Personer som söker vård för psykisk ohälsa hänvisas antingen till primärvården eller psykiatrin, beroende på hur svåra de psykiska problemen bedöms vara. I de fall där personen däremot bedöms vara för sjuk för primärvården men för frisk för psykiatrin förekommer det ofta att dessa personer faller mellan stolarna och fastnar i ett mellanland av psykiska besvär och psykisk sjukdom. Därför var syftet med studien att undersöka hur hälso- och sjukvårdspersonal upplever förutsättningarna på vårdcentraler för att ge stöd och behandling åt patienter som befinner sig i detta mellanlandsamt hur förutsättningarna eventuellt kan förändras för att förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna mellan primärvården och psykiatrin. I studien har en kvalitativ ansats antagits och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalysmetod, vilket sedan utgjorde studiens resultat. Resultatet påvisade att hälso- och sjukvårdspersonalen upplever förutsättningar som begränsade, men att de ändå försöker förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna. Begränsningarna beror främst på bristande tillgång till resurser, otydliga riktlinjer och otillräckligt samarbete mellan primärvård och psykiatri, vilket även är de områden som upplevs behöver åtgärdas för att förutsättningarna ska förbättras. Slutsatsen för studien blev därmed att primärvårdens förutsättningar inte är tillräckliga.

Syftet: Studiens syfte var att synliggöra vilken forskning som fanns beträffande NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) -diagnos, stress och psykiska besvär i relation till specialpedagogiska perspektiv. Studiens design var en systematisk litteraturstudie. Forskningsfrågorna är utformade i avsikt att undersöka om och hur NPF-diagnos, stress och psykiska besvär kan påverka och relatera till varandra. Om högt upplevd KASAM (Känsla av sammanhang) kunde ge livskvalitet åt unga med NPF-diagnos i stress, därtill ifall ett förebyggande och hälsofrämjande arbete utav elevhälsan kan hjälpa unga med NPF-diagnos, stress och psykiska besvär och således på vilket sätt. Teoretisk ram: I databearbetningen använde vi en hermeneutisk ansats. För att beskriva påverkan eller relationen mellan NPF-diagnos, stress och psykiska besvär har vi använt oss av det patogena synsättet. Vi valde att använda ett salutogent synsätt samt känsla av KASAM för att uppmärksamma faktorer som kan bidra till hälsa. För att analysera relationen mellan studien och det specialpedagogiska fältet använde vi specialpedagogiska perspektiv. Metod: Den forskningsdesign vi använde oss av var en systematisk litteraturstudie med inspiration och delar av metoderna meta-etnografi samt SMART. Resultat och Analys: Resultatet visar att NPF-diagnos, stress och psykiska besvär påverkar varandra men i kombination med varandra hittar vi ingen forskning. Högt upplevd KASAM kan ge livskvalité för barn och ungdomar med NPF-diagnos, stress och psykiska besvär. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete av elevhälsan kan hjälpa barn och unga med NPF-diagnos, stress och psykiska besvär men studien synliggör avsaknad av metoder och i vilken utsträckning. Slutsats: Barn med NPF-diagnos kan uppleva stress mer intensivt. Det är svårt att veta vilken beståndsdel av NPF-diagnos, stress eller psykiska besvär som påverkar vilken. Livskvalité utgår från fyra faktorer, fysisk, psykisk, social och miljömässig. Studien visar att NPFdiagnos, stress och psykiska besvär påverkar varandra på olika sätt och främst negativt. Högt upplevd KASAM kan ge högre livskvalité. / Purpose: The purpose of the study was to clarify what research exists regarding ND (neuropsychiatric disorder) -diagnosis, stress and psychological problems in relation to special educational. The study design was a systematic literature review. The research questions are designed with the intention of investigating whether and how ND-diagnosis, stress and psychological problems can affect and relate to each other. If highly experienced KASAM (Sense of connection) could provide quality of life for young people with a ND-diagnosis under stress, in addition if preventive and health promotion work from Student health (Elevhälsan) can help young people with a ND-diagnosis, stress and psychological problems and therefore in what way. Theoretical framework: In the data processing we used a hermeneutic approach. In order to describe the impact or the relationship between NDdiagnosis, stress and psychological problems, we have used the pathogenic approach. We chose to use a salutogenic approach and feeling of KASAM to draw attention to factors that can contribute to health. To analyze the relationship between the study and the special education field, we used special education perspectives. Method: The research design we used was a systematic literature study with inspiration and parts of the methods meta-ethnography and SMART. Results and Analysis: The results show that ND-diagnosis, stress and psychological problems affect each other, but in combination with each other we find no research. Highly experienced KASAM can provide quality of life for children and young people with an ND-diagnosis, stress and psychological problems. A preventive and health-promoting work of Student Health can help children and young people with a diagnosis of ND, stress and psychological problems, but the study highlights the lack of methods and extent. Conclusion: Children with an ND-diagnosis can be able to experience stress more intensely. It is difficult to know which component of the ND-diagnosis, stress or psychological problems affects which. Quality of life is based on four factors, physical, psychological, social and environmental. The study shows that ND-diagnosis, stress and psychological problems affect each other in different ways and mainly negatively. Highly experienced KASAM can provide a higher quality of life.