Das Ziel deiser Diplomarbeit ist mit den Einzelansprüchen den Schadensersatz bei Körperverletzung und Tötung in der tschechischen und deutschen Rechtsordnung zu beschreiben. Die Diplomarbeit ist in vier Kapitel eingeteilt. Das erste Kapitel beschäftigt sich mit den Grundlagen des Gesundheitsschutzes aus der Sicht des tschechischen und deutschen Staatsrecht und deren Verankerung in den internationalen Menschenrechtsabkommen. Die Aufmerksamkeit ist auch auf die Verankerung der Grundprinzipien in dem tschechischen und deutschen bürgerlichen Recht gelegt. Das Kapitel beschäftigt sich weiter mit dem Gesundheitsschutz durch das bürgerliche Recht. Das zwite Kapitel beschäftigt sich mit der Haftung, besonders mit den theoretischen Ausgangspunkte der Haftung und Voraussetzungen für die bürgerliche Haftungsbeziehung in der tschechischen und deutschen Rechtsordnung. Die Aufmerksamkeit ist besonders auf die Rechtswidrigkeit, die Kausalität, der Schaden, das Verschulden geleget und die Unterschiede zwischen den beiden Rechtsordungen. Das dritte Kapitel beschäftigt sich mit dem Ersatz des materiellen und immateriellen Schadens und mit der Hilfe der Einzelansprüchen beschreibt den Art und den Umfang der Schadensersatzpflicht in der Tschechische Republik. Besondere Aufmerksamkeit ist gewidmet dem Erlöschen der...

The aim of this thesis is to describe Czech approach towards pecuniary compensation in connection with immaterial damage arising from providing medical care. Protection of patient's personality rights and eventually that of his relatives is stressed out. Over the last few decades, the issue of compensation for immaterial harm has become more significant, whereas the same could be said about the role of patient in the system of providing medical care. Regarding the fact that there is currently a period of recodification of Czech private law, it is opportunity to have hindsight of where theory, respectively judicial practice, has reached regarding immaterial damage compensations. Therewithal, it is necessary to try to describe and analyze new laws and compare them with the current laws and evaluate their positive and possible negative approaches. This thesis is divided into five chapters. The first one is an introduction and it is divided into three parts. The first one deals with the issue of medical-legal disputes, the second one focuses on the issue of sources of law and the third one on questions arising from protection of personality rights. The second chapter straightly deals with the issue of immaterial satisfaction according to the Civil Code of 1964 and discusses its purpose and questions...

The diploma thesis focuses on the approximation of law of compensation for bodily harm and death, and evaluation of its development especially in connection with the recodification of private law. The main objective of the thesis is to provide a comprehensive overview with emphasis on the most significant changes that occurred in connection with the recodification, and its evaluation. The first chapter deals with theoretical basis of the duty to provide compensation for harm, since the formation of such a duty is a prerequisite for granting compensation. Besides the reasons that lead to the formation of the duty, individual pre-conditions of the duty are discussed as well. These pre-conditions are unlawful act, formation of the damage, causality and fault. The second chapter deals with the concept of harm which replaced the previously more often used term damage. In addition, the second chapter also includes a general introduction to the compensation for bodily harm and death, which is related to the following chapters. The third chapter is a key point of the whole thesis, as the recodification of private law influenced the most compensation of non-pecuniary damage for bodily harm and death. The principle of full compensation for suffered harm, hence the expiation of such harm according to the...

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet. Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.

<p>Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev. kan bli aktuellt. En välkänd princip inom skadeståndsrätten är att s.k. tredjemansskador inte ersätts. Principen är normalt sett ett hinder för att tillerkännas ersättning i ett sådant fall. Sambandet mellan tredjemansskadan och gärningsmannens handling kan anses vara otillräckligt för att grunda ersättning. Principen har emellertid sitt väsentliga tillämpningsområde i situationer då tredje man drabbas av allmän förmögenhetsskada till följd av att någon annan har lidit en fysisk skada. Numera har det skett en utveckling på området genom att principen, i vissa fall, inte utesluter att ersättning för psykiska besvär kan utgå till den som har fått en underrättelse om att en nära anhörig bragts om livet.</p><p>Författaren presenterar här den rättsliga utvecklingen gällande sveda- och värkersättningen vars beloppsnivåer tenderar att höjas, och tar därefter ställning till bl.a. frågorna om var gränsen bör dras för skadeståndsansvar de lege ferenda samt vem som bör vara ersättningsberättigad.</p>