vid justering för confounders. Psykiska besvär i form av ADHD (Attention Difict Hyperactivity Disorder), psykosomatiska besvär och antisocialt beteende predicerade ungdomars alkoholdebut. Dock försvann de prediktiva effekterna vid för ADHD och psykosomatiska besvär vid justering för confounders. Antisocialt beteende var den enda bestämningsfaktorn som predicerade alkoholdebut efter att confounders justerats för. Slutsatser: Föräldrafaktorer tycks inte predicera med alkoholdebuten. För psykiska besvär är antisocialt beteende den enda bestämningsfaktorn som visar en prediktiv effekt för ungdomars alkoholdebut. Den könsskillnad som uppkom var att psykosociala besvär predicerade flickors alkoholdebut men inte pojkars alkoholdebut. / Background: Historically, alcohol use has been a normative behavior for adolescents, a trend that has turned from the 21st century when both the proportion of adolescents who drink and the amount of alcohol have decreased sharply. Therefore, the science shows a lack of knowledge about the new generation of adolescents where those who still consume alcohol, drink for the same or quite different reasons than before. There is a need to study which determinants are predicting, that is which factors can foretell the first initiation of alcohol for the new generation of adolescents. Aim: This study aims to identify determinants in the form of parenting and mental disorders that predict adolescent’s first initiation of alcohol in Västmanland County and investigate whether the prediction ability of these determinants differs between boys and girls. Method: To investigate which determinants of parental factors and mental disorders predicts adolescent’s alcohol initiation, a quantitative method with secondary data from a longitudinal cohort study was used The Survey of Adolescent Life in Västmanland (SALVe Cohort) was used. Two measurements are included in the study, which the first basic measurement was performed in 2012 and the second follow-up measurement was performed in 2015. Multivariate logistic regressions have been the basis for the study's analyzes. Results: Parental factors as mental and physical exposure were predictive for adolescent’s alcohol use. However, the predictive effects disappeared when adjusting for confounders. Mental disorders as ADHD (Attention Difict Hyperactivity Disorder), psychosomatic disorders and conduct problem predicted adolescent's alcohol use. However, the predictive effects disappeared for ADHD and psychosomatic disorders when adjusting for confounders. Conduct problem was the only determinant that predicted alcohol after confounders were adjusted. Conclusions: Parental factors do not seem to predict alcohol initiation. For mental disorders, antisocial behavior is the only determinant that shows a predictive effect with the adolescent's alcohol initiation. The gender differences that emerge were that psychosocial problems predicted girl’s alcohol initiation but not for boys.
9

ideellt skadestånd till närstående vid psykiska besvär

Sipos, Christer January 2001 (has links)
Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet. Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.
10

ideellt skadestånd till närstående vid psykiska besvär

Sipos, Christer January 2001 (has links)
<p>Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet.</p><p>Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.</p>

Page generated in 0.054 seconds